I Tórshavn på Färöarna är de röda stadsbussarna kostnadsfria för resenärerna. Foto Nanna Hermansson.

REFLEXIONER
oktober 2007

Förr var fisk till middag på öarna i Nordatlanten något de flesta bara hade, nu säljs den färska fisken också i Reykjavík som lyx, kryddad i små delikatessaskar.

Genom århundraden har den fläkta, saltade och torkade torsken från Nordatlanten varit viktig för Medelhavsområdet där kyrkan förbjöd kött från varma djur på fastedagar. På gamla fotografier lyser de stora, vita fiskarna och vid museet på Ísafjörður på nordvästra Island såg jag dem ligga utbredda i somras. Nu var de bara så små, men jag köpte två för att prova dem.

Inte visste jag hur länge de skulle urvattnas och vände mig till Mark Kurlanskis bok Torsk. Jo, de måste behandlas individuellt och man får smaka sig fram. Författaren, som själv varit yrkesfiskare, har skrivit torskens världshistoria med stora svep och tänkvärda sammanhang. Han inleder den med att berätta från de utfiskade bankarna vid New Foundland. Där europeiska fartyg genom århundraden dragit upp stora torskar råder sedan 1992 förbud.

Att fisket förbjöds minns jag av en liten notis i den svenska pressen, men det var en omskakande nyhet i Nordatlanten där tillgången på fisk avgör samhällets ekonomi. Sedan dess har många artiklar om vikande svenskt torskfiske i Nordsjön och Östersjön däremot förekommit. Det isländska torskfisket skall minskas med 30 % nästa fiskeår, till 130 000 ton, och regeringen följer de egna forskarnas rekommendationer, trots det är ett allvarligt ekonomiskt avbräck för landet.

Många länders gränser fördes ut under senare delen av 1970-talet och FN:s havsrättskonvention gav 1982 stater rätt till området 200 sjömil (40 mil) ut från kusten, en exklusiv ekonomisk zon. Det är ett nationellt intresse att hålla fiskstammarna vid liv och för att hindra överfiskning infördes fiskekvoter som grundar sig på marinbiologers uppskattningar, men beslutas av politiker som tar många andra hänsyn. Rätten till fiske har blivit en handelsvara över hela klotet och traditionellt lokalt kustfiske förstörs.

I dagarna kom en bok av journalisten, Isabella Lövin, Tyst hav. Hon försöker reda ut de komplicerade sammanhangen och lägger fram upprörande fakta på ett tydligt sätt. Den svenska torskfångsten har i brist på fisk de senaste åren legat på historiskt låga nivåer, under de tillåtna kvoterna. Ett hoppfullt exempel är dock Öresund där torsken ökat efter trålförbud. 

Det är nyttigt med fisk men vad kan vi äta med gott samvete? Bättre ursprungsmärkning på fisken skulle ge oss som konsumenter, marknaden, en chans att välja och verka för ett framtida fiske. 

Litteratur

  • Mark Kurlansky,
    Torsk: en biografi om fisken som förändrat världen i översättning av Hans Björkegren, Ordfront, Stockholm 1999.
  • Isabella Lövin,
    Tyst hav: jakten på den sista matfisken, Ordfront, Stockholm 2007.
  • Världsnaturfondens fiskguide

Nanna Hermansson, Stockholm
Kommentarer eller frågor på artikeln? Skriv och berätta

Tio slumpvis valda artiklar

Färöiska figurer i Nordmandsdalen

19 jan 2005 Läsning

  Omgiven av bokskogen i en stor park vid Fredensborg slot vid Hillerød på Själland står en kvinna av sten i färöisk bruddräkt från 1700-talet. Hon står överst på tredje raden i en...

Färöiska - ett ungt språk med urnordiska anor

12 jan 2024 Läsning

  Är färöiska nordens yngsta språk? Trots att vi i Norden inte längre kan förstå varandra utan vidare - har vi som ett resultat av historiska och politiska förhållanden, en särskild...

Harjakt i Färöarna

29 okt 2010 Läsning

  Det är "haretid" i Färöarna. Från 2 november till 31 december är det lagligt att skjuta harar. Haren är det största vilda däggdjuret på öarna. Ursprungligen fanns det inga harar i...

TÓRSHAVN - otrolig stadsutveckling

30 nov 2008 Läsning

  Tórshavns kommun har givit ut en förnämlig nyckel till staden, en bebyggelsehistorisk kartbok, Tórshavnar býaratlas. På senare år har mycket byggts i Tórshavn och alla sluttningar...

Tórshavn mitt i världen, liten bakgrund

27 mar 2013 Läsning

  Tórshavn, namnet rymmer både gudanamnet och ordet hamn. Troligen stammar det från nybyggartiden, på 800-talet då folk från västra Norge och från nordiska områden på brittiska öarna...

Aina Cederbloms långfärder

27 apr 2008 Läsning

  I början på 1930-talet gick en flicka och drömde om båtfärder till främmande länder. Hon köpte en karta, följde med fingrarna floder och kanaler och bestämde sig för att fara till Wien...

När Fårbrevet överlämnades till Färöarna

06 feb 2020 Läsning

Vid en högtidlig ceremoni i Tórshavn den 28 augusti 1990 lämnade dåvarande kulturministern Bengt Göransson över en pergamenthandskrift, benämnd kungsboken, som varit i svensk ägo sedan omkring...

Vi äger vår tid. Magisk stickning med färöisk inspiration

10 jun 2012 Läsning

  Kvällen är sval och ljus och från bergsluttningarna hörs låten av spov och ljungpipare. Utanför Gjaagardurs värdshus i den lilla byn Gjógv på Färöarna samlas en stor grupp kvinnor. De...

Jönköpingsbo på färöisk odyssé. Resa till Färöarna 1963

10 apr 2017 Läsning

  Inledning Gammal artikel skapar nyfikenhet och öppnar dörrar Fyndet av nedanstående tidningsartikel öppnade dörren till en större studie från början av 60-talet. Medlemmen Elisabet...

Lunnefångst på Färöarna

21 jan 2019 Läsning

  Två vackert handgraverade frimärken som illustrerar traditionell lunnefångst gavs ut 2018. Gravören är svenske Martin Mörck. På fågelberget Färöiskt frimärke storlek 31...

Samfundet Sverige-Färöarna

Samfundet Sverige-Färöarna
c/o Bengtsson
Siargatan 11 5 tr
SE-118 27 STOCKHOLM
Sverige

+46  7 30 49 69 56
post@samfundet-sverige-faroarna.se

Logga in

Sorry, this website uses features that your browser doesn’t support. Upgrade to a newer version of Firefox, Chrome, Safari, or Edge and you’ll be all set.