Tinganes i Tórshavn på Färöarna

 

Tórshavn, namnet rymmer både gudanamnet och ordet hamn.

Troligen stammar det från nybyggartiden, på 800-talet då folk från västra Norge och från nordiska områden på brittiska öarna flyttade in.

Bönder slog sig ner där det fanns vatten, mark som gick att odla och chans att dra upp båtarna, så verkar den vanliga färöiska bygden har kommit till. Med Tórshavn blev det lite annorlunda, där, mitt i ögruppen, byggdes nog en gård, men näset mellan den östra och den västra viken valdes som plats för det årliga alltinget, Tinganes. Nu är det svårt tänka sig hur det såg ut eftersom landsänkningen har ändrat kustlinjen.

Biskopssätet

Under medeltiden var Kirkjubø med biskopssätet, på den andra sidan av Streymoy, ett centrum som katedralens väggar och breda husgrunder ännu vittnar om. Dit hörde god jord och marker som sträckte sig över ön. Öarnas befolkning uppgick i början av 1600-talet till lite över 3 000 personer.

Handel

På Tinganes utvecklades en handelsplats som hade 330 invånare 1709 när den danska kronans monopolhandel tog över. Den som ville sälja sina lantbruksprodukter, ylle, skinn, talg och smör fick ro eller segla till Tórshavn, kallad Havn. Där kunde korn, salt, socker, järn, hampa, timmer och annat nödvändigt köpas. När krig hindrade sjöfarten var det tomt i lagren.

Under senare delen av 1700-talet fick en dansk köpman, Niels Ryberg, lov att upprätta en märklig transithandel med vin, rom, socker, te och tobak från Västindien. Varorna fördes sedan till Storbritannien. Han lät i den västra viken, Vågen, bygga ett lager, mycket större än den täta och låga bebyggelse som fanns á Reyni kring kyrkan på åsen ut mot näset. Allt fler fick arbete och en stor kyrka, domkyrkan, byggdes 1788 norr om själva samhället som 1801 hade 554 invånare.

På 1800-talet reste monopolhandeln filialer i Klaksvik och på Tvøroyri och när handeln 1856 blev fri hade export av saltad fisk börjat så smått. Före 1900 kom däckade fartyg och djuphavsfiske att ändra samhällsbilden och sedan dess består exporten av fisk och fiskprodukter.

Bebyggelse

Havn började växa, nya tomter stakades ut både som odlingslotter och för hus. Det byggdes rader av trähus med torvtak på en källare av sten. Med tiden skapades bibliotek, bank och sjukhus och en rejäl folkskola av huggen basalt byggdes 1895. Den är nu rådhus på Vaglið i centrum. Som ett annat minne från den nya tiden står också en fabriksbyggnad från 1887, kallad Öströms, där en svensk-brittisk firma tillverkade fiskkonserver.

1900-talet

Havn fick stadsrättigheter 1909 och 1929 bodde 2 896 invånare i Havn. Männen for till sjöss, fiskade hemma och odlade en lott. Med mejeriet följde mjölkbåtar och nya förbindelser. Arbetstillfällen skapades vid varvet, vid klippfiskberedning och vid den nya kajen i öster. Staden växte med institutioner, småindustri och småbutiker. Med självstyret 1948 följde satsningar på kajer och fiskeindustri. Universitet och museum grundlades på 1950-talet och radhus uppfördes i betong, men ekonomin var kärv.

På 1960-talet tutade bilarna när de svängde runt hörnet i stan, inte förrän på 1960-talet kom vägen norrut över höjderna. Ekonomin sköt först fart på 1970-talet, folk flyttade in, bostadsbristen fortsatte vara ett problem men bebyggelsen spreds som i en solfjäderform uppåt. Radhus i ny tappning blev ett särdrag. Butikerna samlades i en galleria och trafiken ökade med nya tunnlar och broar mellan öarna. Det var ingen hejd på planerna, men med den ekonomiska krisen på 1990-talet kom bakslaget och många flyttade till Danmark.

2000-talet

De små grannkommunerna har införlivats med staden som 2001 hade 17 939 eller 40% av Färöarnas befolkning om 46 144personer. Industri, som trålfabriken och varvet knutna till fiskeriet, är viktig. Tjänstesektorn har vuxit och stadsförvaltningen byggs ut med service till barn och till en växande andel äldre, men befolkningen har inte ökat de sista åren.

