Skylten i Kiel hedrar minnet av freden 1814.

 

Mine bemærkninger gælder ikke artiklens hovedanliggende: hvorfor kongen af Sverige ikke fik (eller tog) Grønland, Færøerne og Island sammen med Norge. Det er visselig interessant, men drøftes altså ikke her.

Artiklens titel

Min ene bemærkning gælder slet ikke artiklen, men dens titel: “Därför är Färöarna, Island och Grönland inte svenska”. Den synes at forudsætte, at hvis Færøerne (og Island og Grønland) ikke var blevet undtaget i 1814, så var de blevet svenske.
Men det er ikke rigtigt.
Så havde de fortsat tilhørt Norge uden at blive svenske. Norge blev jo heller ikke svensk. Traktaten siger udtrykkeligt, at de områder, der tilsammen udgør kongeriget Norge, hvortil kommer dettes dépendances (oversøiske besiddelser) – dog uden de tre nævnte undtagelser –

appartiendront désormais en toute propriété et souveraineté à Sa Majesté le Roi de Suède et formeront un Royaume réuni à celui de Suède

Kongeriget Norge skulle tilhøre kongen af Sverige, men ikke blive en del af kongeriget Sverige, og Grønland, Færøerne og Island ville heller ikke være blevet dele af det. Mens vi er i det kontrafaktiske, tør vi nok formode at disse tre dépendances ikke ville være forblevet den svenske konges ejendom efter 1905. Jeg gætter på at artiklens titel ikke er formuleret af dens forfatter.

Norges oversøiske besiddelser

Min anden bemærkning gælder at iflg. artiklen er traktatens indskud om Grønland, Færøerne og Island “en bisats till bestämmelsen om avträdendet av Norge”. Nej, det er en tilføjelse til bestemmelsen om afståelsen af Norges dépendances sammen med Norge. Harald Gustafsson interesserer sig tilsyneladende kun for tilføjelsen, ikke for selve bestemmelsen. Hvad har han at sige om den? Sprogligt må den forudsætte at Norge havde nogle dépendances som ikke blev undtaget. Men havde Norge det? Hvis ikke, er ordlyden lige så kuriøs som hvis nogen ville omtale “det danske regentpars sønner, undtagen Frederik og Joachim”.

Läs mer

Fredstraktaten i Kiel 1814

Öfwersättning af de Artikler uti den emellan Deras Majestäter Konungarne af Swerige och Dannemark genom befullmäktigade Ombud den 14 Januarii 1814 uti Kiel afslutna och af Deras Kongl. Majestäter sedermera ömsesidigt Ratificerade Freds-Traktat, hwilka bestämma Konungariket Norriges förening med Swerige

Fjerde Artikeln.

Hans Majestät Konungen af Dannemark afsäger både för Sig och Sina Efterträdare på Danska Thronen oåterkalleligen och för alltid, til fórmon för Hans Majestät Konungen af Swerige och Dess Efterträdere på Swenska Thronen, alla sina rättigheter til Konungariket Norrige, nämligen efterföljande Stift: Christiansands, Bergenhuus, Aggerhuus och Trondhjems Stift med Nordland och Finnmarken ända intil Ryska Kejsardömets gränsor.

Dessa Stift och Landskap, utgörande hela Konunga-Riket Norrige, med alla dess Inbyggare, Städer, Hamnar, Fästningar, Byar och Öarne wid alla detta Konunga-Rikes Kuster, samt hwad widare dertil lyder (Grönland samt Öarne Ferröe och Island härunder icke begripne) äfwensom alla dermed följande rättigheter och förmåner skola hädanefter under full Ägo och Herrawälde tilhöra Hans Majestät Konungen af Swerige och utgöra et Konunga-Rike förenade med Konunga-Riket Swerige.

