Gamla landsbiblioteket i Tórshavn

 

Det var tyst i läsesalen på landsbiblioteket i Tórshavn 1964, ljuset föll vackert in genom de stora välvda fönstren och trästolarna var både bastanta och hårda. Det som förvånade mig mest var de många böckerna på svenska. Inte förrän många år senare förstod jag vad det berodde på.

Biblioteket stiftades som ett länsbibliotek 1828 och bakom det stod kontoristen Jens Davidsen, som tillsammans med en skeppare hade startat en läsklubb. Han brevväxlade med sekreteraren i Det kongelige nordiske Oldskriftsselskap C.C. Rafn som beskrev det nya biblioteket i Reykjavík. Jens Davidsen bad om hjälp med en färöisk motsvarighet. Böcker samlades in i Danmark och ett statligt stöd erhölls.

På en donerad tomt, centralt i Tórshavn, byggdes ett hus och Jens Davidsen var verksam där i femtio år. Biblioteket blev en viktig kulturinstitution, inte minst under bibliotekarien M.A. Jacobsen som 1921, tillsammans med Richard Long, grundande föreningen Varðin som sedan dess givit ut sin årsboktidskrift med samma namn. M.A. Jacobsen och Christian Matras utarbetade den första färöisk-danska ordboken 1928. Kontakter med Island ledde till att biblioteket fick pliktexemplar av isländska böcker.

Ett stycke mark, Debesartrøð, i västra Tórshavn kom att bli ett kulturområde. Överst ligger folkhögskolan sedan början av 1900-talet och nedanför i sluttningen byggdes ett pampigt hus i betong och färöisk, huggen basalt. Öarnas förste arkitekt H.C.W. Tórgarð ritade det för biblioteket som invigdes 1931 med både läsesal, expedition och magasin. På övervåningen fick Fornminnesföreningen plats för utställning och ett arkiv. Under andra världskriget och den brittiska ockupationen kunde inga nya danska böcker köpas eftersom förbindelserna med Danmark var avbrutna. British Council donerade däremot en del litteratur och allt fler färöingar kunde då läsa engelska. Efter kriget fanns inte pengar till att förnya bokbeståndet. Med hemmastyreslagen 1948 blev kulturområdet en färöisk angelägenhet och biblioteket blev Føroya landsbókasavn, nationalbibliotek med nya befogenheter. I lagtinget var det annars andra sakområden som var mer trängande än kulturen.

alt
Landsbibliotekarien Marjun Patursson vid expeditionen. Foto Nanna Hermansson

Med anledning av självstyret forslades, med hjälp av svenska kustflottan, en bokgåva från Sveriges riksdag till Tórshavn vid Olavsøka 1950. Initiativtagare var redaktör Ejnar Fors Bergström (1892-1976). Han verkade främst som politisk journalist för Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning, Dagens Nyheter, Göteborgsposten och Svenska Dagbladet.

Ejnar Fors Bergström skrev artiklar och höll föredrag om västnorden och följde den framväxande litteraturen. I Stockholm samrådde han med Wilhelm Odelberg på Kungliga biblioteket, som valde ut över 1 000 titlar till den färöiska bokgåvan 1950. En kopia av Seyðabrævið fanns med och brev som prästen och språkforskaren V.U. Hammershaimb skrivit till forskarna Carl Säve, Adolf Noreen och Rolf Arpi. Seyðabrævið, fårabrevet, är ett kungligt brev, ett färöiskt tillägg till den norska Gulatingslagen som var landslag. I fårabrevet reglerades både fårskötsel och valjakt 1298. Det låg i handskriften Kongsbókin, i biblioteket Stockholm, en annan avskrift finns i Universitetsbiblioteket i Lund.

Mycket hände inom kulturområdet 1952, året då lagtingets återupprättande 1852 firades med en landsutställning. En lag kom om pliktexemplar till biblioteket av allt som trycks. Arkivet fick namnet Føroya landsskjalasavn. Det historiska museet blev Føroya fornminnissavn med landsantikvarien som ledare. Samma år gav det nya Føroya Fróðskaparfelag, vetenskapssamfundet, ut den första vetenskapliga tidskriften Fróðskaparrit (Annales Societatis Scientiarum Færoensis). Det var krafter inom föreningen som drev på bildandet av Føroya fróðskaparsetur, (Academia Færoensis) 1965. Med Christian Matras fick Setrið en första professur i det färöiska språket och kulturen. Hans undervisning blev början på utvecklingen till universitet.

alt
Føroya Landsbókasavns nya lokaler togs i bruk 1972

Ejnar Fors Bergström återvände till Färöarna 1968, tog ännu ett initiativ och genomförde 1971 en färöisk utställning på Kungl. biblioteket i samarbete med landsbiblioteket. Han skrev då Den färöiska boken, en nordisk kulturinsats. Det är en frisk och lättläst skrift som främst ägnas dem han kallar vägröjare inom litteraturen och språket, en god översikt. Han beundrar författarna som ägnat fritid och nätter åt att skriva och sedan ofta själva givit ut sina verk Ejnar Fors Bergsström nämner att föreningen Varðin var till stor hjälp och sedan också Emil Thomsens Bókagarður som först gav ut äldre verk i faksimil och sedan ny litteratur. Sin egen samling av färöiska böcker skänkte Ejnar Fors Bergström till Linköpings universitetsbibliotek. Där finns också hans manuskript om Färöarnas statsrättsliga ställning.

