Bronskanon vid fyren på Skansen, den lilla fästningen i Tórshavn som på 1860-talet ombyggdes till ett häkte och en byggnad för polisen. Foto Osvald P. Hansen

 

Det finns åtta elefanter på Skansen i Tórshavn! Fast egentligen är de delfiner! Kort artikel om lyftöglor på bronskanoner.

alt
FIG 1.

På Skansen i Tórshavn står 4 stycken danska bronskanoner i nygjorda lavetter. De är gjutna mellan 1776 och 1813.

Elefanter i Tórshavn. Hur är det möjligt?

alt
FIG 2.

Kanoner var starka symboler för makt och prestige vilket gjorde att man var noga med att pryda dem, vanligen med regentens namnchiffer men även andra symboler som var på modet placerades på eldröret. Den som är intresserad av symboler skall närma sig artilleripjäser utan skygglappar och finna en helt ny värld. Bruket finns från 1500-talets mitt och fortfarande in på 1940-talet. Artilleriet kallas också ibland ”Konungars yttersta argument” eller på latin ”Ultima Ratio Regum”.

alt
FIG 3.

Ett äldre mynningsladdat eldrör består bl a följande delar:
På eldrörens ovansida strax bakom mitten och ovanför de sk tapparna sitter ett par lyftöglor dessa kallas alltid för delfiner. Detta för att delfinen var en vanlig form. Införs på 1460-talet och blir omoderna på 1820-talet då man slutar göra eldrör i brons.

alt
FIG 4.

Delfinerna behövdes för att kunna lyfta eldröret i och ur sin lavett.

alt
FIG 5.

Delfinen är en gammal symbol från bl a medelhavsområdet för de skeppsbrutnas räddare, själens hjälpare till dödsriket men finns också i egyptisk, romersk, grekisk, keltisk, sumerisk-semitisk och kristen tradition.
Tronföljarna i Frankrike förde delfinen i sina vapensköldar och kallas ”dauphins”.

Lyftöglorna kan vara helt släta eller föreställa delfiner, drakar, elefanter, nakna kvinnor, hundar, svanar, lejon, sjöhästar, rep mm.

alt
FIG 6.

Men nu är ju kanonerna danska och en symbol som länge använts av Danmark är elefanten. Därför är elefanterna på Skansen i Tórshavn delfiner!

Men varför elefanter?

Elefantorden är Danmarks förnämsta ordensdekoration. Den omnämns första gången 1464 men har troligen existerat tidigare som ett kännetecken för medlemmar av ett kungligt brödraskap av höga dignitärer.

I stället för ordenstecken av den vanliga stjärntypen används en elefant, som fästs i ordenskedjan eller vid ett brett, vattrat och ljusblått ordensband. Elefanten var under antiken och den äldre medeltiden en symbol för klokhet, renhet och kyskhet.

Några exempel på delfiner som är delfiner och några som inte är det.

alt
FIG 7.
FIG 7. Två delfiner som är elefanter. Skansen i Tórshavn.
alt
FIG 8.
FIG 8.
Ur: Miet, Artilleriae Recentior Praxis,oder Neuere Geschütz Beschreibung… 1683. Delfin som är en arg delfin.
alt
FIG 9.
FIG 9.
Delfin som är en delfin. Artillerigården i Stockholm.
alt
FIG 10.
FIG 10.
Delfiner på haubitseldrör 1689 Danmark. AM 10049
alt
FIG 11.
FIG 11.
Delfiner i form av örnar, Rysk 32p mörsare 1790. AM 339.
alt
FIG 12.
FIG 12.
Delfiner i form av rep. 6p slanga Polen 1602. AM 313.
alt
FIG 13.
FIG 13.
Helt släta delfiner, 6p kanon Frankrike 1813. AM 288

Längst bak på ett eldrör sitter en slags knopp som kallas druva. Här är ett exempel på en druva som är en delfin!
Det är ingen ordning på någonting.

alt
FIG 14.
FIG 14.
Ritningen är från 1671. Troféer och ett fåtal äldre svenska metallstycken (= eldrör av brons) tillhörande bestyckningen i Stralsund 1671 ävensom vid samma tid i Helsingborg, Malmö och Landskrona. Armémusei arkiv handskrift AM 5382.

