Skylten i Kiel hedrar minnet av freden 1814.

 

Mine bemærkninger gælder ikke artiklens hovedanliggende: hvorfor kongen af Sverige ikke fik (eller tog) Grønland, Færøerne og Island sammen med Norge. Det er visselig interessant, men drøftes altså ikke her.

Artiklens titel

Min ene bemærkning gælder slet ikke artiklen, men dens titel: “Därför är Färöarna, Island och Grönland inte svenska”. Den synes at forudsætte, at hvis Færøerne (og Island og Grønland) ikke var blevet undtaget i 1814, så var de blevet svenske.
Men det er ikke rigtigt.
Så havde de fortsat tilhørt Norge uden at blive svenske. Norge blev jo heller ikke svensk. Traktaten siger udtrykkeligt, at de områder, der tilsammen udgør kongeriget Norge, hvortil kommer dettes dépendances (oversøiske besiddelser) – dog uden de tre nævnte undtagelser –

appartiendront désormais en toute propriété et souveraineté à Sa Majesté le Roi de Suède et formeront un Royaume réuni à celui de Suède

Kongeriget Norge skulle tilhøre kongen af Sverige, men ikke blive en del af kongeriget Sverige, og Grønland, Færøerne og Island ville heller ikke være blevet dele af det. Mens vi er i det kontrafaktiske, tør vi nok formode at disse tre dépendances ikke ville være forblevet den svenske konges ejendom efter 1905. Jeg gætter på at artiklens titel ikke er formuleret af dens forfatter.

Norges oversøiske besiddelser

Min anden bemærkning gælder at iflg. artiklen er traktatens indskud om Grønland, Færøerne og Island “en bisats till bestämmelsen om avträdendet av Norge”. Nej, det er en tilføjelse til bestemmelsen om afståelsen af Norges dépendances sammen med Norge. Harald Gustafsson interesserer sig tilsyneladende kun for tilføjelsen, ikke for selve bestemmelsen. Hvad har han at sige om den? Sprogligt må den forudsætte at Norge havde nogle dépendances som ikke blev undtaget. Men havde Norge det? Hvis ikke, er ordlyden lige så kuriøs som hvis nogen ville omtale “det danske regentpars sønner, undtagen Frederik og Joachim”.

Läs mer

Fredstraktaten i Kiel 1814

Öfwersättning af de Artikler uti den emellan Deras Majestäter Konungarne af Swerige och Dannemark genom befullmäktigade Ombud den 14 Januarii 1814 uti Kiel afslutna och af Deras Kongl. Majestäter sedermera ömsesidigt Ratificerade Freds-Traktat, hwilka bestämma Konungariket Norriges förening med Swerige

Fjerde Artikeln.

Hans Majestät Konungen af Dannemark afsäger både för Sig och Sina Efterträdare på Danska Thronen oåterkalleligen och för alltid, til fórmon för Hans Majestät Konungen af Swerige och Dess Efterträdere på Swenska Thronen, alla sina rättigheter til Konungariket Norrige, nämligen efterföljande Stift: Christiansands, Bergenhuus, Aggerhuus och Trondhjems Stift med Nordland och Finnmarken ända intil Ryska Kejsardömets gränsor.

Dessa Stift och Landskap, utgörande hela Konunga-Riket Norrige, med alla dess Inbyggare, Städer, Hamnar, Fästningar, Byar och Öarne wid alla detta Konunga-Rikes Kuster, samt hwad widare dertil lyder (Grönland samt Öarne Ferröe och Island härunder icke begripne) äfwensom alla dermed följande rättigheter och förmåner skola hädanefter under full Ägo och Herrawälde tilhöra Hans Majestät Konungen af Swerige och utgöra et Konunga-Rike förenade med Konunga-Riket Swerige.

