Avbildning från Olaus Magnus's Historia om de nordiska folken (1555), visande en man som levererar korp-näbbar.

 

Naturforskaren Dorete Bloch (1943-2015), Färöarnas naturhistoriska museum, har skrivit en intressant artikel om jakt på rovfågel på Färöarna.

I det färöiska begreppet nevtollur eller ravnatollur låg en skyldighet att döda rovfåglar som sågs som ett hot mot svaga får, små lamm och nyttig sjöfågel, som lunnefågel och sillgrissla i fågelbergen.

Tvingades att jaga

Öarna var indelade i sex distrikt och sýslumaður är en ämbetsman med polisiära uppgifter i en sýsla. Han skulle samla in fågelnäbbarna som bevis och föra dem till Tórshavn där de brändes på den flata Krákusteinur på Olavsøkudagur, 29 juli. Säckar av träspån gick åt till bålet och elden kunde ses över hela staden.

alt
Den svart-vita korpen (Corvus corax varius) är endast känd från Färöarna

Enligt en kunglig förordning om næbbetolden 1741, som gällde till 1881, skulle varje vuxen man, mellan 15 och 50 år, lämna in ett visst antal näbbar, annars skulle han betala böter. Antalet vuxna män var mindre än 2 000. Det fanns beslut på att böterna skulle gå till att renovera lagtingshuset och sedan till en bro, Næbbetoldsbroen , över Tórshavns å. Stadsborna var själva undantagna från rovfågelsplikten.

Skyldigheten att jaga ravnur eller korp fanns mycket tidigare och hade sedan medeltiden sin motsvarighet i det övriga Nordens skottpengar på rovfågel och rovdjur. Nev är näbb, men det svenska ordet näbbskatt har en annan betydelse då det är en personlig avgift eller skatt som räknas per man, efter näsa eller mun. Från Finland finns uttryck som näbbskatte-fisk, -lax eller -smör. (SAOB)

Klagomål till lagtinget

J.Chr. Svabo, Färöarnas Linné, ägnar i sina Indberetninger fra en Reise i Færøe 1781 og 1782, ett helt kapitel åt rovfåglar, korp (Corvus corax), kråka (Corvus corone), havstrut (Larus maximus) och storlabb (Stercorarius skua). Han rosar den gamla Nebbe-Tolden som gjort att korparna blivit färre. Korpen skadar särskilt nyfödda lamm och sägs dricka fågelägg och till och med bära dem, i den smala ändan, i näbben från fågelbergen och gömma dem i mossa fram till april följande år.

Förordningen 1741 föregicks av klagomål på tinget över ett ökat antal rovfåglar och nu skulle var man lämna en näbb från korp eller havsörn (Haliaeetus albicilla) eller motsvarande eller två från kråka eller havstrut. Häckande havsörn har dock inte funnits sedan början av 1700-talet.

Efter 1881 ersattes næbbetolden av skottpengar på korp och jordägare hade plikt att dräpa korpungar på sin mark. Pengarna betalades ut för näbb av korp och kråka till 1970. Jakt på dem och även mås är tillåten hela året - dock inte på sön- och helgdagar.

Arkivmaterial ger svar
alt
Den svart-vita korpen (Corvus corax varius) återskapad på frimärke

Dorete Bloch var särskilt intresserad av uppgifter om den svart-vita korpen (Corvus corax varius) som endast är känd från Färöarna. Den har sällan observerats och det senaste exemplaret sågs i livet 1902. Var den sällsynt på grund av jakten?

Hon har gått igenom rapporter om nevtollur från 1708 till 1934 och redovisar resultatet i diagram. Hon fann, med hänsyn tagen till brister i arkivmaterialet, att årligen samlades ett genomsnitt på 151 näbbar av korp. Motsvarigheten för kråka var 713, men från 1863 visade rapporterna en stigning och ett genomsnitt av 1 291 fram till 1913. Det hör samman med befolkningsökningen, flera män kunde ägna sig åt jakt, skjutvapen hade blivit vanliga och efter 1881 lockade skottpengarna.

Uppgifter om havstrut var färre än om korp och kråka, men då 250 per år. Det enda år då storlabben fanns registrerad, 1863, var antalet inlämnade näbbar 250. Storlabben var nästan utrotad då den blev fridlyst 1897.

Överlever fågelstammarna
alt
Avbildning från Olaus Magnus's Historia om de nordiska folken (1555), visande en man som levererar korp-näbbar.

