Storegga-raset. Raset (grått och blått) blev fraktat flera hundra km neröver kontinentalsockeln och ut på djupt vatten. Norges fastland i rött i bakgrunden. (bild: Hydro)

Kan en tsunami drabba Färöarna? är rubriken på en artikel av cand.scient. Lis Mortensen vid de geologiska samlingarna på Føroya Jarðfrøðisavn. I den artikeln belyser hon fenomenet tsunamis, deras orsaker och möjligheten att detta skulle kunna inträffa på Färöarna. Bakgrunden är de tragiska händelserna i Sydostasien i december 2004 och i Japan 2011.

Svaret på frågan som ställdes är att det inte bara kan, utan också har hänt, både i det avlägsna förflutna och i vår senaste tid. Artikeln finns att läsa i färöiska tidskriften Frøði 2005

alt
Storegga-raset

Det var ca. 8 100 år sedan att gigantiska vågor plötsligt slog mot land på några vindpinade och - så vitt vi vet - obebodda öar långt ute i Atlanten. Vågorna kom från öster, och öarna som drabbades av vattenmassorna var det som idag kallas för Färöarna. Även här, som i fallet med tsunamitragedin i Sydostasien, drog sig havet först tillbaka och blottade stora delar av havsbottnen innan vattnet återvände med stor kraft och byggdes upp till våghöjder på 10–12 meter som träffade kusterna. Grus, havsdjur och växter från havsbotten sköljdes bort och fördes hundratals meter in i landet. På lägre liggande platser, bland annat vid låg liggande platser där byarna Vág på Súðuroy och Eiði på norra Eysturoy nu ligger, kan vattnet ha skjölt över ön och fortsatt ut i havet på andra sidan. Forskare har hittat rester från tsunamin i sjöar vid dessa byar.

Orsaken till den enorma tsunamin är att hitta i ett område utanför Norges kust. Ett område lika stort som Island försvann i vad som sägs vara ett av världens största undervattensras. Raset inträffade i en sluttning som går från den kustnära havsbotten (ca 100–200 meter djup) ner mot 900 meters djup. Sluttningen ligger utanför Sunnmøre på Norges västkust och heter Storegga.

Man kan förstås undra hur det gick till att få reda på att något sådant hade hänt, och till och med kunna datera händelsen med ca. 100 år av säkerhet.

Storegga-raset

Storegga-raset, som alltså inträffade ett par tusen år efter den senaste istiden, drog med sig väldiga massor av grus och lera på vägen till djupet; enligt vetenskaplig forskning så mycket som 1 700 kubikkilometer massa. Andra undersökningar nämner så mycket som 3 000 kubikkilometer. I grafiska framställningar som kan ses på internet verkar massorna ha spridit sig över havsbotten mer än halvvägs mot Island.

För att åtminstone få en liten uppfattning om vad en sådan mängd betyder, har massorna uppskattats till så mycket som 240 miljoner lastbilslaster – om vi nu kan föreställa oss något sådant. I en annan jämförelse sägs det att om massorna hade fördelats över Norge skulle de ha bildat ett 10 meter tjockt lager av lera som skulle ha täckt hela landet. Vågorna som uppstod på grund av detta spred sig som ringar över havet och nådde så småningom kusterna i Norge, Shetland, Skottland, Färöarna och Island. Man tror att vågorna ute på öppet hav har haft en hastighet på 7 - 800 kilometer i timmen. Det skulle innebära att de kunde ha nått Färöarna på mindre än en timme.

Forskare från Sverige, Norge, Danmark och England har under några år genomfört undersökningar i de drabbade länderna och hittat tecken och lämningar från tsunamins härjningar. I Skottland grävdes fram vad som såg ut som en bosättning där intet ont anande jägare hade överraskats av det översvämmade vattnet. Jaktvapen var utspridda över ett stort område.
Som tidigare nämnts har lämningar hittats i ett par små insjöar i byarna Vág på Súðuroy och Eiði på Eysturoy. Idag ligger sjöarna några hundra meter från kusten. Här har forskarna borrat ner genom 4-5 meter sediment och hämtat kärnprover från lager innehållande sand, småsten, snäckor och rester av olika djur från havet utanför. Med C14-datering har man kunnat datera lämningarna och koppla händelsen till Storegga-raset.

