Storegga-raset. Raset (grått och blått) blev fraktat flera hundra km neröver kontinentalsockeln och ut på djupt vatten. Norges fastland i rött i bakgrunden. (bild: Hydro)

Kan en tsunami drabba Färöarna? är rubriken på en artikel av cand.scient. Lis Mortensen vid de geologiska samlingarna på Føroya Jarðfrøðisavn. I den artikeln belyser hon fenomenet tsunamis, deras orsaker och möjligheten att detta skulle kunna inträffa på Färöarna. Bakgrunden är de tragiska händelserna i Sydostasien i december 2004 och i Japan 2011.

Svaret på frågan som ställdes är att det inte bara kan, utan också har hänt, både i det avlägsna förflutna och i vår senaste tid. Artikeln finns att läsa i färöiska tidskriften Frøði 2005

alt
Storegga-raset

Det var ca. 8 100 år sedan att gigantiska vågor plötsligt slog mot land på några vindpinade och - så vitt vi vet - obebodda öar långt ute i Atlanten. Vågorna kom från öster, och öarna som drabbades av vattenmassorna var det som idag kallas för Färöarna. Även här, som i fallet med tsunamitragedin i Sydostasien, drog sig havet först tillbaka och blottade stora delar av havsbottnen innan vattnet återvände med stor kraft och byggdes upp till våghöjder på 10–12 meter som träffade kusterna. Grus, havsdjur och växter från havsbotten sköljdes bort och fördes hundratals meter in i landet. På lägre liggande platser, bland annat vid låg liggande platser där byarna Vág på Súðuroy och Eiði på norra Eysturoy nu ligger, kan vattnet ha skjölt över ön och fortsatt ut i havet på andra sidan. Forskare har hittat rester från tsunamin i sjöar vid dessa byar.

Orsaken till den enorma tsunamin är att hitta i ett område utanför Norges kust. Ett område lika stort som Island försvann i vad som sägs vara ett av världens största undervattensras. Raset inträffade i en sluttning som går från den kustnära havsbotten (ca 100–200 meter djup) ner mot 900 meters djup. Sluttningen ligger utanför Sunnmøre på Norges västkust och heter Storegga.

Man kan förstås undra hur det gick till att få reda på att något sådant hade hänt, och till och med kunna datera händelsen med ca. 100 år av säkerhet.

Storegga-raset

Storegga-raset, som alltså inträffade ett par tusen år efter den senaste istiden, drog med sig väldiga massor av grus och lera på vägen till djupet; enligt vetenskaplig forskning så mycket som 1 700 kubikkilometer massa. Andra undersökningar nämner så mycket som 3 000 kubikkilometer. I grafiska framställningar som kan ses på internet verkar massorna ha spridit sig över havsbotten mer än halvvägs mot Island.

För att åtminstone få en liten uppfattning om vad en sådan mängd betyder, har massorna uppskattats till så mycket som 240 miljoner lastbilslaster – om vi nu kan föreställa oss något sådant. I en annan jämförelse sägs det att om massorna hade fördelats över Norge skulle de ha bildat ett 10 meter tjockt lager av lera som skulle ha täckt hela landet. Vågorna som uppstod på grund av detta spred sig som ringar över havet och nådde så småningom kusterna i Norge, Shetland, Skottland, Färöarna och Island. Man tror att vågorna ute på öppet hav har haft en hastighet på 7 - 800 kilometer i timmen. Det skulle innebära att de kunde ha nått Färöarna på mindre än en timme.

Forskare från Sverige, Norge, Danmark och England har under några år genomfört undersökningar i de drabbade länderna och hittat tecken och lämningar från tsunamins härjningar. I Skottland grävdes fram vad som såg ut som en bosättning där intet ont anande jägare hade överraskats av det översvämmade vattnet. Jaktvapen var utspridda över ett stort område.
Som tidigare nämnts har lämningar hittats i ett par små insjöar i byarna Vág på Súðuroy och Eiði på Eysturoy. Idag ligger sjöarna några hundra meter från kusten. Här har forskarna borrat ner genom 4-5 meter sediment och hämtat kärnprover från lager innehållande sand, småsten, snäckor och rester av olika djur från havet utanför. Med C14-datering har man kunnat datera lämningarna och koppla händelsen till Storegga-raset.

