Tinganes i Tórshavn på Färöarna

 

Tórshavn, namnet rymmer både gudanamnet och ordet hamn.

Troligen stammar det från nybyggartiden, på 800-talet då folk från västra Norge och från nordiska områden på brittiska öarna flyttade in.

Bönder slog sig ner där det fanns vatten, mark som gick att odla och chans att dra upp båtarna, så verkar den vanliga färöiska bygden har kommit till. Med Tórshavn blev det lite annorlunda, där, mitt i ögruppen, byggdes nog en gård, men näset mellan den östra och den västra viken valdes som plats för det årliga alltinget, Tinganes. Nu är det svårt tänka sig hur det såg ut eftersom landsänkningen har ändrat kustlinjen.

Biskopssätet

Under medeltiden var Kirkjubø med biskopssätet, på den andra sidan av Streymoy, ett centrum som katedralens väggar och breda husgrunder ännu vittnar om. Dit hörde god jord och marker som sträckte sig över ön. Öarnas befolkning uppgick i början av 1600-talet till lite över 3 000 personer.

Handel

På Tinganes utvecklades en handelsplats som hade 330 invånare 1709 när den danska kronans monopolhandel tog över. Den som ville sälja sina lantbruksprodukter, ylle, skinn, talg och smör fick ro eller segla till Tórshavn, kallad Havn. Där kunde korn, salt, socker, järn, hampa, timmer och annat nödvändigt köpas. När krig hindrade sjöfarten var det tomt i lagren.

Under senare delen av 1700-talet fick en dansk köpman, Niels Ryberg, lov att upprätta en märklig transithandel med vin, rom, socker, te och tobak från Västindien. Varorna fördes sedan till Storbritannien. Han lät i den västra viken, Vågen, bygga ett lager, mycket större än den täta och låga bebyggelse som fanns á Reyni kring kyrkan på åsen ut mot näset. Allt fler fick arbete och en stor kyrka, domkyrkan, byggdes 1788 norr om själva samhället som 1801 hade 554 invånare.

På 1800-talet reste monopolhandeln filialer i Klaksvik och på Tvøroyri och när handeln 1856 blev fri hade export av saltad fisk börjat så smått. Före 1900 kom däckade fartyg och djuphavsfiske att ändra samhällsbilden och sedan dess består exporten av fisk och fiskprodukter.

Bebyggelse

Havn började växa, nya tomter stakades ut både som odlingslotter och för hus. Det byggdes rader av trähus med torvtak på en källare av sten. Med tiden skapades bibliotek, bank och sjukhus och en rejäl folkskola av huggen basalt byggdes 1895. Den är nu rådhus på Vaglið i centrum. Som ett annat minne från den nya tiden står också en fabriksbyggnad från 1887, kallad Öströms, där en svensk-brittisk firma tillverkade fiskkonserver.

1900-talet

Havn fick stadsrättigheter 1909 och 1929 bodde 2 896 invånare i Havn. Männen for till sjöss, fiskade hemma och odlade en lott. Med mejeriet följde mjölkbåtar och nya förbindelser. Arbetstillfällen skapades vid varvet, vid klippfiskberedning och vid den nya kajen i öster. Staden växte med institutioner, småindustri och småbutiker. Med självstyret 1948 följde satsningar på kajer och fiskeindustri. Universitet och museum grundlades på 1950-talet och radhus uppfördes i betong, men ekonomin var kärv.

På 1960-talet tutade bilarna när de svängde runt hörnet i stan, inte förrän på 1960-talet kom vägen norrut över höjderna. Ekonomin sköt först fart på 1970-talet, folk flyttade in, bostadsbristen fortsatte vara ett problem men bebyggelsen spreds som i en solfjäderform uppåt. Radhus i ny tappning blev ett särdrag. Butikerna samlades i en galleria och trafiken ökade med nya tunnlar och broar mellan öarna. Det var ingen hejd på planerna, men med den ekonomiska krisen på 1990-talet kom bakslaget och många flyttade till Danmark.

2000-talet

De små grannkommunerna har införlivats med staden som 2001 hade 17 939 eller 40% av Färöarnas befolkning om 46 144personer. Industri, som trålfabriken och varvet knutna till fiskeriet, är viktig. Tjänstesektorn har vuxit och stadsförvaltningen byggs ut med service till barn och till en växande andel äldre, men befolkningen har inte ökat de sista åren.

