Konstnärer, främst musiker, var i slutet på 90-talet initiativtagare till kampanjer för självstyre och frigörelse, exv. Free Føroyar-koncerten 2001. Konstverk av Beinta Festirstein, detalj.

 

Den 14 september 2021 är det exakt 75 år sedan Färöarna hade folkomröstning om frigörelse från Danmark. En folkomröstning som fortfarande skapar heta känslor hos färöingar.

Den vackraste meningen på färöiska sägs finnas i ett protokoll från den tiden. Här följer några tankar om en rad i ett 75 år gammalt riksdagsprotokoll, som väcker funderingar om självständighet vi svenskar har svårt att förstå.

Det danska inflytandet på Färöarna minskade drastiskt under några år medan England ockuperade landet. Ett av de tydligaste tecknen på det är att britterna kungjorde att nu skulle alla färöiska fartyg föra den färöiska flaggan. Det blev ju strax omöjligt att låta den danska rödvita Dannebrog föras av färöiska fartyg eftersom Danmark redan ockuperats av tyskarna. Merkið hissades då för första gången på en fiskeskuta som låg vid Orkneyöarna.

Färöarna gjorde ett upplysningsmässigt sjumilakliv under ockupationsåren. Aldrig tidigare hade folket fått så mycket att veta på så kort tid. Om oförutsedda mänskliga relationer, om jazz, film och bilar, och kvinnor som fick lov att vara sig själva. I denna nya situation var landet tvunget att börja definiera sig som nation, för ingen hade gjort det tidigare. Färöingarna blev tvingade att ha en åsikt om sig själva, utan någon dansk sufflös eller linjedomare.

Ur riksdagsprotokollet - kungörelse om folkomröstning med de två alternativen. Foto Birgir Kruse

Vid folkomröstningen för 75 år sedan, 1946, skulle färöingarna välja om de ville godkänna danska regeringens förslag om fortsatt riksgemenskap med visst självstyre - eller om de ville ha frigörelse från Danmark.

Första riksdagsmötet efter folkomröstningen hölls onsdagen den 18 september 1946. Det var årets 16 möte och mitt på den handskrivna sidan i riksdagsprotokollet - Gerðabók Føroya Løgtings - hittar vi de här raderna som det fortfarande pratas mycket om. Meningen med den helt stora innebörden.

Ur riksdagsprotokollet - Meningen med den helt speciella betydelsen. Foto Birgir Kruse

I riksdagsprotokollet står det :

Síðan kunngjørdi løgtingsformaðurin tingmanningini, at Føroya fólk við fólkaatkvøðuni 14. sept. 1946 klárt hevur givið tinginum til kennar, at alt landaræði fyri Føroyum er her á landi, og at løgtingsins skylda tí er at útinna fólksins vilja.

Gerðabók Føroya Løgtings, 1946

Översatt till svenska blir det : "Sedan kungjorde lagtingets ordförande för lagtingsmedlemmarna, att folket på Färöarna vid folkomröstningen den 14 sept 1946, klart har visat lagtinget att herradöme över Färöarna ligger här i landet, och att lagtinget har skyldighet att utföra folkets vilja."

Stämmor hördes i Lagtinget att så kunde resultatet inte tolkas och så skulle det inte skrivas i protokollet. Men efter omröstning fastställdes texten. Sedan den dagen har denna mening i riksdagsprotokollet, och den folkomröstning som den hänvisar till, delat nationen. Inte bara i två delar, men i många delar, så att nästan inget har hänt - varken då eller nu. Men där i protokollet står det - klart och tydligt - att det är den fulla makten över Färöarna ligger hos det färöiska folket och ingen annan stans.

Konstverk av Beinta Festirstein. Två affischer för Free Føroyar, en koncert där musiker uppmanar till frigörelse. Foto Torbjörn Nyström

I slutet av 90-talet var det utsikt till att någonting politiskt avseende frigörelse skulle hända, men upp som en sol... - inget hände. Då de folkvalda inte kunde komma överens om hur och i vilken omfattning detta skulle ske, började ungdomen sin egen rörelse för en förändring av förhållandet till Danmark. De unga var otålna och ville ha handling. Unga konstnärer, mest musiker, tog initiativ till att beskriva en slags färöisk identitet. Koncerterna inom konceptet "Free Føroyar" var omtyckta och drog många åskådare. Det skrevs och spelades mycket frigörelsepropagandistisk musik i den här perioden. Och med sina brokiga stämmor gör musikerna det fortfarande idag.

Det är dessa konstnärer som på uttrycksfullt sätt är med att flytta gränser för identitet, rättigheter, frigörelse och ansvar.

