Som gammal reseledare till Färöarna inbjöds Anders Persson att prata för Synskadades förening på Gotland.

 

I egenskap av reseledare för Temaresor inbjöds Anders Persson att prata om Färöarna för Synskadades förening på Gotland. I denna artikel berättar Samfundsmedlemmen hur han visualiserade Färöarna för åhörare med synproblem.

Eftersom jag under många år i mitt arbete har rest till Färöarna, blev jag inbjuden att hålla ett föredrag om de nordatlantiska öarna. Då jag hörde att det var Synskadades förening som jag skulle prata för, frågade jag mig själv :
- Hur ska jag kunna ge dem en bild av Färöarna?
Här nedan kan du läsa hur jag gjorde.

Känna på Färöarna

Med utgångspunkt i kartor, gjorde jag några modeller så det skulle vara möjligt att känna på dem och med fingrarnas hjälp få en uppfattning om VAR Färöarna ligger och HUR de 18 öarna ligger geografiskt i förhållande till varandra. Modellerna kompletterades avslutningsvis också med ljudillustrationer och saker från Färöarna.

Placeringen i Nordatlanten
Medelpunkten i Nordatlanten

För att först visa var Färöarna ligger gjorde jag en tavla över Nordatlanten med länderna gjorda av skumgummi.

Med Färöarna som medelpunkt, placerades Island, Norge, Danmark, Skottland och Shetland på rätt geografisk avstånd.

Åhörarna kunde känna på "länderna", märka avstånden och att Färöarna ligger omgivet av mycket hav blev riktigt tydligt.

Öarnas inbördes geografi
Ö-modeller tillverkade av papier-maché.

Med en karta i skala 1:100 000 som underlag, placerade jag ut ö-modeller tillverkade av papier-maché. Det ger en bra bild av landets geografi, även om det är tal om grova modeller utan allt för många detaljer.

Denna 3D-kartmodell består av de 18 öar som tillsammans utgör Färöarna. Höjdskalan är gjort så att 5 mm motsvarar 100 meter, d.v.s. om modellen på något ställe är 4 cm hög, visar den ett berg som är 800 m högt. Modellen gjorde det möjligt att känna av berg och stup - och de stora höjdskillnader som är på Färöarna.

Jämförelse Gotland-Färöarna
Jämförelse Gotland-Färöarna.

En röd duk som föreställer Gotland i samma skala, rullades ut över Färöarna så åhörarna kunde göra en jämförelse.

Några skillnader som åhörarna direkt märkte var att Gotland är längre, men inte lika brett som Färöarna.

Att Färöarna har väldigt höga berg noterades också när vi jämförde bl.a. det högsta berget Slættaratindur, 882 m.ö.h. med Gotlands högsta punkt - Lojsta hed med 83 m.ö.h.

Ljudresa till Mykines
Mykines

Den västligaste ön med bara drygt 10 fasta invånare, Mykines, gjorde jag en modell av i större skala. Där kunde de känna hamnen, holmen, bron över Hólmgjógv till holmen, fyren ute på udden, klipphyllan på norra sidan och den fristående klippan där havssulorna häckar.

När vi hade känt och "gått runt" på modellen gjorde vi en låtsasresa till Mykines och då bad jag alla att blunda. I bakgrunden av vår "utflykt", körde ett band med inspelade ljud. Jag berättade om resan som startade med båt från Sørvágur och vi hörde havsvågor under överfarten till ön. Därefter hördes motorbåten som lyckades lägga till i hamnen och ritorna som tog emot oss på Mykines skränade högt. Vi vandrade vidare och lyssnade på det som mötte oss; stormfåglar, lunnar, havssulor och får - innan vi åkte med båten tillbaka till ön Vágar.

Ljudresan var mycket uppskattad, möjligen kunde jag ha förstärkt de inspelade ljuden lite mer eftersom en del av åhörarna också har hörselskador.

Åhörarna

Föredraget hade lockat ett 40-tal vuxna deltagare och bland dem var det många som hade åldersförsämringar av synen. Ca fem var helt blinda och alla uppskattade att föredraget var anpassat till de som har svårt att se. Åhörarna kände på höjder, sund och fjordar. På bron mellan Streymoy och Eysturoy. På berg och stup. På det högsta berget. På hur nära det alltid är till Atlanten - som längst bara några få kilometer. Allt detta kunde de känna.

