Tinganes i Tórshavn på Färöarna

 

Tórshavn, namnet rymmer både gudanamnet och ordet hamn.

Troligen stammar det från nybyggartiden, på 800-talet då folk från västra Norge och från nordiska områden på brittiska öarna flyttade in.

Bönder slog sig ner där det fanns vatten, mark som gick att odla och chans att dra upp båtarna, så verkar den vanliga färöiska bygden har kommit till. Med Tórshavn blev det lite annorlunda, där, mitt i ögruppen, byggdes nog en gård, men näset mellan den östra och den västra viken valdes som plats för det årliga alltinget, Tinganes. Nu är det svårt tänka sig hur det såg ut eftersom landsänkningen har ändrat kustlinjen.

Biskopssätet

Under medeltiden var Kirkjubø med biskopssätet, på den andra sidan av Streymoy, ett centrum som katedralens väggar och breda husgrunder ännu vittnar om. Dit hörde god jord och marker som sträckte sig över ön. Öarnas befolkning uppgick i början av 1600-talet till lite över 3 000 personer.

Handel

På Tinganes utvecklades en handelsplats som hade 330 invånare 1709 när den danska kronans monopolhandel tog över. Den som ville sälja sina lantbruksprodukter, ylle, skinn, talg och smör fick ro eller segla till Tórshavn, kallad Havn. Där kunde korn, salt, socker, järn, hampa, timmer och annat nödvändigt köpas. När krig hindrade sjöfarten var det tomt i lagren.

Under senare delen av 1700-talet fick en dansk köpman, Niels Ryberg, lov att upprätta en märklig transithandel med vin, rom, socker, te och tobak från Västindien. Varorna fördes sedan till Storbritannien. Han lät i den västra viken, Vågen, bygga ett lager, mycket större än den täta och låga bebyggelse som fanns á Reyni kring kyrkan på åsen ut mot näset. Allt fler fick arbete och en stor kyrka, domkyrkan, byggdes 1788 norr om själva samhället som 1801 hade 554 invånare.

På 1800-talet reste monopolhandeln filialer i Klaksvik och på Tvøroyri och när handeln 1856 blev fri hade export av saltad fisk börjat så smått. Före 1900 kom däckade fartyg och djuphavsfiske att ändra samhällsbilden och sedan dess består exporten av fisk och fiskprodukter.

Bebyggelse

Havn började växa, nya tomter stakades ut både som odlingslotter och för hus. Det byggdes rader av trähus med torvtak på en källare av sten. Med tiden skapades bibliotek, bank och sjukhus och en rejäl folkskola av huggen basalt byggdes 1895. Den är nu rådhus på Vaglið i centrum. Som ett annat minne från den nya tiden står också en fabriksbyggnad från 1887, kallad Öströms, där en svensk-brittisk firma tillverkade fiskkonserver.

1900-talet

Havn fick stadsrättigheter 1909 och 1929 bodde 2 896 invånare i Havn. Männen for till sjöss, fiskade hemma och odlade en lott. Med mejeriet följde mjölkbåtar och nya förbindelser. Arbetstillfällen skapades vid varvet, vid klippfiskberedning och vid den nya kajen i öster. Staden växte med institutioner, småindustri och småbutiker. Med självstyret 1948 följde satsningar på kajer och fiskeindustri. Universitet och museum grundlades på 1950-talet och radhus uppfördes i betong, men ekonomin var kärv.

På 1960-talet tutade bilarna när de svängde runt hörnet i stan, inte förrän på 1960-talet kom vägen norrut över höjderna. Ekonomin sköt först fart på 1970-talet, folk flyttade in, bostadsbristen fortsatte vara ett problem men bebyggelsen spreds som i en solfjäderform uppåt. Radhus i ny tappning blev ett särdrag. Butikerna samlades i en galleria och trafiken ökade med nya tunnlar och broar mellan öarna. Det var ingen hejd på planerna, men med den ekonomiska krisen på 1990-talet kom bakslaget och många flyttade till Danmark.

2000-talet

De små grannkommunerna har införlivats med staden som 2001 hade 17 939 eller 40% av Färöarnas befolkning om 46 144personer. Industri, som trålfabriken och varvet knutna till fiskeriet, är viktig. Tjänstesektorn har vuxit och stadsförvaltningen byggs ut med service till barn och till en växande andel äldre, men befolkningen har inte ökat de sista åren.