Til följd häraf lofwar och förpliktar sig, på det högtidligaste och mest förbindande sätt, Hans Maj:t Konungen af Danemark både för Sig och för Sina Efterträdare, samt för hela Konunga-Riket Danemark at icke någonsin, omedelbarligen eller medelbarligen, göra något anspråk på Konunga-Riket Norrige eller någet af dess Stift Öar och Länder, hwars alla Innebyggare äro, i kraft af dette Fredsfördrag och ofwanberörde afsägelse, frikallade från den Trohets-ed de swarit Konungen af Danemark och dess Krona.


Povl Skårup
Kommentarer eller frågor på artikeln? Skriv och berätta

Tio slumpvis valda artiklar

Oktober kom med kyla

01 nov 2009 Läsning

REFLEXIONERnovember 2009 Oktober kom med kyla och vitt på fjällen om morgonen. Så vände vinden med regn och det är inget vidare väder för dem från bygden Velbastaður som idag är ute att samla...

Portaler av storvalars käkben i Färöarna

01 dec 2009 Läsning

  Ingen som anlänt med färjan Ritan till Nólsoy har kunnat undgå att se den portal av hopfogade valkäkar som står i hamnen och hälsar besökare välkomna. Käkbenen härstammar från en sillval...

Färöiska flaggor på fartyg på västkusten

18 mar 2013 Läsning

  I Göteborgs hamn och Göta älv drogs pråmar av Röda bolaget. Det kallades så för att firmans tre första bogserbåtar från 1870-talet hade sina namn, Ivar, Erik och Oscar, i vitt på rött band...

Svenska fregatten Eugenie på flottbesök

23 aug 2009 Läsning

  Sommaren 1863 gjorde en svensk örlogsman en veckas uppehåll på sin seglats i Nordatlanten. Det var fregatten Eugenie som stannade till vid Färöarna. Fregatten Eugenie sjösattes 19...

Frimärksåret på Färöarna 2020

26 nov 2020 Läsning

Den samlade frimärksutgivningen på Färöarna 2020 visar på många intressanta aspekter av livet; historia, natur, kultur, idrott. Många länder upplever ett minskande intresse för sitt lands...

Utmaningar, möjligheter och framtidsperspektiv i Runavík och Suðuroy

29 maj 2017 Läsning

  För att styrka bärkraftig utveckling i Arktis, gjorde Nordregio på uppdrag av Nordiska ministerrådet ett forskningsprojekt om regional utveckling. Tillsammans med lokala aktörer...

Färöarnas flaggdag är den 25 april

25 apr 2013 Läsning

  Den 25 april är det Flaggdagur i Färöarna. Nästan alla affärer och arbetsplatser håller stängd denna dag. Den färöiska flaggan vajar i topp på alla flaggstänger. På Vaglið i Tórshavn...

Blev öborna på Sandoy tillfrågade innan Färöarnas längsta tunnelbygge började ?

11 aug 2019 Läsning

Inledning. Skapa kontakter på Färöarna. En dag i mitten av februari 2019 kom via hemsidan en förfrågan. Nej, det var faktiskt två. Den första om att köpa ordboken FÄRÖORD var...

Årsmöte på Postmuseum

15 maj 2008 Läsning

REFLEXIONER maj 2008 I april hölls samfundets årsmöte på Postmuseum i Stockholm. Det var ganska få medlemmar som deltog och den ständiga frågan är hur vi skall få med flera i föreningen för att...

Studiebesök från Färöarna i Sagobygden

18 dec 2011 Läsning

  Att återfinna den magiska närvaron - Rapport från en sagoresa i Ljungby Besökets tema var att utforska och utbyta erfarenheter om, hur det immateriella kulturarvet som folkdikten utgör...

Samfundet Sverige-Färöarna

Samfundet Sverige-Färöarna
c/o Bengtsson
Siargatan 11 5 tr
SE-118 27 STOCKHOLM
Sverige

+46  7 30 49 69 56
post@samfundet-sverige-faroarna.se

Logga in

Sorry, this website uses features that your browser doesn’t support. Upgrade to a newer version of Firefox, Chrome, Safari, or Edge and you’ll be all set.