Färöisk vägskylt på Streymoy visar vägen mot färjan till Nólsoy.

 

Ortnamnen är ofta det första man möter i kontakten med ett främmande land. De flesta medlemmarna i Samfundet Sverige-Färöarna har säkert hört de färöiska önamnen eller i varje fall sett dem på kartan. Men vad betyder önamnen, vad har de för språkform, och hur uttalas de?

Fåröarna

Att Føroyar betyder ”Fåröarna” betvivlar ingen numera. I fornspråket hette fár (får) fær i flertal, och ögruppen hette Færeyjar, som på färöiska har blivit Føroyar, uttalat [förjar]. De som har argumenterat för andra tolkningar har som skäl anfört, att ”får” är ett östnordiskt ord (svenska och danska), medan det i västnordiska språk heter sauður (isländska), seyður färöiska) och saud (norska).
Ordet ”får” var emellertid inte okänt på västnordiskt område på medeltiden. Det förekommer – om än sparsamt – både i isländska och norska källor, och i Historia Norvegia från 1200-talet kallas ögruppen Insulæ Ovium, d v s fornspråkets Færeyjar har tolkats som ”Fåröarna”.

Lättolkade namn

De flesta av de färöiska önamnen är lättolkade. Streymoy betyder naturligtvis "Strömön", Eysturoy ”Österön” och Suðuroy ”Söderön”.
Förlederna i namnen Svínoy, Fugloy och Sandoy är de färöiska formerna av ”svin”, ”fågel” och ”sand”.

Förlederna i Kalsoy och Kunoy är orden kallur, ”karl”, och kuna en biform till kona, ”kvinna”. Dessa öar anses ha fått sina namn efter formen, den ena lång och smal, Kalsoy, den andra kortare och bredare, Kunoy.

alt
Färöarna - karta med de 18 ö-namnen

Vágar [vå:ar] (tecknet : efter vokal anger att denna är lång) även Vágoy, har namn efter de tre ”vågarna” Sørvágur, Miðvágur och Sandavágur (”våg” betyder havsvik i västnordiska språk). Förleden i Viðoy är viður, den färöiska formen av ”ved”. Namnet är troligen sekundärt till Viðvík, en bred havsvik, känd för sitt myckna drivtimmer.

Natur och djur i namnen

Av de övriga åtta önamnen är i varje fall Skúvoy och Borðoy lättolkade. Förlederna är skúgvur (rovfågeln ”labb”) resp. borða med betydelsen ”hög, flat fjällformation vid kusten”. Jämför Borðan på Nólsoys södra udde med det från Tórshavn synliga fyrtornet (William Heinesens Tårnet ved verdens ende).

Koltur har namn efter formen. Önamnet betyder ungefär ”fjäll med rund topp”. Hestur betyder helt enkelt ”häst”, namnet givet efter formen på en hästrygg.

Namnet Nólsoy har tolkats på olika sätt. Som stöd för att förleden skulle vara ett nor med betydelsen ”smal landtunga” kan anföras, att förleden har skrivits så i en 1400-talshandskrift. Denna tolkning stämmer också sakligt.
Namnet Dímun [dojmon] – Stóra och Lítla – gör ett främmande intryck, och namnet är inte heller nordiskt. Det är ett keltiskt ord med betydelsen ”två toppar” och har flera paralleller på nordatlantiskt område.

Olika tolkningar av namnet Mykines

Återstår Mykines [mi:tjine:s]. Den vanliga uppfattningen är att förleden är ett fornnordiskt myki/mykr, färöiskt mykja, ”dynga, kreatursspillning”. Paralleller till det färöiska namnet finns både på Island och i Norge, där vi möter bl a namnen Mökenes, Mökjanes och Mykjedal. Den sakliga bakgrunden tycks vara, att de nämnda platserna är särskilt bördiga.

Christian Matras har föreslagit tolkningen ”det frodige næs” för den färöiska ön, och Jakob Jakobsen skriver: ”Skulde önavnet sigte til guano?” Ett djärvt förslag har framlagta av Ulf Zachariasen. Han menar att önamnet varken har med mykja eller nes att göra utan är bildat av keltiska ordstammar. Som en svaghet i den traditionella tolkningen anför han bl a, att ingen annan färöisk ö har fått namn av ett på ön befintligt näs. Här står alltså två helt skilda uppfattningar mot varandra, och Mykines kan således sägas gäcka språkforskaren i lika hög grad som ön förvillade färöingarna i den av Hammershaimb återgivna sägnen om Mykines, en flytande ö som trädde fram ur dimman och fästes då en man från Sørvágur kastade upp tarvsmykja (spillning efter en tjur) på ön.

Böjningsformer

De namnformer på de färöiska öarna som har givits ovan är de som man finner på kartan, namnen lösgjorda från språkliga sammanhang, nominativformen. Oftast förekommer dock önamnen föregångna av preposition, til ”till”, í ”på” eller úr ”från”.

Ordet för ”ö” är oyggj [åddj] utom i sammansättningar, där vi har den kortare formen oy, som kan utläsas [åj], t ex Kunoy [ko:nåj]. Dativformen (efter í och úr) är densamma som grundformen. Det heter således í Kunoy [oj ko:ni], í Fugloy [oj foggli] etc. ; oy försvagas således till ett öppet i-ljud i naturligt tal. Likaså í Svínoy, í Nólsoy, í Skúvoy/Skúgvoy (alltid uttalat [oj skiggvi]), í Suðuroy [oj so:ri].

