Ingång till en gruva vid Hvalba på Suðuroy, Färöarna.

 

I den tidigare färöiska tidskriften Mondul finns en artikel om kolbrytning i Suðuroy.

Där står det bl.a. att läsa: Í øldir hava hvalbingar høgt kol, serliga til egid bruk...., "I århundraden har folk i Hvalba brutit kol, särskilt för eget bruk". Redan på 1600-talet rapporteras det i offentliga handlingar att man letade efter kol på öarna.

En dansk sjöofficer på en resa till Färöarna 1709 hade noterat på sin karta förekomsten av stenkol vid Hvalba. Dessutom berättas det att en engelsman utförde undersökningar vid Øravík 1733. Det finns fortfarande tydliga spår av hugg i berget norr om Øravík där kol bröts.

De första försöken till kommersiell drift
alt
Kol djupt i en gruva vid Hvalba på Suðuroy, Färöarna

Det var under senare hälften av 1700-talet som de danska myndigheterna ville få fart på kolbrytningen. Jens Christian Svabo skriver i sin Indberetringen fra en Reise i Færøe 1781–1782 att det 1777 kom gruvarbetare från Kongsberg i Norge till Hvalba. Året innan hade en norrman, Johan Michael Lund, utsetts till lagman på Färöarna. Han var starkt influerad av tidens idéer om ekonomiska och tekniska framsteg. Så snart han utsågs till tjänsten började han ta prover på det färöiska kolet. Testerna visade att det färöiska kolet innehöll mindre svavel och mer nafta än det engelska. Av den anledningen trodde Lund att kolet skulle vara lämpligt att bränna till tjära. Tjäran skulle få ett bättre pris än vad man fick för kolet. Att transportera tjära var dessutom både enklare och renare än att transportera kol i obehandlad form.

Det stora experimentet

Några år tidigare hade man i Skottland hittat en bra metod för att bränna tjära från kol. Kunskapen om detta var känd även i Danmark och Lund ansökte hos den danske kungen om medel till ett bränneri. Kostnaderna beräknades till 280 riksdaler. Men Lund tog sig inte tid att vänta på svar. Han förskotterade själv beloppet och reste till Skottland för att ta reda på hur ugnarna måste byggas och för att köpa in material. Även om skottarna var behjälpliga med teknisk information fanns det vissa detaljer i produktionen som de trodde var viktiga fabrikshemligheter. Straffet för att smuggla ut industrihemligheter från de brittiska öarna kunde bli upp till tre års fängelse och böter på 500 pund.

Efter många månaders kamp och svårigheter kunde Lund ändå rapportera till myndigheterna i Köpenhamn att destilleriet var igång. Omkring 5 000 tegelstenar och drygt 1 300 pund bly hade använts till bygget och kostnaderna hade så småningom nått 1 600 riksdaler. Myndigheterna gick med på att bevilja pengarna.

Men snart började problem dyka upp. Efter en tids drift sprack pannan i anläggningen, så det blev omöjligt att få tillräckligt med värme för att bränna tjäran. En sak var att planerna nu hade misslyckats, men när alla räkningar äntligen hade kommit in visade det sig att experimentet hade kostat totalt 2 400 riksdaler och det man stod kvar med var ett värdelöst bränneri. Det revs senare.

Lagmann Lund, som hade hoppats att hans insatser skulle ge både heder och ett värdigare ämbete i Norge, fick se långt efter detta. 1804 tilldelades han ändå ett litet kontor i Bergen i Norge, dit han hade flyttat med sin 25 år yngre färöiska hustru, Unna Margretha Djurhuus från Nes.

Mängden kol på Suðuroy

I perioden från lagman Lund flyttade till Norge och Kerstin von Post från Sverige anlände och tog upp koldriften finns inte mycket skrivet om kol.

Den färöiska geologen Jóannes Rasmussen nämner att 1840 gjordes en uppskattning av kolmängden som fanns på Suðuroy. Liknande uppskattningar gjordes av flera personer, både på 1700- och 1800-talen, men med mycket olika resultat.