Siffrorna i riksdagsprotokollet som visar att majoriteten röstade för frigörelse från Danmark. Foto Birgir Kruse.

Kommer politikerna att fullföra det resultat som folket röstade fram för 75 år sedan, får tiden visa. Hitintills har de inte lyckats att skapa någon reell majoritet för varken det ena eller det andra. Sakta, allt för sakta enligt många - övertar Färöarna olika ansvarsområden.

Nu ligger rösterna ca 50/50 för självständighet kontra riksgemenskap. Frågan som kan få blodet på den vanlige färöingen att koka och kasta sig ut i timslånga diskussioner, är ännu inte löst. Ännu är det inte balans i budgeten. Fortfarande kommer en 5-10% av pengarna varje år från Danmark för att betala det som danskarna fortfarande bestämmer över - bl.a. polis och rättsväsende.

Men den står där fortfarande - svart på vitt i riksdagsprotokollet - den vackraste meningen på färöiska. Enligt somliga, alltså.

Källa: Birkblog av Birgir Kruse på Birgir Kruse Blogspot


 
Torbjörn Nyström, Tórshavn
 
Kommentarer eller frågor på artikeln? Skriv och berätta

Tio slumpvis valda artiklar

Villa Bergshyddan och färöisk arkitektur

01 maj 2016 Läsning

  En vacker kväll i Stockholm berättade arkitekten Árni Winther om sitt arbete för nära tjugo samfundsmedlemmar. Han var tillsammans med sin hustru och medarbetare, hortonomen Sigga...

Saltsilo blir kultur- och konserthus

05 mar 2011 Läsning

  Den 17 februari 2011 beslöt Färöarnas landstyre att bevilja 20 miljoner kr till ett nytt kulturhus i Saltsilon på Drelnes i Trongisvágur. Tidigare hade danska Folketinget beviljat 18...

Aina Cederbloms långfärder

27 apr 2008 Läsning

  I början på 1930-talet gick en flicka och drömde om båtfärder till främmande länder. Hon köpte en karta, följde med fingrarna floder och kanaler och bestämde sig för att fara till Wien...

Frimärksåret på Färöarna 2020

26 nov 2020 Läsning

Den samlade frimärksutgivningen på Färöarna 2020 visar på många intressanta aspekter av livet; historia, natur, kultur, idrott. Många länder upplever ett minskande intresse för sitt lands...

Kultur- och dansresan till Färöarna, februari-mars 2014 - en betraktelse

02 apr 2014 Läsning

  Femton trötta resenärer från Sverige som anländer till Vágar, varav en engelsk balladnörd från Linköping, uppvuxen i den forna Danelagen. Alla känner någon, men ingen känner alla, tror...

Humlan surrar också i Färöarna

21 aug 2013 Läsning

  Humlan surrar också i Färöarna. De både syns och hörs och har observerats på flera ställen på öarna. Hur kommer de att ta sig till de största trädgårdarna? Humlan med sin trubbiga kropp,...

Möte i Nólsoy

14 nov 2010 Läsning

  På Finlandsinstitutet i Stockholm framförde den 8 november 2010 finlandssvenska Marianne Maans och sverigefinska Lauri Antila jazzarrangemang av folkiga visor och låtar. Marianne spelade...

Simhallen på Hestur

21 feb 2014 Läsning

  En av Samfundets medlemmar, Kjell Havring, ställde upp för att för ett tjugotal åhörare den 19 februari 2014 berätta om sina upplevelser 1977 på ön Hestur där den enda bygden har samma namn...

Floating Rocks - Ett konstprojekt i naturen

18 jan 2016 Läsning

  För att skapa ett konstprojekt med fokus på Färöarnas utsatta läge emot naturens krafter väljer konstnären, en svensk skulptör med atelje på Orust, att under en månad sommaren 2016 göra...

Nioåriga Nina på Färöfärd

16 jun 2017 Läsning

  ... Vad kunde roa en nioårig flicka från Brighton som for med sin far och farmor till Färöarna en försommarvecka 2017? Som farmor med kännedom om öarna vill jag berätta att...

Samfundet Sverige-Färöarna

Samfundet Sverige-Färöarna
c/o Bengtsson
Siargatan 11 5 tr
SE-118 27 STOCKHOLM
Sverige

+46  7 30 49 69 56
post@samfundet-sverige-faroarna.se

Logga in

Sorry, this website uses features that your browser doesn’t support. Upgrade to a newer version of Firefox, Chrome, Safari, or Edge and you’ll be all set.