Men språkbruket är mer komplicerat än så. Övriga önamn på -oy står i dagligt tal nämligen i regel i bestämd form. Det heter sålunda í Streymoynni [oj strejmåjdni], í Eysturoynni, í Borðoynni, í Kalsoynni, í Viðoynni, í Sandoynni. Återstående önamn har efter í och úr formerna í Vágum [oj våavon], í Hesti, í Koltri, í Mykinesi, í Dímun.

Efter prepositionen till

Så har vi namnformerna efter til. Denna preposition styr genitiv framför pronomina och ortnamn, annars vanligen ackusativ. Genitivformen av oyggj är oyggjar, men i obetonad ställning oyar, som efterled uttalat [ijar] eller [jar]. Det heter då til Fugloyar [til fogglijar], til Svínoyar, til Nólsoyar, til Skúvoyar [til skivjar] men [oj skiggvi], til Sandoyar men í Sandoynni!. Bestämd form efter til – som i detta fall styr ackusativ! – har följande: til Streymoynna, til Eysturoynna, til Borðoynna, til Viðoynna; oynna uttalat [åjdna]. Övriga önamn efter til: til Kolturs, til Hests, til Mykines, til Dímunar, til Vágar [vå:ar].

Karakteristiskt för färöiskt språkbruk

Översikten som här har gjorts av de färöiska önamnen visar ett karakteristiskt drag i färöiskt språkbruk: formvariationen och oförutsägbarheten. Vi har bl a sett, att ordet för ”ö”, oyggj kan ha formerna oy, oyggjar, oyar, oynni, oynna, alltefter kasus, bestämd eller obestämd form, fristående eller som efterled. Och uttalet skiftar ännu mer. Vi har t ex läsuttalet [sku:våj] för Skúvoy, men vi säger [oj skiggvi] och [til skivjar], och ett läsuttal [nölsåj] för Nólsoy motsvaras av ett dagligt uttal [nölsi] efter í.

Ortnamnen är ofta det första man möter i kontakten med ett främmande land, skriver Björn Hagström. De flesta medlemmarna i Samfundet Sverige-Färöarna har säkert hört de färöiska önamnen eller i varje fall sett dem på kartan. Men vad betyder önamnen, vad har de för språkform, och hur uttalas de? Att Føroyar betyder ”Fåröarna” betvivlar ingen numera.
Björn Hagström
Kommentarer eller frågor på artikeln? Skriv och berätta

Tio slumpvis valda artiklar

Intryck från Färöarna 1963 - En illustrerad resedagbok

08 dec 2017 Läsning

Inledning Uppmärksamma ögon på hantverk och kultur För att studera den gamla färöiska allmogekulturen åkte textilkonstnären Inga-Mi Vannérus till Färöarna i juli 1963. Hennes...

Färöiska frimärken första halvåret 2011

01 jul 2011 Läsning

Vårterminen 2011 har inneburit två utgivningstillfällen för frimärken på Färöarna. Det första tillfället var den 21 februari, då 5 frimärken, ett häfte och ett miniark utkom. Andra tillfället var...

Bråda dagar på posten i Tórshavn i januari 1919

25 nov 2013 Läsning

  Första världskriget tog slut i november 1918. Tiden efter kriget innebar dyrtider i Europa. I Danmark höjdes brevportot från 1 januari 1919. Beslutet om portohöjningen kom sent i...

Oktober kom med kyla

01 nov 2009 Läsning

REFLEXIONERnovember 2009 Oktober kom med kyla och vitt på fjällen om morgonen. Så vände vinden med regn och det är inget vidare väder för dem från bygden Velbastaður som idag är ute att samla...

Fångsten av atlantisk vitsiding i Skálafjørður 2021

19 sep 2021 Läsning

Det har givetvis inte undgått någon som är intresserad av Färöarna att söndagen den 12 september 2021 drevs en osedvanligt stor flock av atlantisk vitsiding (Lagenorhynchus acutus) in i...

[natúrligvís]

03 sep 2007 Läsning

  Nordens hus i Tórshavn visade sommaren 2007 en annorlunda utställning där 17 nordiska konstnärer presenterade naturen på ett högst personligt sätt. Uttrycksmedlen varierade också med allt...

Monsterböcker för barn och vuxna i nordisk samverkan

08 okt 2015 Läsning

  Tre författare, Áslaug Jónsdóttir från Island, Rakel Helmsdal från Färöarna och Kalle Güettler från Sverige berättade om sitt samarbete den 22 september 2015 i Författarnas hus i...

Intryck från resa till Färöarna februari 2018

03 mar 2018 Läsning

Färöarna om vintern En icke-balladnörd reser till Färöarna tillsammans med balladintresserad make – det låter som det kunde bli spännande. Det blev det. Redan luftrummet ovanför Vágar var rejält...

Harjakt i Färöarna

29 okt 2010 Läsning

  Det är "haretid" i Färöarna. Från 2 november till 31 december är det lagligt att skjuta harar. Haren är det största vilda däggdjuret på öarna. Ursprungligen fanns det inga harar i...

Hur ser Färöarna ut om man inte kan se?

30 mar 2017 Läsning

  I egenskap av reseledare för Temaresor inbjöds Anders Persson att prata om Färöarna för Synskadades förening på Gotland. I denna artikel berättar Samfundsmedlemmen hur han...

Samfundet Sverige-Färöarna

Samfundet Sverige-Färöarna
c/o Bengtsson
Siargatan 11 5 tr
SE-118 27 STOCKHOLM
Sverige

+46  7 30 49 69 56
post@samfundet-sverige-faroarna.se

Logga in

Sorry, this website uses features that your browser doesn’t support. Upgrade to a newer version of Firefox, Chrome, Safari, or Edge and you’ll be all set.