Det är fortfarande vanligt att hässja höet på Färöarna, men med det dåliga vädret i år var det inte säkert att höet blev torrt.

 

Intryck under en julivecka bland fågel, fisk, får och så en fotbollsplan förstås.

Vi hade installerat oss i vår tillfälliga bostad i bygden Eiði på norra Eysturoy, en bygd som vi återkommit till många gånger, och det var dags att ge sig ut och se vad som hänt sen sist. De första gångerna vi bodde här hade vi planer på att klättra upp de 882 metrarna till toppen på Färöarnas högsta fjäll Slættaratindur. Två gånger kom vi halvvägs upp innan dimman gäckade oss.
Numera nöjer vi oss med att njuta synen av det vackra fjället.

Fågel

Men det är inte bara närheten till Slættaratindur som gör Eiði speciell. I den lilla insjön, Niðri á Vatni, finns sedan 2005 ett häckande svanpar. Sångsvanar närmare bestämt. Det tog några år innan häckningen lyckades för paret, men från 2008 har de fått 4-5 ungar i stort sett varje år och nu börjar det bli ganska trångt i sjön. Årets kull, fyra ljusgrå dunungar, blev mycket väl påpassade av båda föräldrarna.

En dag gick vi en tur mot Beingjógv, en djup klyfta nordväst om bygden där det häckar tretåig mås. Några stormfåglar kom seglande på stela vingar och plötsligt fick vi se tre havssulor flyga in i fjorden, Sundini. Vi fick nu se något som vi tidigare bara sett på TV, nämligen dykande sulor. De höll vingarna in mot kroppen och dök som projektiler rakt ner i havet. Sulorna häckar bara allra längst i väster på Mykineshólmur, men man kan ha tur att se de vackra fåglarna när de söker föda.

Fisk

För Färöarna har odlad lax blivit en stor exportvara under de senaste åren. År 2011 låg exporten på 49 500 ton och 2014 på hela 71 000 ton. I Eiði tillverkar man stora ringar, som blir mjärdar för laxodling, laksaling. Plaströr formas till en ring, som kan vara 30 meter i diameter och på vilken man fäster nätkassen där fiskarna ska vistas. Ringarna sjösätts i Eiði och bogseras därifrån med båt till den fjord där de ska ligga. Vi läste i tidningen att man nu diskuterar vilken påverkan laksodlingen har på miljön. Avfallet från överskottsfoder och avföring hamnar på botten i fjorden.

Får

Allt sedan 1200-talet har antalet får på Färöarna varit tämligen konstant. Cirka 70 000, före lamningen, är vad man räknat ut att betet tål. I juli månad är de allra flesta fåren upp i fjällen, i utmarken, men det finns ändå alltid får att se runt omkring i bygderna. Någon gång i slutet av juli samlar fårägarna ihop sina får och driver ner dem till en fålla, en rætt, där de klipps och får medicin mot mask innan de släpps ut på fjället igen. Lammen blir då också märkta i öronen. Det finns vita, svarta och bruna får och en hel del flerfärgade. I oktober, när det är dags för slakt, samlas fåren återigen ihop.

Fotboll

En överraskning var den nya, stiliga fotbollsplanen. Fotbollsintresset är stort på Färöarna och inte har det blivit mindre av att Färöarna vunnit över Grekland vid två tillfällen under EM-kvalet som pågår. I Färöarnas grupp ligger de just nu som nummer fyra med två lag, Finland och Grekland efter sig. Den gamla fotbollsplanen, som ligger mellan havet och insjön, hade nu blivit campingplats. Där var en mängd husbilar och husvagnar parkerade, de allra flesta med färöiska registreringsskyltar. Kanske ett nytt sätt att se det egna landet?

Förra sommaren, 2014, var den varmaste i mannaminne på Färöarna. Den här, däremot, var den kallaste och våtaste sommaren på 25 år. Det är fortfarande vanligt att hässja höet här och vår gode vän Jóhan var rädd att han inte skulle hinna få höet torrt. Kanske skulle han bli tvungen att köpa hö från Island till sina får inför vintern.