På en geologisk karta över Färöarna är kolförekomster markerade så långt norrut som Glyvraberg nordost om Hvalba och så långt söderut som berget Kolheyggjur norr om byn Hov. Utifrån forskning gjord på 1950-talet har Jóannes Rasmussen beräknat huvudmängden kol till ca. 14 miljoner ton.

Litteratur

  • Jens Chr. Svabo: ”Indberetninger fra en reise i Færøe 1781–1782”
  • Tidsskriftet Mondul, nr. 1-1985.
  • Jóannes Rasmussen: ”Grót og grund”, 1984

Torbjörn Nyström, Tórshavn
Kommentarer eller frågor på artikeln? Skriv och berätta

Tio slumpvis valda artiklar

Skuggbilder – en anmälan

19 okt 2018 Läsning

  Jag har blivit ombedd att skriva ner några tankar kring den svenska översättningen av novellsamlingen Skuggamyndir, på svenska Skuggbilder. Tankar Jag vill närma mig boken med...

Färöiskt frimärksevent på Konstakademien i Stockholm

26 sep 2012 Läsning

  Den 24 september 2012 utgav Färöarna två konstfrimärken. Det var ett samarbete mellan den färöiske konstnären Edward Fuglö, född 1965, och den svenske konstnären Jan Håfström, född...

På resa med prästen K.O. Viderø

27 nov 2013 Läsning

  Adjunkt Bergur Djurhuus Hansen på Fróðskaparsetur Føroya, Färöarnas universitet, skriver om arbetet för Nordiska Rådet Litteraturpriskommitté och den färöiske författaren Kristian Osvald...

Jørgen Frantz Jacobsen i Stockholm

17 maj 2014 Läsning

  Även om det är romanen Barbara vi först förknippar Jørgen Frantz Jakobsen (1900-1938) med, såg han sig själv främst som historiker och journalist. Han skrev i flera år för den danske...

Humlan surrar också i Färöarna

21 aug 2013 Läsning

  Humlan surrar också i Färöarna. De både syns och hörs och har observerats på flera ställen på öarna. Hur kommer de att ta sig till de största trädgårdarna? Humlan med sin trubbiga kropp,...

Om Färöarna - föredrag af Theodor Nordström den 23 februari 1878

12 mar 2015 Läsning

  Inledning Det finns inte så många gamla texter eller böcker om Färöarna, skrivna på svenska. Men då och då kan man lyckligtvis fortfarande stöta på en skrift, ett...

Nytt slakteri på Stóra Dímun

27 okt 2010 Läsning

  På en av de mest otillgängliga av alla Färöarnas 18 öar, invigs ett nytt slakteri. Personalen från Hälsomyndigheten är och ger godkänt betyg till nya slakteriet den 20 september...

Jönköpingsbo på färöisk odyssé. Resa till Färöarna 1963

10 apr 2017 Läsning

  Inledning Gammal artikel skapar nyfikenhet och öppnar dörrar Fyndet av nedanstående tidningsartikel öppnade dörren till en större studie från början av 60-talet. Medlemmen Elisabet...

Sören Hallgren till minne

23 feb 2022 Läsning

Fotograf Sören Hallgren, en stor vän av Västnorden har gått bort, saknad av många och inte minst av Samfundet Sverige-Färöarna. Sören (20.5.1933-5.1.2022) var född i Uppsala och hade arbetat...

Gunnar Hoydal - Nordenvän, författare och arkitekt

30 apr 2021 Läsning

Den färöiske författaren, poeten och arkitekten Gunnar Hoydal var född 12 september 1941 i Köpenhamn och dog 15 mars 2021 i Tórshavn. Gunnar Hoydal 1941-2021 Gunnars farfar...

Samfundet Sverige-Färöarna

Samfundet Sverige-Färöarna
c/o Bengtsson
Siargatan 11 5 tr
SE-118 27 STOCKHOLM
Sverige

+46  7 30 49 69 56
post@samfundet-sverige-faroarna.se

Logga in

Sorry, this website uses features that your browser doesn’t support. Upgrade to a newer version of Firefox, Chrome, Safari, or Edge and you’ll be all set.