Tänk att en liten ögrupp i Nordatlanten mellan Norge och Island hyser åtta elefanter som står utomhus året om. Något för djurvännerna att sätta tänderna i.
Och om det någonsin skulle ha gjutits bronskanoner avsedda för Färöarna skulle ju delfinerna givetvis vara grindvalar.

Bilder

  • Erik Walberg,
  • Armémuseum och
  • Wikipedia.

Litteratur

  • Grundell, Nödig underrättelse om artilleriet till lands och sjöss. 1705.
  • Miet, Artilleriae Recentior Praxis, oder Neuere Geschütz Beschreibung… 1683.

Erik Walberg, Stockholm
Försvarsantikvarie, Sveriges militärhistoriska arv (SMHA)
Kommentarer eller frågor på artikeln? Skriv och berätta

Tio slumpvis valda artiklar

Svenska fregatten Eugenie på flottbesök

23 aug 2009 Läsning

  Sommaren 1863 gjorde en svensk örlogsman en veckas uppehåll på sin seglats i Nordatlanten. Det var fregatten Eugenie som stannade till vid Färöarna. Fregatten Eugenie sjösattes 19...

Kolbrytning i Hvalba under flera århundraden

25 okt 2010 Läsning

  I den tidigare färöiska tidskriften Mondul finns en artikel om kolbrytning i Suðuroy. Där står det bl.a. att läsa: Í øldir hava hvalbingar høgt kol, serliga til egid bruk...., "I...

Stickning i Färöarna

03 maj 2007 Läsning

REFLEXIONER maj 2007 Der var så roligt att i höstas se en ung kvinna sitta på flygbussen från Tórshavn och sticka medan hon lyssnade till musik. Fingrarna rörde sig på karakteristiskt vis och...

Väder, dans, pengar, fiske och utställning

07 feb 2011 Läsning

REFLEXIONER februari 2011 Några tankar om väder, dans, pengar och fiske på Färöarna i februari 2011. Väder Det är Kyndelsmässa och ljuset kommer norröver. På Färöarna slår bränningen så...

I ett färöiskt visthus

28 jan 2019 Läsning

  På de karga, vindpiskade och isolerade öarna i Nordatlanten har färöingar i mer än tusen år kunnat trygga sin existens genom anpassning till ett liv i nära överensstämmelse med naturens...

Frimärksåret 2006 i Färöarna

02 jan 2007 Läsning

  Det var en ganska traditionell mix av motiv som utgjorde 2006 års frimärksutgivning på Färöarna – lite natur, lite kultur, lite bygd, lite nyheter, lite historia och lite...

Samfundets arkivmaterial till Riksarkivet

16 feb 2011 Läsning

  Samfundet Sverige-Färöarna grundades 1973 med färövännen Birgitta Hylin som den drivande kraften. Syftet var att öka kontakten mellan länderna och att sprida kunskap om Färöarna i...

Nominerad till Nordiska rådets litteraturpris 2011

02 dec 2010 Läsning

  Nomineringarna till Nordiska rådets litteraturpris 2011 är nu klara. Medlemmarna i bedömningskommittén för Nordiska rådets litteraturpris har nominerat Tóroddur Poulsen som det färöiska...

Drag ur färöiskt arbetsliv. En expedition 1929.

27 dec 2023 Läsning

Inledning. Expedition 1929 - en etnologisk studie. Författare till denna avhandling är fil. dr. Ragnar Jirlow (1893-1982). Han var en svensk etnolog, särskilt specialiserad på...

Finns det förkristna sakrala ortnamn på Färöarna?

31 maj 2016 Läsning

  Abstrakt Kristendomens historia på Färöarna är omdiskuterad. Nyare undersökningar tyder på att Kristendomen kan ha dominerat på öarna redan under den vikingatida kolonisationsfasen....

Samfundet Sverige-Färöarna

Samfundet Sverige-Färöarna
c/o Bengtsson
Siargatan 11 5 tr
SE-118 27 STOCKHOLM
Sverige

+46  7 30 49 69 56
post@samfundet-sverige-faroarna.se

Logga in

Sorry, this website uses features that your browser doesn’t support. Upgrade to a newer version of Firefox, Chrome, Safari, or Edge and you’ll be all set.