Bronskanon vid fyren på Skansen, den lilla fästningen i Tórshavn som på 1860-talet ombyggdes till ett häkte och en byggnad för polisen. Foto Osvald P. Hansen

 

Det finns åtta elefanter på Skansen i Tórshavn! Fast egentligen är de delfiner! Kort artikel om lyftöglor på bronskanoner.

alt
FIG 1.

På Skansen i Tórshavn står 4 stycken danska bronskanoner i nygjorda lavetter. De är gjutna mellan 1776 och 1813.

Elefanter i Tórshavn. Hur är det möjligt?

alt
FIG 2.

Kanoner var starka symboler för makt och prestige vilket gjorde att man var noga med att pryda dem, vanligen med regentens namnchiffer men även andra symboler som var på modet placerades på eldröret. Den som är intresserad av symboler skall närma sig artilleripjäser utan skygglappar och finna en helt ny värld. Bruket finns från 1500-talets mitt och fortfarande in på 1940-talet. Artilleriet kallas också ibland ”Konungars yttersta argument” eller på latin ”Ultima Ratio Regum”.

alt
FIG 3.

Ett äldre mynningsladdat eldrör består bl a följande delar:
På eldrörens ovansida strax bakom mitten och ovanför de sk tapparna sitter ett par lyftöglor dessa kallas alltid för delfiner. Detta för att delfinen var en vanlig form. Införs på 1460-talet och blir omoderna på 1820-talet då man slutar göra eldrör i brons.

alt
FIG 4.

Delfinerna behövdes för att kunna lyfta eldröret i och ur sin lavett.

alt
FIG 5.

Delfinen är en gammal symbol från bl a medelhavsområdet för de skeppsbrutnas räddare, själens hjälpare till dödsriket men finns också i egyptisk, romersk, grekisk, keltisk, sumerisk-semitisk och kristen tradition.
Tronföljarna i Frankrike förde delfinen i sina vapensköldar och kallas ”dauphins”.

Lyftöglorna kan vara helt släta eller föreställa delfiner, drakar, elefanter, nakna kvinnor, hundar, svanar, lejon, sjöhästar, rep mm.

alt
FIG 6.

Men nu är ju kanonerna danska och en symbol som länge använts av Danmark är elefanten. Därför är elefanterna på Skansen i Tórshavn delfiner!

Men varför elefanter?

Elefantorden är Danmarks förnämsta ordensdekoration. Den omnämns första gången 1464 men har troligen existerat tidigare som ett kännetecken för medlemmar av ett kungligt brödraskap av höga dignitärer.

I stället för ordenstecken av den vanliga stjärntypen används en elefant, som fästs i ordenskedjan eller vid ett brett, vattrat och ljusblått ordensband. Elefanten var under antiken och den äldre medeltiden en symbol för klokhet, renhet och kyskhet.

Några exempel på delfiner som är delfiner och några som inte är det.

alt
FIG 7.
FIG 7. Två delfiner som är elefanter. Skansen i Tórshavn.
alt
FIG 8.
FIG 8.
Ur: Miet, Artilleriae Recentior Praxis,oder Neuere Geschütz Beschreibung… 1683. Delfin som är en arg delfin.
alt
FIG 9.
FIG 9.
Delfin som är en delfin. Artillerigården i Stockholm.
alt
FIG 10.
FIG 10.
Delfiner på haubitseldrör 1689 Danmark. AM 10049
alt
FIG 11.
FIG 11.
Delfiner i form av örnar, Rysk 32p mörsare 1790. AM 339.
alt
FIG 12.
FIG 12.
Delfiner i form av rep. 6p slanga Polen 1602. AM 313.
alt
FIG 13.
FIG 13.
Helt släta delfiner, 6p kanon Frankrike 1813. AM 288

Längst bak på ett eldrör sitter en slags knopp som kallas druva. Här är ett exempel på en druva som är en delfin!
Det är ingen ordning på någonting.

alt
FIG 14.
FIG 14.
Ritningen är från 1671. Troféer och ett fåtal äldre svenska metallstycken (= eldrör av brons) tillhörande bestyckningen i Stralsund 1671 ävensom vid samma tid i Helsingborg, Malmö och Landskrona. Armémusei arkiv handskrift AM 5382.