Kommunen presenteras i siffror på hemsidan, Kommunan í tølum. Av den framgår att på 7 000 hushåll fördelas i 19 759 invånare av de 48 204 bosatta på Färöarna nu vi skriver 2013.

Musiklivet blomstrar och Nordens hus är fullt av aktiviteter. Museerna har mycket att erbjuda också turisterna som nu har allt fler restauranger att välja mellan. Strålkastarna lutar sig över stadion där svenskarna med Zlatan spelade fotboll i höstas. I juni kommer för övrigt färöingar för VM-kvalmatch på Friends arena i Solna. Det ställs stora krav på dem som skall hålla öarnas fana högt i världen antingen det gäller att spela fotboll, föra jättefartyg över världshaven eller visa konst och framträda i Washington.


Nanna Stefania Hermansson, Stockholm
Kommentarer eller frågor på artikeln? Skriv och berätta

Tio slumpvis valda artiklar

Vänskap för livet

30 sep 2019 Läsning

Jag och min vän Björn Sörensen knackade på, på hotell Nord i Viðareiði. Året var 1983 och vi hade tänkt tillbringa vår första natt på Färöarna, på just hotell Nord. Vad vi inte hade tagit reda på,...

Frimärksåret 2010

28 okt 2010 Läsning

  Året 2010 har bjudit på 9 olika frimärksutgåvor i Färöarna samt en utgåva med frankeringsmärken. Det sammanlagda antalet märken var 27, en tämligen normal utgivningsmängd. 22...

Elefanter på Skansen i Tórshavn

29 feb 2016 Läsning

  Det finns åtta elefanter på Skansen i Tórshavn! Fast egentligen är de delfiner! Kort artikel om lyftöglor på bronskanoner. FIG 1. På Skansen i Tórshavn står 4 stycken danska...

Möte i Nólsoy

14 nov 2010 Läsning

  På Finlandsinstitutet i Stockholm framförde den 8 november 2010 finlandssvenska Marianne Maans och sverigefinska Lauri Antila jazzarrangemang av folkiga visor och låtar. Marianne spelade...

Vindstyrka och väderstreck i Färöarna

04 feb 2024 Läsning

Vädret i Färöarna är aldrig långtråkigt. Det blåser rätt ofta. När senhösten övergår i vinter brukar det blåsa en hel del över Nordatlanten och det kan fortsätta vara mycket vind en bit in i det...

När Fårbrevet överlämnades till Färöarna

06 feb 2020 Läsning

Vid en högtidlig ceremoni i Tórshavn den 28 augusti 1990 lämnade dåvarande kulturministern Bengt Göransson över en pergamenthandskrift, benämnd kungsboken, som varit i svensk ägo sedan omkring...

Frimärksåret i Färöarna 2020

26 nov 2020 Läsning

Den samlade frimärksutgivningen i Färöarna 2020 visar på många intressanta aspekter av livet; historia, natur, kultur, idrott. Många länder upplever ett minskande intresse för sitt lands frimärken...

Harjakt i Färöarna

29 okt 2010 Läsning

  Det är "haretid" i Färöarna. Från 2 november till 31 december är det lagligt att skjuta harar. Haren är det största vilda däggdjuret på öarna. Ursprungligen fanns det inga harar i...

Datorer ger nya kontakter

08 mar 2009 Läsning

REFLEXIONER mars 2009 Elektroniken kan genom tillgång till dator och nätuppkoppling ge nya kontakter. En nätgemenskap kallad Facebook konstruerades 2004 av en studerande på Harvard och den gav...

Utmaningar, möjligheter och framtidsperspektiv i Runavík och Suðuroy

29 maj 2017 Läsning

  För att styrka bärkraftig utveckling i Arktis, gjorde Nordregio på uppdrag av Nordiska ministerrådet ett forskningsprojekt om regional utveckling. Tillsammans med lokala aktörer...

Samfundet Sverige-Färöarna

Samfundet Sverige-Färöarna
c/o Bengtsson
Siargatan 11 5 tr
SE-118 27 STOCKHOLM
Sverige

+46  7 30 49 69 56
post@samfundet-sverige-faroarna.se

Logga in

Sorry, this website uses features that your browser doesn’t support. Upgrade to a newer version of Firefox, Chrome, Safari, or Edge and you’ll be all set.