Ingång till en gruva vid Hvalba på Suðuroy, Färöarna.

 

I den tidigare färöiska tidskriften Mondul finns en artikel om kolbrytning i Suðuroy.

Där står det bl.a. att läsa: Í øldir hava hvalbingar høgt kol, serliga til egid bruk...., "I århundraden har folk i Hvalba brutit kol, särskilt för eget bruk". Redan på 1600-talet rapporteras det i offentliga handlingar att man letade efter kol på öarna.

En dansk sjöofficer på en resa till Färöarna 1709 hade noterat på sin karta förekomsten av stenkol vid Hvalba. Dessutom berättas det att en engelsman utförde undersökningar vid Øravík 1733. Det finns fortfarande tydliga spår av hugg i berget norr om Øravík där kol bröts.

De första försöken till kommersiell drift
alt
Kol djupt i en gruva vid Hvalba på Suðuroy, Färöarna

Det var under senare hälften av 1700-talet som de danska myndigheterna ville få fart på kolbrytningen. Jens Christian Svabo skriver i sin Indberetringen fra en Reise i Færøe 1781–1782 att det 1777 kom gruvarbetare från Kongsberg i Norge till Hvalba. Året innan hade en norrman, Johan Michael Lund, utsetts till lagman på Färöarna. Han var starkt influerad av tidens idéer om ekonomiska och tekniska framsteg. Så snart han utsågs till tjänsten började han ta prover på det färöiska kolet. Testerna visade att det färöiska kolet innehöll mindre svavel och mer nafta än det engelska. Av den anledningen trodde Lund att kolet skulle vara lämpligt att bränna till tjära. Tjäran skulle få ett bättre pris än vad man fick för kolet. Att transportera tjära var dessutom både enklare och renare än att transportera kol i obehandlad form.

Det stora experimentet

Några år tidigare hade man i Skottland hittat en bra metod för att bränna tjära från kol. Kunskapen om detta var känd även i Danmark och Lund ansökte hos den danske kungen om medel till ett bränneri. Kostnaderna beräknades till 280 riksdaler. Men Lund tog sig inte tid att vänta på svar. Han förskotterade själv beloppet och reste till Skottland för att ta reda på hur ugnarna måste byggas och för att köpa in material. Även om skottarna var behjälpliga med teknisk information fanns det vissa detaljer i produktionen som de trodde var viktiga fabrikshemligheter. Straffet för att smuggla ut industrihemligheter från de brittiska öarna kunde bli upp till tre års fängelse och böter på 500 pund.

Efter många månaders kamp och svårigheter kunde Lund ändå rapportera till myndigheterna i Köpenhamn att destilleriet var igång. Omkring 5 000 tegelstenar och drygt 1 300 pund bly hade använts till bygget och kostnaderna hade så småningom nått 1 600 riksdaler. Myndigheterna gick med på att bevilja pengarna.

Men snart började problem dyka upp. Efter en tids drift sprack pannan i anläggningen, så det blev omöjligt att få tillräckligt med värme för att bränna tjäran. En sak var att planerna nu hade misslyckats, men när alla räkningar äntligen hade kommit in visade det sig att experimentet hade kostat totalt 2 400 riksdaler och det man stod kvar med var ett värdelöst bränneri. Det revs senare.

Lagmann Lund, som hade hoppats att hans insatser skulle ge både heder och ett värdigare ämbete i Norge, fick se långt efter detta. 1804 tilldelades han ändå ett litet kontor i Bergen i Norge, dit han hade flyttat med sin 25 år yngre färöiska hustru, Unna Margretha Djurhuus från Nes.

Mängden kol på Suðuroy

I perioden från lagman Lund flyttade till Norge och Kerstin von Post från Sverige anlände och tog upp koldriften finns inte mycket skrivet om kol.

Den färöiska geologen Jóannes Rasmussen nämner att 1840 gjordes en uppskattning av kolmängden som fanns på Suðuroy. Liknande uppskattningar gjordes av flera personer, både på 1700- och 1800-talen, men med mycket olika resultat.