Kommunen presenteras i siffror på hemsidan, Kommunan í tølum. Av den framgår att på 7 000 hushåll fördelas i 19 759 invånare av de 48 204 bosatta på Färöarna nu vi skriver 2013.

Musiklivet blomstrar och Nordens hus är fullt av aktiviteter. Museerna har mycket att erbjuda också turisterna som nu har allt fler restauranger att välja mellan. Strålkastarna lutar sig över stadion där svenskarna med Zlatan spelade fotboll i höstas. I juni kommer för övrigt färöingar för VM-kvalmatch på Friends arena i Solna. Det ställs stora krav på dem som skall hålla öarnas fana högt i världen antingen det gäller att spela fotboll, föra jättefartyg över världshaven eller visa konst och framträda i Washington.


Nanna Stefania Hermansson, Stockholm
Kommentarer eller frågor på artikeln? Skriv och berätta

Tio slumpvis valda artiklar

Studiebesök från Färöarna i Sagobygden

18 dec 2011 Läsning

  Att återfinna den magiska närvaron - Rapport från en sagoresa i Ljungby Besökets tema var att utforska och utbyta erfarenheter om, hur det immateriella kulturarvet som folkdikten utgör...

Idéer till en stadskärna i Klaksvik

11 feb 2012 Läsning

  Uppdaterad oktober 2014 Våren 2012 startade en arkitekttävling om en ny stadskärna i Klaksvík. Färöarna kan på långt håll tyckas små, men avståndet mellan sex Norðoyggjar och de andra...

Från Eldradagur till Eivør - en helg i Färöarna

17 dec 2011 Läsning

REFLEXIONER december 2011 Det var helt fantastiskt att flyga in över Nólsoy i så klart väder att jag såg alla Norderöarna från fönstret. Väl framme på Velbastaður bjöd Dorete Bloch på te i...

Aina Cederbloms långfärder

27 apr 2008 Läsning

  I början på 1930-talet gick en flicka och drömde om båtfärder till främmande länder. Hon köpte en karta, följde med fingrarna floder och kanaler och bestämde sig för att fara till Wien...

Färöisk dans i Dalarna

07 aug 2018 Läsning

  NORDLEK är en stor folkdans- och spelmansstämma som anordnas var tredje år omväxlande i de nordiska länderna. I programmet ingår bland annat gemensamma danskvällar, folkmusikkonserter,...

Befolkning, budget, Nordens hus, grind och fotboll

09 okt 2012 Läsning

  Försommaren var solig och torr på Färöarna, härlig för turisterna. Sensommaren däremot var fuktig och alla var inte färdiga med höskörden när oktober månad började. Fårslakten inleddes...

Finns det förkristna sakrala ortnamn på Färöarna?

31 maj 2016 Läsning

  Abstrakt Kristendomens historia på Färöarna är omdiskuterad. Nyare undersökningar tyder på att Kristendomen kan ha dominerat på öarna redan under den vikingatida kolonisationsfasen....

Kurs i redigering av hemsida

08 mar 2010 Läsning

Det var otroligt vackert med sol och snö på Biskops-Arnö när vi, Gunnel Wallén, Rune Bengtsson, Sören Hallgren, Leif Söderberg och Ljúfa Elfwing, Torbjörn Nyström och jag, tågförsenade, bänkade oss...

Kristoffer Fabbe Wahlberg, 1921-2009

01 jul 2009 Läsning

  Vi har nåtts av budet att teckningsläraren, konstnären m.m. Kristoffer Fabbe Wahlberg gått ur tiden. Han hade ett stort intresse för Färöarna alltsedan det tidiga 1950-talet, då han reste...

Tróndur Patursson, en sjöfarande konstnär, 75 år

13 mar 2019 Läsning

  Samfundet Sverige-Färöarna gratulerar. Tróndur Patursson föddes den 1 mars 1944, en kvart efter brodern Páll och blev därigenom fri att ägna sitt liv åt konsten. Páll fick däremot, som...

Samfundet Sverige-Färöarna

Samfundet Sverige-Färöarna
c/o Bengtsson
Siargatan 11 5 tr
SE-118 27 STOCKHOLM
Sverige

+46  7 30 49 69 56
post@samfundet-sverige-faroarna.se

Logga in

Sorry, this website uses features that your browser doesn’t support. Upgrade to a newer version of Firefox, Chrome, Safari, or Edge and you’ll be all set.