Tänk att en liten ögrupp i Nordatlanten mellan Norge och Island hyser åtta elefanter som står utomhus året om. Något för djurvännerna att sätta tänderna i.
Och om det någonsin skulle ha gjutits bronskanoner avsedda för Färöarna skulle ju delfinerna givetvis vara grindvalar.

Bilder

  • Erik Walberg,
  • Armémuseum och
  • Wikipedia.

Litteratur

  • Grundell, Nödig underrättelse om artilleriet till lands och sjöss. 1705.
  • Miet, Artilleriae Recentior Praxis, oder Neuere Geschütz Beschreibung… 1683.

Erik Walberg, Stockholm
Försvarsantikvarie, Sveriges militärhistoriska arv (SMHA)
Kommentarer eller frågor på artikeln? Skriv och berätta

Tio slumpvis valda artiklar

Samfundets Färöresa med tonvikt på kulturhistoria och språk 2016

05 okt 2016 Läsning

  Vi var 14 personer som den 15-20 september 2016 deltog i en resa till Färöarna, arrangerad av Samfundet Sverige-Färöarna och ledd av Nanna Hermansson. Språk och historia - en...

Kan en tsunami drabba Färöarna?

21 mar 2011 Läsning

Kan en tsunami drabba Färöarna? är rubriken på en artikel av cand.scient. Lis Mortensen vid de geologiska samlingarna på Føroya Jarðfrøðisavn. I den artikeln belyser hon fenomenet tsunamis, deras...

Med båt till Färöarna i mars?

13 apr 2022 Läsning

  Lite tveksamma till en sjöresa i mars bokade min man och jag hösten 2021 en kort tur till Färöarna med Smyril Line. Tidigare hade vi köpt en färd med ms Norrøna via Färöarna till...

Corona i Färöarna – en dagsrapport från 20 februari 2022

27 feb 2022 Läsning

Färöarnas isolerade läge i Nordatlanten hjälpte föga när pandemin slog till i början av 2020. Detta är en enkel sammanställning som visar något om de två senaste åren med Corona i Färöarna. I...

Utmaningar, möjligheter och framtidsperspektiv i Runavík och Suðuroy

29 maj 2017 Läsning

  För att styrka bärkraftig utveckling i Arktis, gjorde Nordregio på uppdrag av Nordiska ministerrådet ett forskningsprojekt om regional utveckling. Tillsammans med lokala aktörer...

Öströms fabrik. Sätt maskinen i gång.

13 apr 2022 Läsning

  Den moderna industrin tog sin början på Färöarna med en ångmaskin i en ny fabrik 1887. Det rådde stora förväntningar och förundran. Den första perioden blev kort, men satte sina spår och...

Færöerne i vore dage

22 jan 2013 Läsning

  Inledning Hjalmar Lauritz Thuren, 1873-1912, var en dansk folkmusikforskare från Köpenhamn. Intresserad av musikhistorik valde han att rikta sitt fokus på folkmusik. I samband...

Jóansøkugras (Plantago lanceolata) på Färöarna

07 jan 2009 Läsning

  Om växter som kulturhistoriska källor Att växtarter i landskapet kan tjäna som historiska källor över människans aktiviteter i tid och rum är ett välkänt faktum. Nils Dahlbeck...

Två bemärkningar till Harald Gustafssons artikel

13 feb 2014 Läsning

  Mine bemærkninger gælder ikke artiklens hovedanliggende: hvorfor kongen af Sverige ikke fik (eller tog) Grønland, Færøerne og Island sammen med Norge. Det er visselig interessant, men...

Väder, dans, pengar, fiske och utställning

07 feb 2011 Läsning

REFLEXIONER februari 2011 Några tankar om väder, dans, pengar och fiske på Färöarna i februari 2011. Väder Det är Kyndelsmässa och ljuset kommer norröver. På Färöarna slår bränningen så...

Samfundet Sverige-Färöarna

Samfundet Sverige-Färöarna
c/o Bengtsson
Siargatan 11 5 tr
SE-118 27 STOCKHOLM
Sverige

+46  7 30 49 69 56
post@samfundet-sverige-faroarna.se

Logga in

Sorry, this website uses features that your browser doesn’t support. Upgrade to a newer version of Firefox, Chrome, Safari, or Edge and you’ll be all set.