Molnen lägger sig över Färöarna. Foto Gunnel Wallén 2015

Vi hade ändå tur med vädret under vår vistelse, och när flygplanet lyfte från Vágar i sol fick jag en illustration av hur moln lägger sig just över öarna!

Bilder

Klicka på en bild för att starta bildgalleri.


Gunnel Wallén, Stockholm
Kommentarer eller frågor på artikeln? Skriv och berätta

Tio slumpvis valda artiklar

Nytt slakteri på Stóra Dímun

27 okt 2010 Läsning

  På en av de mest otillgängliga av alla Färöarnas 18 öar, invigs ett nytt slakteri. Personalen från Hälsomyndigheten är och ger godkänt betyg till nya slakteriet den 20 september...

Tórshavn mitt i världen, liten bakgrund

27 mar 2013 Läsning

  Tórshavn, namnet rymmer både gudanamnet och ordet hamn. Troligen stammar det från nybyggartiden, på 800-talet då folk från västra Norge och från nordiska områden på brittiska öarna...

Småländska berättare

30 aug 2009 Läsning

  I somras letade jag efter en snygg, praktisk regnkappa inför min resa till Färöarna. Vi var tolv resenärer från Berättarnätet Kronoberg som i mitten på augusti äntrade planet till...

Kapten Poul Nolsøe, britter i Göteborg och brittiska seglatser

15 maj 2020 Läsning

För länge sedan fick jag av landsarkivarien Páll J. Nolsøe första bandet av hans stora Føroya Siglingarsøga, 1963. Då läste jag om hans namne Poul Poulsen Nolsøe, från ön Nólsoy, kallad...

Grindvalen och Färöarnas grindfångst

19 jun 2007 Läsning

Grindehvalen og Færøernes grindefangst af Dorete Bloch © Føroya Náttúrugripasavn 2007 Grindvalen och Färöarnas grindfångst är en artikel skriven av naturforskaren Dorete Bloch (1943-2015),...

Frimärksåret 2016 på Färöarna

27 dec 2016 Läsning

Året 2016 har inneburit att flera spännande frimärken har utkommit på Färöarna, inklusive en verklig innovation i sammanhanget. Ett unikt märke med äkta handarbete. Som brukligt de senare åren...

Bokutgivningen på Färöarna 2015

20 jan 2016 Läsning

  För att få ett mått på hela den färöiska bokutgivningen, är ett besök på Føroya Landsbókasavn, Landsbiblioteket ett bra ställe att gå. De publicerar en årlig sammanställning, där man bl....

Svenska fregatten Eugenie på flottbesök

23 aug 2009 Läsning

  Sommaren 1863 gjorde en svensk örlogsman en veckas uppehåll på sin seglats i Nordatlanten. Det var fregatten Eugenie som stannade till vid Färöarna. Fregatten Eugenie sjösattes 19...

I ett färöiskt visthus

28 jan 2019 Läsning

  På de karga, vindpiskade och isolerade öarna i Nordatlanten har färöingar i mer än tusen år kunnat trygga sin existens genom anpassning till ett liv i nära överensstämmelse med naturens...

Därför är Färöarna, Island och Grönland inte svenska

02 feb 2014 Läsning

  Var det den danske diplomaten som lurade den svenske förhandlaren? Eller var det kanske den brittiske förhandlaren som ville skydda Storbritanniens intressen? Myterna är många kring hur...

Samfundet Sverige-Färöarna

Samfundet Sverige-Färöarna
c/o Bengtsson
Siargatan 11 5 tr
SE-118 27 STOCKHOLM
Sverige

+46  7 30 49 69 56
post@samfundet-sverige-faroarna.se

Logga in

Sorry, this website uses features that your browser doesn’t support. Upgrade to a newer version of Firefox, Chrome, Safari, or Edge and you’ll be all set.