Översättaren Inge Knutsson.

 

Den 6 april 2011 hölls årsmöte för Samfundet Sverige-Färöarna på pråmen Nordens ljus vid Blasieholmen i Stockholm.

I anslutning till det berättade översättaren Inge Knutsson, Knislinge, om sitt arbete med färöiska språket. Han studerade nordiska språk i Lund och for sommaren 1972 med på en två veckor lång exkursion med ett fyrtiotal studenter till Färöarna. Den leddes av professorerna Gösta Holm, Lund, och Lars Huldén, Helsingfors universitet. Det blev en orolig båtresa där de som hängde i baren klarade sig bäst!

Väl framme togs de emot av bland andra Christian Matras, som kommit hem till Fróðskaparsetur Føroya från Köpenhamn. Studenterna bodde på folkhögskolan där Steinbjørn Jacobsen var rektor. De hade i förväg hållit föredrag om färöiska språket och Inge Knutsson hade köpt en grammatik på engelska. Föredrag varvades med utflykter och sammankomster. Nu köpte han böcker av Christian Matras, Karsten Hoydal och Jens Pauli Heinesen.

Samarbete kommer igång

Inge Knutsson fick upp ögonen för Färöarna den gången och har haft dem i sikte sedan dess. Han översatte redan då en dikt av Steinbjørn Jacobsen och fick in den i Bonniers Litterära Magasin. Han fortsatte att översätta färöisk lyrik och övertalade Bo Cavefors, med förlag i Staffanstorp och Lund, att ge ut antologin Bränning och bleke 1976. Redan året innan hade Bo Cavefors givit ut noveller av Jens Pauli Heinesen, Vågorna rullar mot stranden i Inge Knutssons översättning. Det var inte lätt att få färöiskt material publicerat, men ännu en novell av Jens Pauli Heinesen och en dikt av Regin Dahl fick Inge Knutsson in i veckotidningen Femina.

alt
Inge Knutsson. Foto Nanna Hermansson

Steinbjørn Jacobsen blev en av Inge Knutssons bästa vänner och han översatte en av hans barnböcker, Vár och månen 1989. Dessförinnan hade han översatt en diktsamling av Christian Matras, Ljuset och havet (1986), illustrerad av William Heinesen. Med William Heinesen fick han också god kontakt. Inge Knutsson berättade hur de inledde sina samtal på färöiska för att sedan gå över till danska och hur de sedan brevväxlade. När Inge Knutsson översatt ett urval dikter och noveller som Bo Cavefors ville ge ut blev det fart på Forum, förlaget som tidigare givit ut William Heinesens böcker på svenska. Det dröjde därför ända till 1987 innan dikturvalet Hemma på jorden kunde komma ut (hos Rabén & Sjögren). Novellurvalet Gäster från månen kom 2003 i Inge Knutssons översättning (Atlantis). Noatun är den enda av William Heinesens böcker som inte finns på svenska, men den är ju som de andra skriven på danska. Det enda han funnit som William Heinesen skrivit på färöiska är en hyllningsdikt till den isländske diktaren Einar Benediktsson, jämte ett antal kulturartiklar, som finns samlade i boken William ummælir fagrar listir (Fannir, 2000).

Inge Knutsson har läst mycket på färöiska och lyfte fram Endurminningar av Heðin Brú, 1980, som en stark upplevelse. Boken Í havsins hjarta av Gunnar Hoydal var 2010 nominerad till Nordiska rådets litteraturpris och borde ha fått det. Det är som om de små språkområdena i Norden inte har någon chans. Ett förfarande med belöning av hela författarskap vore mycket bättre än den nuvarande tävlingen mellan enskilda verk.

Magnus Dam Jacobsen gav ut sin dagbok från fiske vid Grönland med Kongshavn 1976, och Inge Knutsson skrev om den i tidningen Arbetet och tyckte att den borde bli översatt.

Tóroddur Poulsens Ögongränser, 2004, har översatts av Anna Mattsson (som i sin tur översatts av Tóroddur) och nominerades till Nordiska rådets pris.

Inge Knutsson nämnde andra författare som Oddvør Johansen, med den första romanen skriven av en kvinna, Livets sommar. Den kom 1985 ut på Atlantis, i översättning av Sonja Carlberg. Carl Jóhan Jensen har skrivit ett stort verk, Ó – søgur um djevulsskap (2005) som Inge Knutsson blivit ombedd att översätta för Nordiska rådets litteraturpristävlan, men just då hade han inte tid. Den urkraft han mött hos Jóanes Nielsen i dennes diktsamlingar och i romanen Gummistivlarnir eru tær einastu tempulsúlurnar, sum vit eiga í Føroyum (1991) ville han också nämna.

