Skylten i Kiel hedrar minnet av freden 1814.

 

Mine bemærkninger gælder ikke artiklens hovedanliggende: hvorfor kongen af Sverige ikke fik (eller tog) Grønland, Færøerne og Island sammen med Norge. Det er visselig interessant, men drøftes altså ikke her.

Artiklens titel

Min ene bemærkning gælder slet ikke artiklen, men dens titel: “Därför är Färöarna, Island och Grönland inte svenska”. Den synes at forudsætte, at hvis Færøerne (og Island og Grønland) ikke var blevet undtaget i 1814, så var de blevet svenske.
Men det er ikke rigtigt.
Så havde de fortsat tilhørt Norge uden at blive svenske. Norge blev jo heller ikke svensk. Traktaten siger udtrykkeligt, at de områder, der tilsammen udgør kongeriget Norge, hvortil kommer dettes dépendances (oversøiske besiddelser) – dog uden de tre nævnte undtagelser –

appartiendront désormais en toute propriété et souveraineté à Sa Majesté le Roi de Suède et formeront un Royaume réuni à celui de Suède

Kongeriget Norge skulle tilhøre kongen af Sverige, men ikke blive en del af kongeriget Sverige, og Grønland, Færøerne og Island ville heller ikke være blevet dele af det. Mens vi er i det kontrafaktiske, tør vi nok formode at disse tre dépendances ikke ville være forblevet den svenske konges ejendom efter 1905. Jeg gætter på at artiklens titel ikke er formuleret af dens forfatter.

Norges oversøiske besiddelser

Min anden bemærkning gælder at iflg. artiklen er traktatens indskud om Grønland, Færøerne og Island “en bisats till bestämmelsen om avträdendet av Norge”. Nej, det er en tilføjelse til bestemmelsen om afståelsen af Norges dépendances sammen med Norge. Harald Gustafsson interesserer sig tilsyneladende kun for tilføjelsen, ikke for selve bestemmelsen. Hvad har han at sige om den? Sprogligt må den forudsætte at Norge havde nogle dépendances som ikke blev undtaget. Men havde Norge det? Hvis ikke, er ordlyden lige så kuriøs som hvis nogen ville omtale “det danske regentpars sønner, undtagen Frederik og Joachim”.

Läs mer

Fredstraktaten i Kiel 1814

Öfwersättning af de Artikler uti den emellan Deras Majestäter Konungarne af Swerige och Dannemark genom befullmäktigade Ombud den 14 Januarii 1814 uti Kiel afslutna och af Deras Kongl. Majestäter sedermera ömsesidigt Ratificerade Freds-Traktat, hwilka bestämma Konungariket Norriges förening med Swerige

Fjerde Artikeln.

Hans Majestät Konungen af Dannemark afsäger både för Sig och Sina Efterträdare på Danska Thronen oåterkalleligen och för alltid, til fórmon för Hans Majestät Konungen af Swerige och Dess Efterträdere på Swenska Thronen, alla sina rättigheter til Konungariket Norrige, nämligen efterföljande Stift: Christiansands, Bergenhuus, Aggerhuus och Trondhjems Stift med Nordland och Finnmarken ända intil Ryska Kejsardömets gränsor.

Dessa Stift och Landskap, utgörande hela Konunga-Riket Norrige, med alla dess Inbyggare, Städer, Hamnar, Fästningar, Byar och Öarne wid alla detta Konunga-Rikes Kuster, samt hwad widare dertil lyder (Grönland samt Öarne Ferröe och Island härunder icke begripne) äfwensom alla dermed följande rättigheter och förmåner skola hädanefter under full Ägo och Herrawälde tilhöra Hans Majestät Konungen af Swerige och utgöra et Konunga-Rike förenade med Konunga-Riket Swerige.

