I Tórshavn på Färöarna är de röda stadsbussarna kostnadsfria för resenärerna. Foto Nanna Hermansson.

REFLEXIONER
oktober 2007

Förr var fisk till middag på öarna i Nordatlanten något de flesta bara hade, nu säljs den färska fisken också i Reykjavík som lyx, kryddad i små delikatessaskar.

Genom århundraden har den fläkta, saltade och torkade torsken från Nordatlanten varit viktig för Medelhavsområdet där kyrkan förbjöd kött från varma djur på fastedagar. På gamla fotografier lyser de stora, vita fiskarna och vid museet på Ísafjörður på nordvästra Island såg jag dem ligga utbredda i somras. Nu var de bara så små, men jag köpte två för att prova dem.

Inte visste jag hur länge de skulle urvattnas och vände mig till Mark Kurlanskis bok Torsk. Jo, de måste behandlas individuellt och man får smaka sig fram. Författaren, som själv varit yrkesfiskare, har skrivit torskens världshistoria med stora svep och tänkvärda sammanhang. Han inleder den med att berätta från de utfiskade bankarna vid New Foundland. Där europeiska fartyg genom århundraden dragit upp stora torskar råder sedan 1992 förbud.

Att fisket förbjöds minns jag av en liten notis i den svenska pressen, men det var en omskakande nyhet i Nordatlanten där tillgången på fisk avgör samhällets ekonomi. Sedan dess har många artiklar om vikande svenskt torskfiske i Nordsjön och Östersjön däremot förekommit. Det isländska torskfisket skall minskas med 30 % nästa fiskeår, till 130 000 ton, och regeringen följer de egna forskarnas rekommendationer, trots det är ett allvarligt ekonomiskt avbräck för landet.

Många länders gränser fördes ut under senare delen av 1970-talet och FN:s havsrättskonvention gav 1982 stater rätt till området 200 sjömil (40 mil) ut från kusten, en exklusiv ekonomisk zon. Det är ett nationellt intresse att hålla fiskstammarna vid liv och för att hindra överfiskning infördes fiskekvoter som grundar sig på marinbiologers uppskattningar, men beslutas av politiker som tar många andra hänsyn. Rätten till fiske har blivit en handelsvara över hela klotet och traditionellt lokalt kustfiske förstörs.

I dagarna kom en bok av journalisten, Isabella Lövin, Tyst hav. Hon försöker reda ut de komplicerade sammanhangen och lägger fram upprörande fakta på ett tydligt sätt. Den svenska torskfångsten har i brist på fisk de senaste åren legat på historiskt låga nivåer, under de tillåtna kvoterna. Ett hoppfullt exempel är dock Öresund där torsken ökat efter trålförbud. 

Det är nyttigt med fisk men vad kan vi äta med gott samvete? Bättre ursprungsmärkning på fisken skulle ge oss som konsumenter, marknaden, en chans att välja och verka för ett framtida fiske. 

Litteratur

  • Mark Kurlansky,
    Torsk: en biografi om fisken som förändrat världen i översättning av Hans Björkegren, Ordfront, Stockholm 1999.
  • Isabella Lövin,
    Tyst hav: jakten på den sista matfisken, Ordfront, Stockholm 2007.
  • Världsnaturfondens fiskguide

Nanna Hermansson, Stockholm
Kommentarer eller frågor på artikeln? Skriv och berätta

Tio slumpvis valda artiklar

Åland söker inspiration på Färöarna

26 mar 2011 Läsning

Hur klarar ett litet samhälle som Färöarna av att finansiera ett så stort projekt som en tio kilometer lång vägtunnel med en rondell mitt i? Det undrar Ålands trafikminister Veronica Thörnroos...

Nioåriga Nina på Färöfärd

16 jun 2017 Läsning

  ... Vad kunde roa en nioårig flicka från Brighton som for med sin far och farmor till Färöarna en försommarvecka 2017? Som farmor med kännedom om öarna vill jag berätta att...

Att resa till Färöarna

22 feb 2016 Läsning

Att resa till Färöarna är Lättare än någonsin. Öarna, som ligger så lägligt mellan Brittiska öarna, Norge och Island, har blivit ett hett resmål, men varför? Små branta öar, där...

Att översätta från färöiska

11 nov 2017 Läsning

  Under det senaste året har jag på spårvagnen till och från jobbet knåpat med att översätta en färöisk novellsamling. Det är Ingun Christensens Skuggamyndir, utgiven av Bókadeild Føroya...

Skatter i sanden

20 jul 2004 Läsning

  Färöarna reser sig brant ur havet och några öar liknar en fliða, en skålsnäcka, i formen. En av öarna, Sandoy är så helt annorlunda med den breda, frodiga dalen med bygden heima á Sandi...

Kvannen (Angelica archangelica) i Färöarna och Island

02 jan 2009 Läsning

  Kvanngård Om man åker runt på Färöarna kan man fortfarande se en och annan välskött kvanngård - hvanngarður. Det finns också flera ortnamn som vittnar om kvannens betydelse en gång i...

Idéer till en stadskärna i Klaksvik

11 feb 2012 Läsning

  Uppdaterad oktober 2014 Våren 2012 startade en arkitekttävling om en ny stadskärna i Klaksvík. Färöarna kan på långt håll tyckas små, men avståndet mellan sex Norðoyggjar och de andra...

Islänningasagor. Samtliga släktsagor och fyrtionio tåtar.

07 maj 2014 Läsning

  Vad har dagens reaktioner på hedersmord att göra med mentaliteten i en karg nordisk miljö, hur man sonade oförrätter, hur man hanterade kärleksproblem? I en intervju i...

Intryck från en julivecka i Färöarna

09 sep 2015 Läsning

  Intryck under en julivecka bland fågel, fisk, får och så en fotbollsplan förstås. Vi hade installerat oss i vår tillfälliga bostad i bygden Eiði på norra Eysturoy, en bygd som vi...

Bokutgivningen på Färöarna 2015

20 jan 2016 Läsning

  För att få ett mått på hela den färöiska bokutgivningen, är ett besök på Føroya Landsbókasavn, Landsbiblioteket ett bra ställe att gå. De publicerar en årlig sammanställning, där man bl....

Samfundet Sverige-Färöarna

Samfundet Sverige-Färöarna
c/o Bengtsson
Siargatan 11 5 tr
SE-118 27 STOCKHOLM
Sverige

+46  7 30 49 69 56
post@samfundet-sverige-faroarna.se

Logga in

Sorry, this website uses features that your browser doesn’t support. Upgrade to a newer version of Firefox, Chrome, Safari, or Edge and you’ll be all set.