Tinganes i Tórshavn på Färöarna

 

Tórshavn, namnet rymmer både gudanamnet och ordet hamn.

Troligen stammar det från nybyggartiden, på 800-talet då folk från västra Norge och från nordiska områden på brittiska öarna flyttade in.

Bönder slog sig ner där det fanns vatten, mark som gick att odla och chans att dra upp båtarna, så verkar den vanliga färöiska bygden har kommit till. Med Tórshavn blev det lite annorlunda, där, mitt i ögruppen, byggdes nog en gård, men näset mellan den östra och den västra viken valdes som plats för det årliga alltinget, Tinganes. Nu är det svårt tänka sig hur det såg ut eftersom landsänkningen har ändrat kustlinjen.

Biskopssätet

Under medeltiden var Kirkjubø med biskopssätet, på den andra sidan av Streymoy, ett centrum som katedralens väggar och breda husgrunder ännu vittnar om. Dit hörde god jord och marker som sträckte sig över ön. Öarnas befolkning uppgick i början av 1600-talet till lite över 3 000 personer.

Handel

På Tinganes utvecklades en handelsplats som hade 330 invånare 1709 när den danska kronans monopolhandel tog över. Den som ville sälja sina lantbruksprodukter, ylle, skinn, talg och smör fick ro eller segla till Tórshavn, kallad Havn. Där kunde korn, salt, socker, järn, hampa, timmer och annat nödvändigt köpas. När krig hindrade sjöfarten var det tomt i lagren.

Under senare delen av 1700-talet fick en dansk köpman, Niels Ryberg, lov att upprätta en märklig transithandel med vin, rom, socker, te och tobak från Västindien. Varorna fördes sedan till Storbritannien. Han lät i den västra viken, Vågen, bygga ett lager, mycket större än den täta och låga bebyggelse som fanns á Reyni kring kyrkan på åsen ut mot näset. Allt fler fick arbete och en stor kyrka, domkyrkan, byggdes 1788 norr om själva samhället som 1801 hade 554 invånare.

På 1800-talet reste monopolhandeln filialer i Klaksvik och på Tvøroyri och när handeln 1856 blev fri hade export av saltad fisk börjat så smått. Före 1900 kom däckade fartyg och djuphavsfiske att ändra samhällsbilden och sedan dess består exporten av fisk och fiskprodukter.

Bebyggelse

Havn började växa, nya tomter stakades ut både som odlingslotter och för hus. Det byggdes rader av trähus med torvtak på en källare av sten. Med tiden skapades bibliotek, bank och sjukhus och en rejäl folkskola av huggen basalt byggdes 1895. Den är nu rådhus på Vaglið i centrum. Som ett annat minne från den nya tiden står också en fabriksbyggnad från 1887, kallad Öströms, där en svensk-brittisk firma tillverkade fiskkonserver.

1900-talet

Havn fick stadsrättigheter 1909 och 1929 bodde 2 896 invånare i Havn. Männen for till sjöss, fiskade hemma och odlade en lott. Med mejeriet följde mjölkbåtar och nya förbindelser. Arbetstillfällen skapades vid varvet, vid klippfiskberedning och vid den nya kajen i öster. Staden växte med institutioner, småindustri och småbutiker. Med självstyret 1948 följde satsningar på kajer och fiskeindustri. Universitet och museum grundlades på 1950-talet och radhus uppfördes i betong, men ekonomin var kärv.

På 1960-talet tutade bilarna när de svängde runt hörnet i stan, inte förrän på 1960-talet kom vägen norrut över höjderna. Ekonomin sköt först fart på 1970-talet, folk flyttade in, bostadsbristen fortsatte vara ett problem men bebyggelsen spreds som i en solfjäderform uppåt. Radhus i ny tappning blev ett särdrag. Butikerna samlades i en galleria och trafiken ökade med nya tunnlar och broar mellan öarna. Det var ingen hejd på planerna, men med den ekonomiska krisen på 1990-talet kom bakslaget och många flyttade till Danmark.

2000-talet

De små grannkommunerna har införlivats med staden som 2001 hade 17 939 eller 40% av Färöarnas befolkning om 46 144personer. Industri, som trålfabriken och varvet knutna till fiskeriet, är viktig. Tjänstesektorn har vuxit och stadsförvaltningen byggs ut med service till barn och till en växande andel äldre, men befolkningen har inte ökat de sista åren.