Kommunen presenteras i siffror på hemsidan, Kommunan í tølum. Av den framgår att på 7 000 hushåll fördelas i 19 759 invånare av de 48 204 bosatta på Färöarna nu vi skriver 2013.

Musiklivet blomstrar och Nordens hus är fullt av aktiviteter. Museerna har mycket att erbjuda också turisterna som nu har allt fler restauranger att välja mellan. Strålkastarna lutar sig över stadion där svenskarna med Zlatan spelade fotboll i höstas. I juni kommer för övrigt färöingar för VM-kvalmatch på Friends arena i Solna. Det ställs stora krav på dem som skall hålla öarnas fana högt i världen antingen det gäller att spela fotboll, föra jättefartyg över världshaven eller visa konst och framträda i Washington.


Nanna Stefania Hermansson, Stockholm
Kommentarer eller frågor på artikeln? Skriv och berätta

Tio slumpvis valda artiklar

Snö, färöisk dans och slå tunna - En reseledares vecka på Färöarna 2018

08 mar 2018 Läsning

Den traditionella tiden för ballad- eller kvaddansen på Färöarna börjar under julen och når sin kulmen i fastlagen. Under fastan dansar man inte. Därför gick Balladresan 2018 i februari, trots att...

Ingi Joensen - en färöisk fotograf

01 mar 2010 Läsning

  En mycket vacker bok, som jag har liggande framför mig, har sitt ursprung i en utställning på Färöarnas Konstmuseum. Det är Ingi Joensen, grafisk formgivare och egenföretagare på...

Översättaren Inge Knutsson har gått bort

14 okt 2015 Läsning

  Översättaren Inge Knutsson i Knislinge har gått bort. Samfundet Sverige-Färöarna minns honom med stor tacksamhet. Inge Knutsson (1948-2015) har träget översatt nordisk litteratur till...

Färöarnas flaggdag är den 25 april

25 apr 2013 Läsning

  Den 25 april är det Flaggdagur i Färöarna. Nästan alla affärer och arbetsplatser håller stängd denna dag. Den färöiska flaggan vajar i topp på alla flaggstänger. På Vaglið i Tórshavn...

Monsterböcker för barn och vuxna i nordisk samverkan

08 okt 2015 Läsning

  Tre författare, Áslaug Jónsdóttir från Island, Rakel Helmsdal från Färöarna och Kalle Güettler från Sverige berättade om sitt samarbete den 22 september 2015 i Författarnas hus i...

Färöarnas gamla kultcentrum

21 aug 2023 Läsning

Inledning. Namnet som fortsätter att förbrylla. Att kristna kyrkans första stödjepunkter ofta uppstår bredvid gamla hedniska kultcentra tycks passa också på Färöarna, visar...

Datorer ger nya kontakter

08 mar 2009 Läsning

REFLEXIONER mars 2009 Elektroniken kan genom tillgång till dator och nätuppkoppling ge nya kontakter. En nätgemenskap kallad Facebook konstruerades 2004 av en studerande på Harvard och den gav...

Humlan surrar också i Färöarna

21 aug 2013 Läsning

  Humlan surrar också i Färöarna. De både syns och hörs och har observerats på flera ställen på öarna. Hur kommer de att ta sig till de största trädgårdarna? Humlan med sin trubbiga kropp,...

En resedagbok från Färöarna. Prolog.

20 jun 2017 Läsning

  Färöentusiasten Elisabet Johansson har gjort arkivfynd hos den konstnärliga Inga-Mi Vannérus-Rydgran (1932-2017) i Småland. Den vackraste vinterdagen 2016, den 24 februari, var jag på...

Att översätta från färöiska

11 nov 2017 Läsning

  Under det senaste året har jag på spårvagnen till och från jobbet knåpat med att översätta en färöisk novellsamling. Det är Ingun Christensens Skuggamyndir, utgiven av Bókadeild Føroya...

Samfundet Sverige-Färöarna

Samfundet Sverige-Färöarna
c/o Bengtsson
Siargatan 11 5 tr
SE-118 27 STOCKHOLM
Sverige

+46  7 30 49 69 56
post@samfundet-sverige-faroarna.se

Logga in

Sorry, this website uses features that your browser doesn’t support. Upgrade to a newer version of Firefox, Chrome, Safari, or Edge and you’ll be all set.