En deltagare ville känna var byn låg där hennes barn med familj hade bott och arbetat under ett år på Färöarna.

En överraskning väntade åhörarna efter föredraget, då jag som avslutning plockade fram några ting som de fick känna på. Det var färöiska kläder som tröjor, vantar och sjalar. Andra ting var leypur (färöisk "ryggsäck"), stenar, kotor, musselskal mm. Som en av deltagarna sa med ett stort leende :

Nog fick vi mycket att se av Färöarna,
också vi helt blinda.

En av åhörarna berättade att hon läser böcker tryckta i punktskrift och att hon redan hade läst någon av William Heinesens böcker innan föredraget. Nu hade hon fått inspiration att läsa ännu fler. En sökning på internet visar att det finns drygt 40 talböcker med anknytning till Färöarna, ungefär samma antal för böcker tryckta i punktskrift.

Bilder

Klicka på en bild för att starta bildgalleri.


 
Anders Persson, Visby
Reseledare Temaresors Färöresor 1974-1992.
 
Kommentarer eller frågor på artikeln? Skriv och berätta

Tio slumpvis valda artiklar

Långt bort men ändå nära

04 apr 2012 Läsning

Färöarna kan ibland tyckas långt från Sverige, men med datorns hjälp är det lätt att följa nyheterna hos Kringvarpið. Att det så kan vara lite svårt med språket eller att förstå invecklade...

Väder, dans, pengar, fiske och utställning

07 feb 2011 Läsning

REFLEXIONER februari 2011 Några tankar om väder, dans, pengar och fiske på Färöarna i februari 2011. Väder Det är Kyndelsmässa och ljuset kommer norröver. På Färöarna slår bränningen så...

Min vän frimärksgravören Czeslaw Slania

29 nov 2021 Läsning

Den 22 oktober 2021 var det hundra år sedan frimärksgravören Czeslaw Slania föddes. Jag, som formgivit en del förlagor till arbetet med färöiska frimärken, fick förmånen att lära känna...

Storvalen exploderade, gav eko runt klotet 2013

01 dec 2013 Läsning

  En storval som strandat släpades till den museala valstationen Við Áir. Vad hände sedan? Under vintern simmar ofta stora valar nära Färöarna. I november gick fyra kaskelotter (Physerter...

Färöiska flaggor på fartyg på västkusten

18 mar 2013 Läsning

  I Göteborgs hamn och Göta älv drogs pråmar av Röda bolaget. Det kallades så för att firmans tre första bogserbåtar från 1870-talet hade sina namn, Ivar, Erik och Oscar, i vitt på rött band...

Lunnefångst på Färöarna

21 jan 2019 Läsning

  Två vackert handgraverade frimärken som illustrerar traditionell lunnefångst gavs ut 2018. Gravören är svenske Martin Mörck. På fågelberget Färöiskt frimärke storlek 31...

Sticka med färöiskt mönster

14 apr 2017 Läsning

  Färöiska stickade tröjor var under 1800-talet oftast mönsterstickade eftersom mönstret gjorde att de blev både vackrare och starkare än enfärgade. Solveig Larsson på Solveigs Vantar i...

Hållbar turism - en framtidsfråga för Färöarna

29 nov 2017 Läsning

  För att utnyttja turismens kraft som en katalysator för positiv förändring, har FN utsett 2017 till det ”internationella året för hållbar turism för utveckling”. Med erfarenheter från...

Anders Persson publicerar resedagbok från Färöarna 1969

07 mar 2020 Läsning

  Sommaren 1969 for två unga studenter, Anders Persson och Lars Bern, från Uppsala till Färöarna. De hade läst zoologi och botanik, och det stora intresset var uppenbarligen fåglar,...

Grindvalen och Färöarnas grindfångst

19 jun 2007 Läsning

Grindehvalen og Færøernes grindefangst af Dorete Bloch © Føroya Náttúrugripasavn 2007 Grindvalen och Färöarnas grindfångst är en artikel skriven av naturforskaren Dorete Bloch (1943-2015),...

Samfundet Sverige-Färöarna

Samfundet Sverige-Färöarna
c/o Bengtsson
Siargatan 11 5 tr
SE-118 27 STOCKHOLM
Sverige

+46  7 30 49 69 56
post@samfundet-sverige-faroarna.se

Logga in

Sorry, this website uses features that your browser doesn’t support. Upgrade to a newer version of Firefox, Chrome, Safari, or Edge and you’ll be all set.