Kommunen presenteras i siffror på hemsidan, Kommunan í tølum. Av den framgår att på 7 000 hushåll fördelas i 19 759 invånare av de 48 204 bosatta på Färöarna nu vi skriver 2013.

Musiklivet blomstrar och Nordens hus är fullt av aktiviteter. Museerna har mycket att erbjuda också turisterna som nu har allt fler restauranger att välja mellan. Strålkastarna lutar sig över stadion där svenskarna med Zlatan spelade fotboll i höstas. I juni kommer för övrigt färöingar för VM-kvalmatch på Friends arena i Solna. Det ställs stora krav på dem som skall hålla öarnas fana högt i världen antingen det gäller att spela fotboll, föra jättefartyg över världshaven eller visa konst och framträda i Washington.


Nanna Stefania Hermansson, Stockholm
Kommentarer eller frågor på artikeln? Skriv och berätta

Tio slumpvis valda artiklar

Kvannen (Angelica archangelica) i Färöarna och Island

02 jan 2009 Läsning

  Kvanngård Om man åker runt på Färöarna kan man fortfarande se en och annan välskött kvanngård - hvanngarður. Det finns också flera ortnamn som vittnar om kvannens betydelse en gång i...

Hedersledamöterna Anna och Høgni i Nólsoy

06 nov 2023 Läsning

  I början av 1960-talet kom den färöiske folkloristen Mortan Nolsöe (1924-1987) till Nólsoy för att samla in ortnamn och namn på fiskemed i havet. Han var då gäst i det gamla huset...

Resa till Färöarna 1963. Koncept till Hemslöjden

01 jun 2017 Läsning

  Inledning Fagra öar med gästfria och generösa människor Denna artikel från 1964 letades fram av Samfundsmedlemmen Elisabet Johansson efter att hon på Ljungby museum läste...

Anders Persson publicerar resedagbok från Färöarna 1969

07 mar 2020 Läsning

  Sommaren 1969 for två unga studenter, Anders Persson och Lars Bern, från Uppsala till Färöarna. De hade läst zoologi och botanik, och det stora intresset var uppenbarligen fåglar,...

Den iriska munken Dicuil berättelse om Färöarna

21 sep 2023 Läsning

  Under senare åren har arkeologer påträffat bevis för att det har funnits bosättningar på Färöarna innan norska vikingar anlände dit på 800-talet. Man har hittat rester av korn från 400-talet och...

Samfundets Färöresa med tonvikt på kulturhistoria och språk 2016

05 okt 2016 Läsning

  Vi var 14 personer som den 15-20 september 2016 deltog i en resa till Färöarna, arrangerad av Samfundet Sverige-Färöarna och ledd av Nanna Hermansson. Språk och historia - en...

Nólsoy – Utomherten. Om en märklig kontakt mellan bygder

02 jun 2008 Läsning

  Det var sommaren 1974, som en grupp från Nólsoy på Färöarna skulle uppträda på musikveckorna i Östersund och Musik vid Siljan med sin åldriga kedjedans. 25 personer skulle dock...

Kvartermesterens memoirer

02 dec 2008 Läsning

  Samuel F. Samuelsen (1852-1932), kallad Sámal á Krákusteini, efter det hus han växte upp och bodde i, nära Skansen i Tórshavn. Han förde dagbok och på äldre dagar skrev han sina...

Väder, dans, pengar, fiske och utställning

07 feb 2011 Läsning

REFLEXIONER februari 2011 Några tankar om väder, dans, pengar och fiske på Färöarna i februari 2011. Väder Det är Kyndelsmässa och ljuset kommer norröver. På Färöarna slår bränningen så...

Flytten hem till Färöarna

29 sep 2013 Läsning

  Sångaren Brandur Enni beskriver hur det är att att komma hem efter sex år i Sverige. Det är söndagkväll på Suðuroy, och det har nu redan gått över ett år sedan jag släpade mina 13...

Samfundet Sverige-Färöarna

Samfundet Sverige-Färöarna
c/o Bengtsson
Siargatan 11 5 tr
SE-118 27 STOCKHOLM
Sverige

+46  7 30 49 69 56
post@samfundet-sverige-faroarna.se

Logga in

Sorry, this website uses features that your browser doesn’t support. Upgrade to a newer version of Firefox, Chrome, Safari, or Edge and you’ll be all set.