På en geologisk karta över Färöarna är kolförekomster markerade så långt norrut som Glyvraberg nordost om Hvalba och så långt söderut som berget Kolheyggjur norr om byn Hov. Utifrån forskning gjord på 1950-talet har Jóannes Rasmussen beräknat huvudmängden kol till ca. 14 miljoner ton.

Litteratur

  • Jens Chr. Svabo: ”Indberetninger fra en reise i Færøe 1781–1782”
  • Tidsskriftet Mondul, nr. 1-1985.
  • Jóannes Rasmussen: ”Grót og grund”, 1984

Torbjörn Nyström, Tórshavn
Kommentarer eller frågor på artikeln? Skriv och berätta

Tio slumpvis valda artiklar

I ett färöiskt visthus

28 jan 2019 Läsning

  På de karga, vindpiskade och isolerade öarna i Nordatlanten har färöingar i mer än tusen år kunnat trygga sin existens genom anpassning till ett liv i nära överensstämmelse med naturens...

Hur ser Färöarnas flagga egentligen ut? Färöisk flaggfadäs.

03 aug 2016 Läsning

  Den färöiska flaggan formgavs av studenter i Köpenhamn. Den blev officiell först den 25 april 1940 och årligen högtidlighålls flaggdagen den 25 april. Den 29 juli firas Ólavsökudagur i...

Floating Rocks - Där vägen tar slut

24 apr 2016 Läsning

  Nu är det drygt en månad kvar tills vi packar våra regnkläder för att åka till Färöarna. Förberedelserna tar fart Förväntningsfulla, pålästa och inspirerade av den ändå ganska...

Islänningasagor. Samtliga släktsagor och fyrtionio tåtar.

07 maj 2014 Läsning

  Vad har dagens reaktioner på hedersmord att göra med mentaliteten i en karg nordisk miljö, hur man sonade oförrätter, hur man hanterade kärleksproblem? I en intervju i...

Gunnar Åkerblom, en av föreningens grundare, har gått bort

10 aug 2019 Läsning

  Civiljägmästaren Gunnar Åkerblom 1925-2019 i Järvsö har gått bort. Samfundet Sverige-Färöarna minns honom med stor tacksamhet. Gunnar Åkerblom 1925-2019 Vi i Samfundet...

Med färja till Färöarna i april

08 maj 2012 Läsning

  Det var spännande att i april 2012 göra en resa med färjan Norröna till Färöarna och Island. Färjan Norröna Under många år var det lättast att fara till Färöarna med mindre passagerar-...

Sören Hallgren till minne

23 feb 2022 Läsning

Fotograf Sören Hallgren, en stor vän av Västnorden har gått bort, saknad av många och inte minst av Samfundet Sverige-Färöarna. Sören (20.5.1933-5.1.2022) var född i Uppsala och hade arbetat...

Nya frimärken i Färöarna 2007

14 feb 2008 Läsning

  Fyra utgivningstillfällen gav år 2007 sammanlagt 40 nya färöiska frimärken. Märkena har teman som litteratur, folklore, internationellt samarbete, historia och natur. Litografi...

Flytten hem till Färöarna

29 sep 2013 Läsning

  Sångaren Brandur Enni beskriver hur det är att att komma hem efter sex år i Sverige. Det är söndagkväll på Suðuroy, och det har nu redan gått över ett år sedan jag släpade mina 13...

Färöiska flaggor på fartyg på västkusten

18 mar 2013 Läsning

  I Göteborgs hamn och Göta älv drogs pråmar av Röda bolaget. Det kallades så för att firmans tre första bogserbåtar från 1870-talet hade sina namn, Ivar, Erik och Oscar, i vitt på rött band...

Samfundet Sverige-Färöarna

Samfundet Sverige-Färöarna
c/o Bengtsson
Siargatan 11 5 tr
SE-118 27 STOCKHOLM
Sverige

+46  7 30 49 69 56
post@samfundet-sverige-faroarna.se

Logga in

Sorry, this website uses features that your browser doesn’t support. Upgrade to a newer version of Firefox, Chrome, Safari, or Edge and you’ll be all set.