Skylten i Kiel hedrar minnet av freden 1814.

 

Mine bemærkninger gælder ikke artiklens hovedanliggende: hvorfor kongen af Sverige ikke fik (eller tog) Grønland, Færøerne og Island sammen med Norge. Det er visselig interessant, men drøftes altså ikke her.

Artiklens titel

Min ene bemærkning gælder slet ikke artiklen, men dens titel: “Därför är Färöarna, Island och Grönland inte svenska”. Den synes at forudsætte, at hvis Færøerne (og Island og Grønland) ikke var blevet undtaget i 1814, så var de blevet svenske.
Men det er ikke rigtigt.
Så havde de fortsat tilhørt Norge uden at blive svenske. Norge blev jo heller ikke svensk. Traktaten siger udtrykkeligt, at de områder, der tilsammen udgør kongeriget Norge, hvortil kommer dettes dépendances (oversøiske besiddelser) – dog uden de tre nævnte undtagelser –

appartiendront désormais en toute propriété et souveraineté à Sa Majesté le Roi de Suède et formeront un Royaume réuni à celui de Suède

Kongeriget Norge skulle tilhøre kongen af Sverige, men ikke blive en del af kongeriget Sverige, og Grønland, Færøerne og Island ville heller ikke være blevet dele af det. Mens vi er i det kontrafaktiske, tør vi nok formode at disse tre dépendances ikke ville være forblevet den svenske konges ejendom efter 1905. Jeg gætter på at artiklens titel ikke er formuleret af dens forfatter.

Norges oversøiske besiddelser

Min anden bemærkning gælder at iflg. artiklen er traktatens indskud om Grønland, Færøerne og Island “en bisats till bestämmelsen om avträdendet av Norge”. Nej, det er en tilføjelse til bestemmelsen om afståelsen af Norges dépendances sammen med Norge. Harald Gustafsson interesserer sig tilsyneladende kun for tilføjelsen, ikke for selve bestemmelsen. Hvad har han at sige om den? Sprogligt må den forudsætte at Norge havde nogle dépendances som ikke blev undtaget. Men havde Norge det? Hvis ikke, er ordlyden lige så kuriøs som hvis nogen ville omtale “det danske regentpars sønner, undtagen Frederik og Joachim”.

Läs mer

Fredstraktaten i Kiel 1814

Öfwersättning af de Artikler uti den emellan Deras Majestäter Konungarne af Swerige och Dannemark genom befullmäktigade Ombud den 14 Januarii 1814 uti Kiel afslutna och af Deras Kongl. Majestäter sedermera ömsesidigt Ratificerade Freds-Traktat, hwilka bestämma Konungariket Norriges förening med Swerige

Fjerde Artikeln.

Hans Majestät Konungen af Dannemark afsäger både för Sig och Sina Efterträdare på Danska Thronen oåterkalleligen och för alltid, til fórmon för Hans Majestät Konungen af Swerige och Dess Efterträdere på Swenska Thronen, alla sina rättigheter til Konungariket Norrige, nämligen efterföljande Stift: Christiansands, Bergenhuus, Aggerhuus och Trondhjems Stift med Nordland och Finnmarken ända intil Ryska Kejsardömets gränsor.

Dessa Stift och Landskap, utgörande hela Konunga-Riket Norrige, med alla dess Inbyggare, Städer, Hamnar, Fästningar, Byar och Öarne wid alla detta Konunga-Rikes Kuster, samt hwad widare dertil lyder (Grönland samt Öarne Ferröe och Island härunder icke begripne) äfwensom alla dermed följande rättigheter och förmåner skola hädanefter under full Ägo och Herrawälde tilhöra Hans Majestät Konungen af Swerige och utgöra et Konunga-Rike förenade med Konunga-Riket Swerige.