Inför Nordiska novelldagen den 26 mars 2011, anordnad av Bokdagar i Dalsland, översatte Inge Knutsson två av Hanus Kambans noveller ur en ny samling (Gullgentan, 2010). Hanus Kamban, tidigare Andreassen, medverkade för övrigt i Dalsland. Nu läste Inge Knutsson upp novellen Mannen med nycklarna för ett tiotal undrande åhörare som sedan kunde fundera över den. (1986 utkom på Legenda, under namnet Hanus Andreassen, Den andra vägen och andra berättelser i urval och översättning av Sonja Carlberg.)

Man kan också grunna över vad en exkursion i Norden kan innebära för en ung student som får ett livslångt intresse och förmedlar det till den som vill ta emot.


Nanna Stefania Hermansson, Stockholm
Kommentarer eller frågor på artikeln? Skriv och berätta

Tio slumpvis valda artiklar

Ballader och nordisk medeltid i bilder

21 nov 2016 Läsning

Inledning Inspiration till närmare studier Till ballader och visor dansar färöingar fortsatt med försångare i ring eller kedja. Dansen har rötter i medeltiden. Samfundet...

Färöiskt frimärksevent på Konstakademien i Stockholm

26 sep 2012 Läsning

  Den 24 september 2012 utgav Färöarna två konstfrimärken. Det var ett samarbete mellan den färöiske konstnären Edward Fuglö, född 1965, och den svenske konstnären Jan Håfström, född...

Frimärksåret 2017 i Färöarna

08 feb 2018 Läsning

  Den färöiska frimärksutgivningen 2017 fördelades på fyra utgivningstillfällen, två på våren och två på hösten. 27 februari 2017 Textilfärgning Textilfärgning med hjälp...

Stadgar och musik på Konstnärsklubben

13 apr 2012 Läsning

  Det var ett riktigt årsmöte som inleddes med att organisten Heri Eysturlíð på den fina flygeln spelade Kúrur tú lítli songfuglur mín av Jógvan Waagstein. I Konstnärsklubbens härliga sal...

Villa Bergshyddan och färöisk arkitektur

01 maj 2016 Läsning

  En vacker kväll i Stockholm berättade arkitekten Árni Winther om sitt arbete för nära tjugo samfundsmedlemmar. Han var tillsammans med sin hustru och medarbetare, hortonomen Sigga...

Stormåsen flyger- Fågelfångarens son

26 mar 2019 Läsning

  Boken Fågelfångarens son 2018 väcker en fråga om arv på Färöarna. Gásadalur Den färöiska bygden Gásadalur, med utsikt till Mykines, ligger på nordvästra delen av Vágar, ön som...

KOKS, färöisk restaurang med stjärna i Michelinguiden

22 feb 2017 Läsning

  Vi gratulerar restaurang KOKS med stjärnan i Guide Michelin, Michelinguiden. Det är första färöiska restaurangen någonsin som får denna mycket betydelsefulla, internationella,...

Min vän frimärksgravören Czeslaw Slania

29 nov 2021 Läsning

Den 22 oktober 2021 var det hundra år sedan frimärksgravören Czeslaw Slania föddes. Jag, som formgivit en del förlagor till arbetet med färöiska frimärken, fick förmånen att lära känna...

Åsa Nyman – svensk etnolog som forskade om färöisk berättarkultur och folkliv

15 jul 2020 Läsning

När jag höstterminen 1973 började läsa etnologi i Uppsala gjorde föreläsarna inte något större intryck på mig. Det fanns dock två undantag, nämligen Wolter Ehn och Åsa Nyman, båda verksamma på...

Jóansøkugras (Plantago lanceolata) på Färöarna

07 jan 2009 Läsning

  Om växter som kulturhistoriska källor Att växtarter i landskapet kan tjäna som historiska källor över människans aktiviteter i tid och rum är ett välkänt faktum. Nils Dahlbeck...

Samfundet Sverige-Färöarna

Samfundet Sverige-Färöarna
c/o Bengtsson
Siargatan 11 5 tr
SE-118 27 STOCKHOLM
Sverige

+46  7 30 49 69 56
post@samfundet-sverige-faroarna.se

Logga in

Sorry, this website uses features that your browser doesn’t support. Upgrade to a newer version of Firefox, Chrome, Safari, or Edge and you’ll be all set.