Rovfågelsjakten omfattade kanske 150-250 korpar per år 1742-1934. Vid fågelräkningen 1981 registrerades 117 par häckande korp. Dorete Bloch jämför det med antalet på Shetland och Orkneyöarna och finner att det är ungefär så många som man kan vänta sig.

Trots att det var många fåglar som dödades enligt bestämmelsen om nevtollur överlevde fågelstammarna. Med bättre utfodring av fåren under 1900-talet har skador från rovfåglar minskat och bestånden av korp, kråka, havstrut och storlabb har ökat . Korpen har blivit ganska vanlig, men den svart-vita korpen framträdde inte i arkivmaterialet och de arvsanlag den burit har troligen försvunnit i den ökade jakten i slutet av 1800-talet.

Litteratur

  • Bloch, Dorete, Beak tax to control predatory birds in the F. Islands, Archives of natural history 39.1.(1012):126-135.
    Edinburgh University Press
  • Svabo, J.Chr. Indberetninger fra en Reise i Færøe 1781 og 1782.
    Udg. af N. Djurhuus, Selskabet til Udgivelse af Færøske Kildeskrifter og Studier, København 1959

Nanna Stefania Hermansson, Stockholm
Kommentarer eller frågor på artikeln? Skriv och berätta

Tio slumpvis valda artiklar

Finns det förkristna sakrala ortnamn på Färöarna?

31 maj 2016 Läsning

  Abstrakt Kristendomens historia på Färöarna är omdiskuterad. Nyare undersökningar tyder på att Kristendomen kan ha dominerat på öarna redan under den vikingatida kolonisationsfasen....

Ingi Joensen - en färöisk fotograf

01 mar 2010 Läsning

  En mycket vacker bok, som jag har liggande framför mig, har sitt ursprung i en utställning på Färöarnas Konstmuseum. Det är Ingi Joensen, grafisk formgivare och egenföretagare på...

Ræstur fiskur: air-dried fermented fish the Faroese way

21 dec 2015 Läsning

  Abstract Background Fish has played an important role in the diet of the population of the mid-Atlantic Faroe Islands. Dried and fermented fish in particular have been an...

Kan en tsunami drabba Färöarna?

21 mar 2011 Läsning

Kan en tsunami drabba Färöarna? är rubriken på en artikel av cand.scient. Lis Mortensen vid de geologiska samlingarna på Føroya Jarðfrøðisavn. I den artikeln belyser hon fenomenet tsunamis, deras...

På resa med prästen K.O. Viderø

27 nov 2013 Läsning

  Adjunkt Bergur Djurhuus Hansen på Fróðskaparsetur Føroya, Färöarnas universitet, skriver om arbetet för Nordiska Rådet Litteraturpriskommitté och den färöiske författaren Kristian Osvald...

Färöiska figurer i Nordmandsdalen

19 jan 2005 Läsning

  Omgiven av bokskogen i en stor park vid Fredensborg slot vid Hillerød på Själland står en kvinna av sten i färöisk bruddräkt från 1700-talet. Hon står överst på tredje raden i en...

Portaler av storvalars käkben i Färöarna

01 dec 2009 Läsning

  Ingen som anlänt med färjan Ritan till Nólsoy har kunnat undgå att se den portal av hopfogade valkäkar som står i hamnen och hälsar besökare välkomna. Käkbenen härstammar från en sillval...

TÓRSHAVN - otrolig stadsutveckling

30 nov 2008 Läsning

  Tórshavns kommun har givit ut en förnämlig nyckel till staden, en bebyggelsehistorisk kartbok, Tórshavnar býaratlas. På senare år har mycket byggts i Tórshavn och alla sluttningar...

Tróndur Patursson, en sjöfarande konstnär, 75 år

13 mar 2019 Läsning

  Samfundet Sverige-Färöarna gratulerar. Tróndur Patursson föddes den 1 mars 1944, en kvart efter brodern Páll och blev därigenom fri att ägna sitt liv åt konsten. Páll fick däremot, som...

Jóansøkugras (Plantago lanceolata) på Färöarna

07 jan 2009 Läsning

  Om växter som kulturhistoriska källor Att växtarter i landskapet kan tjäna som historiska källor över människans aktiviteter i tid och rum är ett välkänt faktum. Nils Dahlbeck...

Samfundet Sverige-Färöarna

Samfundet Sverige-Färöarna
c/o Bengtsson
Siargatan 11 5 tr
SE-118 27 STOCKHOLM
Sverige

+46  7 30 49 69 56
post@samfundet-sverige-faroarna.se

Logga in

Sorry, this website uses features that your browser doesn’t support. Upgrade to a newer version of Firefox, Chrome, Safari, or Edge and you’ll be all set.