Til följd häraf lofwar och förpliktar sig, på det högtidligaste och mest förbindande sätt, Hans Maj:t Konungen af Danemark både för Sig och för Sina Efterträdare, samt för hela Konunga-Riket Danemark at icke någonsin, omedelbarligen eller medelbarligen, göra något anspråk på Konunga-Riket Norrige eller någet af dess Stift Öar och Länder, hwars alla Innebyggare äro, i kraft af dette Fredsfördrag och ofwanberörde afsägelse, frikallade från den Trohets-ed de swarit Konungen af Danemark och dess Krona.


Povl Skårup
Kommentarer eller frågor på artikeln? Skriv och berätta

Tio slumpvis valda artiklar

Monsterböcker för barn och vuxna i nordisk samverkan

08 okt 2015 Läsning

  Tre författare, Áslaug Jónsdóttir från Island, Rakel Helmsdal från Färöarna och Kalle Güettler från Sverige berättade om sitt samarbete den 22 september 2015 i Författarnas hus i...

TÓRSHAVN - otrolig stadsutveckling

30 nov 2008 Läsning

  Tórshavns kommun har givit ut en förnämlig nyckel till staden, en bebyggelsehistorisk kartbok, Tórshavnar býaratlas. På senare år har mycket byggts i Tórshavn och alla sluttningar...

Efter två timmar når vi toppen

22 sep 2016 Läsning

  Efter två timmar når vi toppen av berget. Eftermiddagsljuset lägger de kringliggande fjällen och vikarna i, ett nästan artificiellt, guldfärgat ljus men blå-lila skuggor. Vinden från...

Ballader och nordisk medeltid i bilder

21 nov 2016 Läsning

Inledning Inspiration till närmare studier Till ballader och visor dansar färöingar fortsatt med försångare i ring eller kedja. Dansen har rötter i medeltiden. Samfundet...

På resa med prästen K.O. Viderø

27 nov 2013 Läsning

  Adjunkt Bergur Djurhuus Hansen på Fróðskaparsetur Føroya, Färöarnas universitet, skriver om arbetet för Nordiska Rådet Litteraturpriskommitté och den färöiske författaren Kristian Osvald...

Frimärksåret 2015 i Färöarna

17 dec 2015 Läsning

  Året bjöd på en hel del spännande motiv på de färöiska frimärksutgåvorna. Solförmörkelsen den 20 mars var en nyhet världen över, medan Jacobsens bokhandels 150-årsjubileum eller den...

Färöarnas gamla kultcentrum

21 aug 2023 Läsning

Inledning. Namnet som fortsätter att förbrylla. Att kristna kyrkans första stödjepunkter ofta uppstår bredvid gamla hedniska kultcentra tycks passa också på Färöarna, visar...

Hållbar turism - en framtidsfråga för Färöarna

29 nov 2017 Läsning

  För att utnyttja turismens kraft som en katalysator för positiv förändring, har FN utsett 2017 till det ”internationella året för hållbar turism för utveckling”. Med erfarenheter från...

Vinterns traditionella dans

03 okt 2008 Läsning

REFLEXIONER oktober 2008 Höstens projekt Nólsoy danslag till nordiska huvudstäder med symposiet Balladdans i Norden som hölls i november i Stockholm blev så lyckat att en final på Färöarna kom som...

Tankar om mat

14 feb 2012 Läsning

  Nólsoy är ett matland, sade Andrea till mig för många år sedan. Hon tänkte på fåren som betar ute hela året, på korna och på fågeln i bergets östra sida och på fisken runt öarna. Gråsej...

Samfundet Sverige-Färöarna

Samfundet Sverige-Färöarna
c/o Bengtsson
Siargatan 11 5 tr
SE-118 27 STOCKHOLM
Sverige

+46  7 30 49 69 56
post@samfundet-sverige-faroarna.se

Logga in

Sorry, this website uses features that your browser doesn’t support. Upgrade to a newer version of Firefox, Chrome, Safari, or Edge and you’ll be all set.