I Tórshavn växte Landsbókasavnið landsbiblioteket ur sina ramar och en nybyggnad nederst på Debesartrøð, vid J.C. Svabos gøta ritad av arkitekt J.P. Gregoriussen togs i bruk 1979. I det gamla huset ovanför finns nu universitetets rektor med kontor och administration för studenter, medan undervisningen främst sker på annan plats i staden. Sveriges riksdag beslöt att skänka den medeltida Kongsbókin med Seyðabrævið som en hälsning till det färöiska folket från det svenska. Fårabrevet fördes från Kungl. biblioteket och överlämnades högtidligen i Norðurlandahúsið 1990. Det skulle Ejnar Fors Bergström ha uppskattat, tänker jag.

Landsbibliotekarien Marjun Patursson berättar att många av de svenska och isländska böckerna har kasserats, somliga sönderlästa. En del av dem finns framme i läsesalen, andra i magasin. Skönlitteratur från både Sverige och Norge köps in, men det råder idag allmän skepsis mot att läsa svensk text om inte låntagaren redan har särskild anknytning till landet.

Litteratur

  • Debes, Hans Jacob, Færingernes land: Historien om den færøske nutids oprindelse, udg af Steen A. Cold og Kristian Hvidt, Multivers 2001
  • Fon, Sverre, Mentunarstovnar, s 56-70, Føroyar II, Keypmannahavn 1958
  • Fors Bergström, Ejnar, Den färöiska boken, en kulturinsats : det färöiska språket och Fors litteraturen, en översikt, Dokument och Data, 1974.
  • Fors Bergström, Ejnar, Färöiskt tvärsnitt: Återseende med Färöarna efter 20 och 40 år. Särtryck ur Uppsala Nya Tidning 1969.
  • Fors Bergström, Ejnar, 1892-1976, Minnen från ett händelserikt liv, Samfundet Sverige-Island 1983.

Nanna Hermansson, Stockholm
Kommentarer eller frågor på artikeln? Skriv och berätta

Tio slumpvis valda artiklar

Nordisk språkstatistik- Illustrerad språksituation i Norden

03 dec 2017 Läsning

Som gymnasiebibliotekarie brukar jag ibland vara ute i klasserna och undervisa om språk i Norden. Det gör jag inte bara för att jag själv tycker det är väldigt roligt, utan också för att det ingår...

Nólsoy – Utomherten. Om en märklig kontakt mellan bygder

02 jun 2008 Läsning

  Det var sommaren 1974, som en grupp från Nólsoy på Färöarna skulle uppträda på musikveckorna i Östersund och Musik vid Siljan med sin åldriga kedjedans. 25 personer skulle dock...

Hur ser Färöarnas flagga egentligen ut? Färöisk flaggfadäs.

03 aug 2016 Läsning

  Den färöiska flaggan formgavs av studenter i Köpenhamn. Den blev officiell först den 25 april 1940 och årligen högtidlighålls flaggdagen den 25 april. Den 29 juli firas Ólavsökudagur i...

Långt till Färöarna?

23 sep 2010 Läsning

REFLEXIONER september 2010 Höstdagjämning och jag hittar i gräset ett äpple, grönt med röda stänk, så ovanligt vackert i form och färg.Tänker att jag skulle vilja skicka det till Richard, min...

Aina Cederbloms långfärder

27 apr 2008 Läsning

  I början på 1930-talet gick en flicka och drömde om båtfärder till främmande länder. Hon köpte en karta, följde med fingrarna floder och kanaler och bestämde sig för att fara till Wien...

Jönköpingsbo på färöisk odyssé. Resa till Färöarna 1963

10 apr 2017 Läsning

  Inledning Gammal artikel skapar nyfikenhet och öppnar dörrar Fyndet av nedanstående tidningsartikel öppnade dörren till en större studie från början av 60-talet. Medlemmen Elisabet...

Utmaningar, möjligheter och framtidsperspektiv i Runavík och Suðuroy

29 maj 2017 Läsning

  För att styrka bärkraftig utveckling i Arktis, gjorde Nordregio på uppdrag av Nordiska ministerrådet ett forskningsprojekt om regional utveckling. Tillsammans med lokala aktörer...

Simhallen på Hestur

21 feb 2014 Läsning

  En av Samfundets medlemmar, Kjell Havring, ställde upp för att för ett tjugotal åhörare den 19 februari 2014 berätta om sina upplevelser 1977 på ön Hestur där den enda bygden har samma namn...

Efter två timmar når vi toppen

22 sep 2016 Läsning

  Efter två timmar når vi toppen av berget. Eftermiddagsljuset lägger de kringliggande fjällen och vikarna i, ett nästan artificiellt, guldfärgat ljus men blå-lila skuggor. Vinden från...

Sommaren 2011

22 jul 2011 Läsning

REFLEXIONER juli 2011 När det är hett i Sverige kan man önska sig till Färöarna där sommarens medeltemperatur ligger på +11 grader, även om juli har +18 grader. När solen skiner så kan det dock...

Samfundet Sverige-Färöarna

Samfundet Sverige-Färöarna
c/o Bengtsson
Siargatan 11 5 tr
SE-118 27 STOCKHOLM
Sverige

+46  7 30 49 69 56
post@samfundet-sverige-faroarna.se

Logga in

Sorry, this website uses features that your browser doesn’t support. Upgrade to a newer version of Firefox, Chrome, Safari, or Edge and you’ll be all set.