Källor


Torbjörn Nyström, Tórshavn
Kommentarer eller frågor på artikeln? Skriv och berätta

Tio slumpvis valda artiklar

Frimärksåret 2015 på Färöarna

17 dec 2015 Läsning

  Året bjöd på en hel del spännande motiv på de färöiska frimärksutgåvorna. Solförmörkelsen den 20 mars var en nyhet världen över, medan Jacobsens bokhandels 150-årsjubileum eller den...

Därför är Färöarna, Island och Grönland inte svenska

02 feb 2014 Läsning

  Var det den danske diplomaten som lurade den svenske förhandlaren? Eller var det kanske den brittiske förhandlaren som ville skydda Storbritanniens intressen? Myterna är många kring hur...

Med båt till Färöarna i mars?

13 apr 2022 Läsning

  Lite tveksamma till en sjöresa i mars bokade min man och jag hösten 2021 en kort tur till Färöarna med Smyril Line. Tidigare hade vi köpt en färd med ms Norrøna via Färöarna till...

Elefanter på Skansen i Tórshavn

29 feb 2016 Läsning

  Det finns åtta elefanter på Skansen i Tórshavn! Fast egentligen är de delfiner! Kort artikel om lyftöglor på bronskanoner. FIG 1. På Skansen i Tórshavn står 4 stycken danska...

Färöiskt frimärksevent på Konstakademien i Stockholm

26 sep 2012 Läsning

  Den 24 september 2012 utgav Färöarna två konstfrimärken. Det var ett samarbete mellan den färöiske konstnären Edward Fuglö, född 1965, och den svenske konstnären Jan Håfström, född...

Två bemärkningar till Harald Gustafssons artikel

13 feb 2014 Läsning

  Mine bemærkninger gælder ikke artiklens hovedanliggende: hvorfor kongen af Sverige ikke fik (eller tog) Grønland, Færøerne og Island sammen med Norge. Det er visselig interessant, men...

Kan en tsunami drabba Färöarna?

21 mar 2011 Läsning

Kan en tsunami drabba Färöarna? är rubriken på en artikel av cand.scient. Lis Mortensen vid de geologiska samlingarna på Føroya Jarðfrøðisavn. I den artikeln belyser hon fenomenet tsunamis, deras...

KOKS, färöisk restaurang med stjärna i Michelinguiden

22 feb 2017 Läsning

  Vi gratulerar restaurang KOKS med stjärnan i Guide Michelin, Michelinguiden. Det är första färöiska restaurangen någonsin som får denna mycket betydelsefulla, internationella,...

På besök i världens navel

28 sep 2012 Läsning

  Ingenstans är Norden en så påtaglig realitet som i Tórshavn Första kvällen i Tórshavn, efter suveränt god sushi och gott färöiskt öl i sol på kajkanten, och efter ett...

Om vikten av att försöka köpa svart bets en söndag

21 aug 2017 Läsning

Inledning Från Färöarna till loppmarknad på Hötorget Från den tid då människor träffades på marknader och torg för att sälja och byta med med varandra, har vi i Sverige haft...

Samfundet Sverige-Färöarna

Samfundet Sverige-Färöarna
c/o Bengtsson
Siargatan 11 5 tr
SE-118 27 STOCKHOLM
Sverige

+46  7 30 49 69 56
post@samfundet-sverige-faroarna.se

Logga in

Sorry, this website uses features that your browser doesn’t support. Upgrade to a newer version of Firefox, Chrome, Safari, or Edge and you’ll be all set.