Gammal karta över Tórshavn.

 

Tórshavns kommun har givit ut en förnämlig nyckel till staden, en bebyggelsehistorisk kartbok, Tórshavnar býaratlas.

På senare år har mycket byggts i Tórshavn och alla sluttningar ner mot hamnen är fulla av hus. Det visar också kartan på bokens omslag, infälld i den är 1782 års karta (se bild höger) med bykärnan på den lilla höjdryggen mellan de båda vikarna. Där syns den kungliga monopolhandelns hus på Tinganes, kyrkan och några andra byggnader, nästan alla yngre än branden 1673. På bägge sidor om inloppet ligger skansar som ser rejäla ut, men störst är Rybergs handel i Vágsbotn, en tullfri transithandel med vin, sprit, tobak och andra dyrbarheter.

alt
Karta Tórshavn, gammal

Handeln skapade arbete, folk utan jordegendom som höll dem fast i bygderna, flyttade till Torshavn och en ny kyrka, i grunden den nuvarande domkyrkan, uppfördes i norr. År 1801 räknade Tórshavn 554 invånare.

Artonhundratalets omvälvande sekel med frihandel och ett djuphavsfiske från däckade fartyg förde med sig befolkningsökning, krav på mark för odling av vall för ko och potatis för det egna hushållet. Kommunen styckade ut tomter i utmarken både för mindre och lite större trähus som bygges på stenkällare, nu så karaktäristiska och eftertraktade bostäder. Skolor och andra institutioner formade en ny mittpunkt, Vaglið. Stadens historia skildras kortfattat och överskådligt i boken.

Vid nittonhundratalets ingång fanns 1 656 invånare i Tórshavn, som 1909 blev köpstad. Kartor visar hur bebyggelsen utvecklats med kajer, lagerbyggnader, varv och fiskindustrier. Den ekonomiska uppgången under andra världskriget följdes av svåra år, men staden fick allt fler institutioner, några av dem byggdes stora och okänsliga i betong. Med landsvägen norrut över höjderna på 1960-talet kom allt fler bilar. Efter uppmätningar av de äldsta husen 1958 gjordes en bevaringsplan för husen ut mot Tinganes och de kom genom åren att renoveras. Det rådde sedan länge bostadsbrist i den täta och lummiga innerstadsbebyggelsen och under de rika åren från 1975 fram till krisen 1990 tillkom många nya villakvarter i ytterområdena.

År 2001 var invånarantalet i kommunen 17 939, 40% av hela Färöarnas befolkning. De små grannbygderna, också på andra öar, har lagts samman med Tórshavn, som nu räknar 19 425 invånare.

Inventeringen

I den med många fotografier illustrerade kartboken beskrivs staden områdesvis. Största vikten har lagts vid stadskärnan där varje hus äldre än 1958 har registrerats och bedömts, över 1800 byggnader.

Uppgifter från tidigare kulturhistoriska inventeringar har förts in och nya kan läggas till i framtiden. Det har skett enligt det danska systemet SAVE Survey of Architectural Values in the Environment) som utvecklades på 1980-talet för byggnadsregistreringar för att synliggöra karaktäristiska och bevaringsvärda drag i stadslandskapet för att skydda platsens identitet.

alt
Från gamla delen av Tórshavn

Siktlinjer och grönområden, även enstaka träd har uppmärksammats och markerats. Både naturförhållanden och historia finns med i beskrivningarna liksom miljöns arkitektoniska värde. Syftet är att förklara vad som är viktigt att bevara för att behålla egenarten och ge utgångspunkter för hur ny bebyggelse kan smälta in i miljön. De äldsta och de viktigaste husen är fredade. Inte är jag förvånad över att bevaringsvärdet övervägande bedömts vara ganska högt. Bara ett fåtal hus, ombyggda så illa att de stör omgivningen, har på kartan fått markeringen lågt värde. Några få har inte tagits med därför att man inte haft tillkomstår eller alls kunnat bedöma åldern.

Framtiden

Flera arkitekter har satt sin prägel på staden, men den som medvetet och envetet arbetat på att bevara egenarten är författaren och under många år stadsarkitekten Gunnar Hoydal. Ett exempel jag minns är att kommunen kring 1980 köpte in ett mycket dominerande betonghus ute på näset för att, föredömligt nog, riva det. Expansionen under de rika åren gick inte ut över stadskärnan, som fick behålla sin egenart, utan skedde utanför.

Fristående villor i olika stilar kom att dominera, men Gunnar Hoydal ivrade också för nya boendeformer och några täta husklungor byggdes också på 1970-talet.
Tjugo år senare planerade kommunen radhuslängor med i förväg gjutna grunder och brandväggar. Den enskilde köparen fick sedan stor frihet att själv bygga och utforma sin fasad. Nu är en av längorna, Inni á Gøtu, det första spännande hus som syns när en besökare närmar sig staden med bil.

När ett köpcenter skulle uppföras lyckades man placera det i en sänka så att det trots sin storlek inte kom att dominera den delen av den egentliga staden. SMS är en ovanligt trevlig galleria med olika butiker och matställen. Nu finns det emellertid planer på ett nytt köpcenter, ett område vid Stóratjørn, ovanför Inni á Gøtu, och där har grävskoporna rensat berget. Meningen är att en firma skall bygga 12 höghus och radhus, hotell och hallar, i allt 300 000 kvadratmeter, ett projekt som är enormt och helt främmande för Färöarna. Världskonjunkturen kanske tvingar till måttfullhet.