Til följd häraf lofwar och förpliktar sig, på det högtidligaste och mest förbindande sätt, Hans Maj:t Konungen af Danemark både för Sig och för Sina Efterträdare, samt för hela Konunga-Riket Danemark at icke någonsin, omedelbarligen eller medelbarligen, göra något anspråk på Konunga-Riket Norrige eller någet af dess Stift Öar och Länder, hwars alla Innebyggare äro, i kraft af dette Fredsfördrag och ofwanberörde afsägelse, frikallade från den Trohets-ed de swarit Konungen af Danemark och dess Krona.


Povl Skårup
Kommentarer eller frågor på artikeln? Skriv och berätta

Tio slumpvis valda artiklar

Fångsten av atlantisk vitsiding i Skálafjørður 2021

19 sep 2021 Läsning

Det har givetvis inte undgått någon som är intresserad av Färöarna att söndagen den 12 september 2021 drevs en osedvanligt stor flock av atlantisk vitsiding (Lagenorhynchus acutus) in i...

Kvannen (Angelica archangelica) i Färöarna och Island

02 jan 2009 Läsning

  Kvanngård Om man åker runt på Färöarna kan man fortfarande se en och annan välskött kvanngård - hvanngarður. Det finns också flera ortnamn som vittnar om kvannens betydelse en gång i...

Dimman låg svart

25 nov 2008 Läsning

REFLEXIONER november 2008 Sommaren kom och jag gladde mig åt att fara till Skúvoy. Skúvoy Den ö som Sven Barthel beskrivit så kärleksfullt i böckerna Atlant 1931 och Atlant med en...

På resa med prästen K.O. Viderø

27 nov 2013 Läsning

  Adjunkt Bergur Djurhuus Hansen på Fróðskaparsetur Føroya, Färöarnas universitet, skriver om arbetet för Nordiska Rådet Litteraturpriskommitté och den färöiske författaren Kristian Osvald...

[natúrligvís]

03 sep 2007 Läsning

  Nordens hus i Tórshavn visade sommaren 2007 en annorlunda utställning där 17 nordiska konstnärer presenterade naturen på ett högst personligt sätt. Uttrycksmedlen varierade också med allt...

Aina Cederbloms långfärder

27 apr 2008 Läsning

  I början på 1930-talet gick en flicka och drömde om båtfärder till främmande länder. Hon köpte en karta, följde med fingrarna floder och kanaler och bestämde sig för att fara till Wien...

Kristoffer Fabbe Wahlberg, 1921-2009

01 jul 2009 Läsning

  Vi har nåtts av budet att teckningsläraren, konstnären m.m. Kristoffer Fabbe Wahlberg gått ur tiden. Han hade ett stort intresse för Färöarna alltsedan det tidiga 1950-talet, då han reste...

Apropå artikeln Stor grind i Tórshavn

10 feb 2008 Läsning

  Som stadsbo kan mitt förhållande till djur vara komplicerat. Att många unga är veganer eller vegetarianer både av hänsyn till djuren och till naturen tycker jag är uppmuntrande. När jag...

Att översätta från färöiska

11 nov 2017 Läsning

  Under det senaste året har jag på spårvagnen till och från jobbet knåpat med att översätta en färöisk novellsamling. Det är Ingun Christensens Skuggamyndir, utgiven av Bókadeild Føroya...

Långt bort men ändå nära

04 apr 2012 Läsning

Färöarna kan ibland tyckas långt från Sverige, men med datorns hjälp är det lätt att följa nyheterna hos Kringvarpið. Att det så kan vara lite svårt med språket eller att förstå invecklade...

Samfundet Sverige-Färöarna

Samfundet Sverige-Färöarna
c/o Bengtsson
Siargatan 11 5 tr
SE-118 27 STOCKHOLM
Sverige

+46  7 30 49 69 56
post@samfundet-sverige-faroarna.se

Logga in

Sorry, this website uses features that your browser doesn’t support. Upgrade to a newer version of Firefox, Chrome, Safari, or Edge and you’ll be all set.