Källor


Torbjörn Nyström, Tórshavn
Kommentarer eller frågor på artikeln? Skriv och berätta

Tio slumpvis valda artiklar

Rapport från dansresa till Färöarna i fastlagen 2014

25 mar 2014 Läsning

  Reserapport från en kultur- och dansresa till Färöarna 26 februari till 3 mars 2014 Dans i Mettustova Solen lyste över Färöarna när gruppen om femton personer landade i Vágar. En första...

Gammal bosättning på Koltur

22 okt 2012 Läsning

  Koltur heter en liten ö, norr om om Hestur, väster om Streymoy. Att namnet kan höra ihop med det engelska colt, föl, känns så riktigt när man ser öarna, som från vägen till...

Bokutgivningen på Färöarna 2015

20 jan 2016 Läsning

  För att få ett mått på hela den färöiska bokutgivningen, är ett besök på Føroya Landsbókasavn, Landsbiblioteket ett bra ställe att gå. De publicerar en årlig sammanställning, där man bl....

Belysning av aktuell fiskekonflikt i Nordatlanten

02 feb 2014 Läsning

  Fiske är viktigt i Norden. Men det är inte lika viktigt i alla Nordens fem självständiga stater och tre självstyrande områden – för vissa är det viktigare än för andra. Allra viktigast...

Hållbar turism - en framtidsfråga för Färöarna

29 nov 2017 Läsning

  För att utnyttja turismens kraft som en katalysator för positiv förändring, har FN utsett 2017 till det ”internationella året för hållbar turism för utveckling”. Med erfarenheter från...

Ofrivillig midsommarafton på Patricia vid Färöarna 1940

01 dec 2013 Läsning

  Ett svenskt passagerarfartyg fullt av folk som försökte fira midsommar på fjorden utanför Tórshavn, bevakade av beväpnade brittiska trålare. Det var under andra världskrigets turbulenta...

När Fårbrevet överlämnades till Färöarna

06 feb 2020 Läsning

Vid en högtidlig ceremoni i Tórshavn den 28 augusti 1990 lämnade dåvarande kulturministern Bengt Göransson över en pergamenthandskrift, benämnd kungsboken, som varit i svensk ägo sedan omkring...

Finns det förkristna sakrala ortnamn på Färöarna?

31 maj 2016 Läsning

  Abstrakt Kristendomens historia på Färöarna är omdiskuterad. Nyare undersökningar tyder på att Kristendomen kan ha dominerat på öarna redan under den vikingatida kolonisationsfasen....

Dimman låg svart

25 nov 2008 Läsning

REFLEXIONER november 2008 Sommaren kom och jag gladde mig åt att fara till Skúvoy. Skúvoy Den ö som Sven Barthel beskrivit så kärleksfullt i böckerna Atlant 1931 och Atlant med en...

Nólsoy – Utomherten. Om en märklig kontakt mellan bygder

02 jun 2008 Läsning

  Det var sommaren 1974, som en grupp från Nólsoy på Färöarna skulle uppträda på musikveckorna i Östersund och Musik vid Siljan med sin åldriga kedjedans. 25 personer skulle dock...

Samfundet Sverige-Färöarna

Samfundet Sverige-Färöarna
c/o Bengtsson
Siargatan 11 5 tr
SE-118 27 STOCKHOLM
Sverige

+46  7 30 49 69 56
post@samfundet-sverige-faroarna.se

Logga in

Sorry, this website uses features that your browser doesn’t support. Upgrade to a newer version of Firefox, Chrome, Safari, or Edge and you’ll be all set.