Til följd häraf lofwar och förpliktar sig, på det högtidligaste och mest förbindande sätt, Hans Maj:t Konungen af Danemark både för Sig och för Sina Efterträdare, samt för hela Konunga-Riket Danemark at icke någonsin, omedelbarligen eller medelbarligen, göra något anspråk på Konunga-Riket Norrige eller någet af dess Stift Öar och Länder, hwars alla Innebyggare äro, i kraft af dette Fredsfördrag och ofwanberörde afsägelse, frikallade från den Trohets-ed de swarit Konungen af Danemark och dess Krona.


Povl Skårup
Kommentarer eller frågor på artikeln? Skriv och berätta

Tio slumpvis valda artiklar

Drag ur färöiskt arbetsliv. En expedition 1929.

27 dec 2023 Läsning

Inledning. Expedition 1929 - en etnologisk studie. Författare till denna avhandling är fil. dr. Ragnar Jirlow (1893-1982). Han var en svensk etnolog, särskilt specialiserad på...

Oktober kom med kyla

01 nov 2009 Läsning

REFLEXIONERnovember 2009 Oktober kom med kyla och vitt på fjällen om morgonen. Så vände vinden med regn och det är inget vidare väder för dem från bygden Velbastaður som idag är ute att samla...

Jóansøkugras (Plantago lanceolata) på Färöarna

07 jan 2009 Läsning

  Om växter som kulturhistoriska källor Att växtarter i landskapet kan tjäna som historiska källor över människans aktiviteter i tid och rum är ett välkänt faktum. Nils Dahlbeck...

Frimärksåret 2010

28 okt 2010 Läsning

  Året 2010 har bjudit på 9 olika frimärksutgåvor i Färöarna samt en utgåva med frankeringsmärken. Det sammanlagda antalet märken var 27, en tämligen normal utgivningsmängd. 22...

Jørgen Frantz Jacobsen i Stockholm

17 maj 2014 Läsning

  Även om det är romanen Barbara vi först förknippar Jørgen Frantz Jakobsen (1900-1938) med, såg han sig själv främst som historiker och journalist. Han skrev i flera år för den danske...

Intryck från Färöarna 1963 - En illustrerad resedagbok

08 dec 2017 Läsning

Inledning Uppmärksamma ögon på hantverk och kultur För att studera den gamla färöiska allmogekulturen åkte textilkonstnären Inga-Mi Vannérus till Färöarna i juli 1963. Hennes...

Frimärksåret i Färöarna 2020

26 nov 2020 Läsning

Den samlade frimärksutgivningen i Färöarna 2020 visar på många intressanta aspekter av livet; historia, natur, kultur, idrott. Många länder upplever ett minskande intresse för sitt lands frimärken...

Stor grind i Tórshavn

02 sep 2007 Läsning

  Mandagen 27. august 2007 startede med høj klar himmel, stille vejr, sol og koldt. Det var ved seks-tiden om morgenen, da jeg fik grindebud. Grinden lå 4 sømil fra Eystnes i...

Nordens hus i Färöarna får ny chef från Island

17 jan 2013 Läsning

  Den 18 januari 2013 är alla välkomna som vill hälsa på Sif Gunnarsdóttir som tillträder tjänsten som direktör för Norðurlandahúsið i Tórshavn. Niels Halm reser Niels Halm och...

Att resa till Färöarna

22 feb 2016 Läsning

Att resa till Färöarna är Lättare än någonsin. Öarna, som ligger så lägligt mellan Brittiska öarna, Norge och Island, har blivit ett hett resmål, men varför? Små branta öar, där...

Samfundet Sverige-Färöarna

Samfundet Sverige-Färöarna
c/o Bengtsson
Siargatan 11 5 tr
SE-118 27 STOCKHOLM
Sverige

+46  7 30 49 69 56
post@samfundet-sverige-faroarna.se

Logga in

Sorry, this website uses features that your browser doesn’t support. Upgrade to a newer version of Firefox, Chrome, Safari, or Edge and you’ll be all set.