Argir och Hoyvík är med i kartboken, men inte de andra tidigare självständiga kommunerna. Där byggs villor som aldrig förr och den odlingsbara marken försvinner allt mer. Jag kan bara hoppas att god omsorg också kommer att ägnas åt de gamla bygdernas karaktär och miljö.

Turismen är också på Färöarna en växande näring och i den får den gamla bebyggelsen ett ekonomiskt värde, en extra vinst i bevarandet. Tänker på hur jag en gång på Tinganes i hällregn mötte en liten grupp i färgstarka oljekläder som under sakkunnig ledning studerade byggnaderna med stort nöje. Kanske var de också förberedda genom William Heinesens eller Jørgen-Frantz Jacobsens kärleksfulla skildringar.

Tórshavnar býaratlas är en otroligt klar, illustrerad beskrivning av stadens utveckling, av hus och miljöer. Jag kan bara hoppas att den allmänt blir studerad och diskuterad och tänka att jag hade velat vara med i arbetet.

Tórshavnar býaratlas, Hús og býarumhvørvi 2007. Boken är 45 sidor, i stort format med kartor, illustrationer och färöisk text. Bakom stadsatlasen står en stor styrgrupp, medan själva arbetet har utförts av arkitekter hos firma Hasløv & Kjærsgaard i Köpenhamn. Tórshavns Byatlas finns också i en dansk utgåva och materialet skall bli tillgängligt på nätet (www.torshavn.fo).


Nanna Stefania Hermansson, Stockholm
Kommentarer eller frågor på artikeln? Skriv och berätta

Tio slumpvis valda artiklar

Ballader och nordisk medeltid i bilder

21 nov 2016 Läsning

Inledning Inspiration till närmare studier Till ballader och visor dansar färöingar fortsatt med försångare i ring eller kedja. Dansen har rötter i medeltiden. Samfundet...

Stadgar och musik på Konstnärsklubben

13 apr 2012 Läsning

  Det var ett riktigt årsmöte som inleddes med att organisten Heri Eysturlíð på den fina flygeln spelade Kúrur tú lítli songfuglur mín av Jógvan Waagstein. I Konstnärsklubbens härliga sal...

Kan en tsunami drabba Färöarna?

21 mar 2011 Läsning

Kan en tsunami drabba Färöarna? är rubriken på en artikel av cand.scient. Lis Mortensen vid de geologiska samlingarna på Føroya Jarðfrøðisavn. I den artikeln belyser hon fenomenet tsunamis, deras...

Väder, dans, pengar, fiske och utställning

07 feb 2011 Läsning

REFLEXIONER februari 2011 Några tankar om väder, dans, pengar och fiske på Färöarna i februari 2011. Väder Det är Kyndelsmässa och ljuset kommer norröver. På Färöarna slår bränningen så...

Hedersledamöterna Anna och Høgni i Nólsoy

06 nov 2023 Läsning

  I början av 1960-talet kom den färöiske folkloristen Mortan Nolsöe (1924-1987) till Nólsoy för att samla in ortnamn och namn på fiskemed i havet. Han var då gäst i det gamla huset...

Färöiska kostvanor - en studie från 1954

31 dec 2015 Läsning

Inledning Kulturhistoria och etnologi Rig är en svensk kulturhistorisk tvärvetenskaplig tidskrift inom humaniora med tonvikt på kulturhistoria, etnologi och andra historiska ämnen....

Dimman låg svart

25 nov 2008 Läsning

REFLEXIONER november 2008 Sommaren kom och jag gladde mig åt att fara till Skúvoy. Skúvoy Den ö som Sven Barthel beskrivit så kärleksfullt i böckerna Atlant 1931 och Atlant med en...

Portaler av storvalars käkben i Färöarna

01 dec 2009 Läsning

  Ingen som anlänt med färjan Ritan till Nólsoy har kunnat undgå att se den portal av hopfogade valkäkar som står i hamnen och hälsar besökare välkomna. Käkbenen härstammar från en sillval...

Tróndur Patursson, en sjöfarande konstnär, 75 år

13 mar 2019 Läsning

  Samfundet Sverige-Färöarna gratulerar. Tróndur Patursson föddes den 1 mars 1944, en kvart efter brodern Páll och blev därigenom fri att ägna sitt liv åt konsten. Páll fick däremot, som...

Bokutgivningen på Färöarna 2015

20 jan 2016 Läsning

  För att få ett mått på hela den färöiska bokutgivningen, är ett besök på Føroya Landsbókasavn, Landsbiblioteket ett bra ställe att gå. De publicerar en årlig sammanställning, där man bl....

Samfundet Sverige-Färöarna

Samfundet Sverige-Färöarna
c/o Bengtsson
Siargatan 11 5 tr
SE-118 27 STOCKHOLM
Sverige

+46  7 30 49 69 56
post@samfundet-sverige-faroarna.se

Logga in

Sorry, this website uses features that your browser doesn’t support. Upgrade to a newer version of Firefox, Chrome, Safari, or Edge and you’ll be all set.