Hur ser Färöarna ut om man inte kan se?

I egenskap av reseledare för Temaresor inbjöds Anders Persson att prata om Färöarna för Synskadades förening på Gotland. I denna artikel berättar Samfundsmedlemmen hur han visualiserade Färöarna för åhörare med synproblem.

Eftersom jag under många år i mitt arbete har rest till Färöarna, blev jag inbjuden att hålla ett föredrag om de nordatlantiska öarna. Då jag hörde att det var Synskadades förening som jag skulle prata för, frågade jag mig själv :
- Hur ska jag kunna ge dem en bild av Färöarna?
Här nedan kan du läsa hur jag gjorde.

Känna på Färöarna

Med utgångspunkt i kartor, gjorde jag några modeller så det skulle vara möjligt att känna på dem och med fingrarnas hjälp få en uppfattning om VAR Färöarna ligger och HUR de 18 öarna ligger geografiskt i förhållande till varandra. Modellerna kompletterades avslutningsvis också med ljudillustrationer och saker från Färöarna.

Placeringen i Nordatlanten

För att först visa var Färöarna ligger gjorde jag en tavla över Nordatlanten med länderna gjorda av skumgummi.

Med Färöarna som medelpunkt, placerades Island, Norge, Danmark, Skottland och Shetland på rätt geografisk avstånd.

Åhörarna kunde känna på "länderna", märka avstånden och att Färöarna ligger omgivet av mycket hav blev riktigt tydligt.

Öarnas inbördes geografi

Med en karta i skala 1:100 000 som underlag, placerade jag ut ö-modeller tillverkade av papier-maché. Det ger en bra bild av landets geografi, även om det är tal om grova modeller utan allt för många detaljer.

Denna 3D-kartmodell består av de 18 öar som tillsammans utgör Färöarna. Höjdskalan är gjort så att 5 mm motsvarar 100 meter, d.v.s. om modellen på något ställe är 4 cm hög, visar den ett berg som är 800 m högt. Modellen gjorde det möjligt att känna av berg och stup - och de stora höjdskillnader som är på Färöarna.

Jämförelse Gotland-Färöarna

En röd duk som föreställer Gotland i samma skala, rullades ut över Färöarna så åhörarna kunde göra en jämförelse.

Några skillnader som åhörarna direkt märkte var att Gotland är längre, men inte lika brett som Färöarna.

Att Färöarna har väldigt höga berg noterades också när vi jämförde bl.a. det högsta berget Slættaratindur, 882 m.ö.h. med Gotlands högsta punkt - Lojsta hed med 83 m.ö.h.

Ljudresa till Mykines

Den västligaste ön med bara drygt 10 fasta invånare, Mykines, gjorde jag en modell av i större skala. Där kunde de känna hamnen, holmen, bron över Hólmgjógv till holmen, fyren ute på udden, klipphyllan på norra sidan och den fristående klippan där havssulorna häckar.

När vi hade känt och "gått runt" på modellen gjorde vi en låtsasresa till Mykines och då bad jag alla att blunda. I bakgrunden av vår "utflykt", körde ett band med inspelade ljud. Jag berättade om resan som startade med båt från Sørvágur och vi hörde havsvågor under överfarten till ön. Därefter hördes motorbåten som lyckades lägga till i hamnen och ritorna som tog emot oss på Mykines skränade högt. Vi vandrade vidare och lyssnade på det som mötte oss; stormfåglar, lunnar, havssulor och får - innan vi åkte med båten tillbaka till ön Vágar.

Ljudresan var mycket uppskattad, möjligen kunde jag ha förstärkt de inspelade ljuden lite mer eftersom en del av åhörarna också har hörselskador.

Åhörarna

Föredraget hade lockat ett 40-tal vuxna deltagare och bland dem var det många som hade åldersförsämringar av synen. Ca fem var helt blinda och alla uppskattade att föredraget var anpassat till de som har svårt att se. Åhörarna kände på höjder, sund och fjordar. På bron mellan Streymoy och Eysturoy. På berg och stup. På det högsta berget. På hur nära det alltid är till Atlanten - som längst bara några få kilometer. Allt detta kunde de känna.

En deltagare ville känna var byn låg där hennes barn med familj hade bott och arbetat under ett år på Färöarna.

En överraskning väntade åhörarna efter föredraget, då jag som avslutning plockade fram några ting som de fick känna på. Det var färöiska kläder som tröjor, vantar och sjalar. Andra ting var leypur (färöisk "ryggsäck"), stenar, kotor, musselskal mm. Som en av deltagarna sa med ett stort leende :

En av åhörarna berättade att hon läser böcker tryckta i punktskrift och att hon redan hade läst någon av William Heinesens böcker innan föredraget. Nu hade hon fått inspiration att läsa ännu fler. En sökning på internet visar att det finns drygt 40 talböcker med anknytning till Färöarna, ungefär samma antal för böcker tryckta i punktskrift.

Bilder

Klicka på en bild för att starta bildgalleri.