Høgni Thomsen hämtar postsäck och varor med skottkärra från postbåten Ritan. Nólsoy 11.5.2004 Foto Nanna Stefania Hermansson

 

I början av 1960-talet kom den färöiske folkloristen Mortan Nolsöe (1924-1987) till Nólsoy för att samla in ortnamn och namn på fiskemed i havet.

Han var då gäst i det gamla huset Magnúsarstova i längan vid sjön, Niðasta Lon. Där bodde postmästaren Jens Hansen med sin dotter Anna Juul Thomsen (1937-2023) och hennes man Høgni Thomsen (1938-2020). Mortan var lektor i Folkeminnevitskap i Oslo och blev senare professor i färöiska vid Fróðskaparsetur Føroya.

Själv studerade jag en vinter i Oslo och på Mortans inrådan for jag 1964 till Nólsoy för att skriva en uppsats i folklivsforskning som skulle läggas fram i Lund. Han rådde mig att söka upp Jens Hansen och hans dotter. Det gjorde jag och de öppnade genast sitt hem för mig. Dit kom jag att återvända många gånger och fick se sönerna Rógvi och Heri växa upp. Høgni reste ett stort hus av betong åt familjen á Ryggi och även där fanns alltid plats både för mig och andra samt på senare år med prestakamar åt prästen från Tórshavn.

Postkontoret

Jens ansvarade sedan länge för postkontoret i sitt packhus, en handel från 1868, med ingång från norr och källare som öppnades i söder mot kajen. Där skötte han ärenden över disk, stämplar och frimärken förvarades i en gammal pulpet från handeln i Tórshavn. Postbåten Ritan kom två gånger om dagen och Jens hämtade postsäck och varor med skottkärra. Breven skulle sedan bäras ut.

Nu tänker jag på de vita frigolitlådorna som före jul 1966 gnisslade mot varandra när de hissades iland från Ritan. Det var brännvin som regel från firman Kattrup i Köpenhamn. Företagets kalender hängde i varje kök. Alkohol fick bara importeras av den som betalt sin kommunalskatt och försändelsen fick lösas ut vid postens disk. Huset var en viktig knutpunkt i bygden i en tid då det i övrigt fanns två handlar med alla slags varor och några småbutiker.

Birgitta Hylin

Birgitta Hylin (1915-1998), eldsjälen bakom tillkomsten av Samfundet Sverige-Färöarna 1973, var en av dem som kom från utlandet och fick glädje av gästfriheten i Magnúsarstova. Hon återkom många gånger till Nólsoy, arbetade där med språket och med att översätta skjaldur, ramsor för barn. Birgitta bjöd 1974 in en stor grupp från Nólsoy till resa med färöisk dans i Sverige i Riksutställningars regi. Resan ledde till ett flerårigt vänortsutbyte mellan Hå i Hälsingland och Nólsoy. Hela bygden var involverad. Det blev flera färder med dans i Sverige, den senaste 2007 på inbjudan av Samfundet. Anna och Høgni deltog alltid i dansen.

Postmästare

Jens Hansen åldrades jämnt med seklet och gick i pension 1975. Efter honom tog Høgni över som postmästare med hjälp av Anna. Från 1993 tog hon över ansvaret, men de fortsatte arbetet tillsammans till 2007, när hon pensionerades. Under deras tid förändrades posten med den på 1970-talet växande ekonomin, allt större summor hanterades och en tid fanns till och med en bankfilial i i Nólsoy.

Magnúsarstova och við Brunn

Tillsammans med fotografen Lars Sjöstedt och hans fästmö Ulla for jag till Nólsoy för att mäta upp de gamla, fridlysta husen i Niðasta Lon 1966. Lasse fotograferade också alla boningshus i bygden och redskap som fanns på vinden i Magnúsarstova. Anna var mycket intresserad av dem och vårdade både huset och dem. Den händige Høgni hjälpte till och installerade så småningom både centralvärme och badrum.

Við Brunn är ett annat boningshus med lång historia som länge stod obebott mitt i bygden. Både Anna och Høgni var bland dem som arbetat för att bevara det och stått bakom Nólsoyar Fornminnisfelag. Det kom till 1984 och huset blev ett bygdemuseum som Anna skött och gärna visat för besökare.

Romeo&Julia Kören i Magnúsarstova

En nattsvart morgon i januari 2005 kom jag, som så många gånger, med vänner till Anna och Høgni. Nu med medlemmar ur Romeo&Julia Kören. Høgni mötte oss och han skjutsade med traktor basisten Lauri Antila med det stora instrumentet upp till skolan där kören sedan framträdde i full sal. Vi andra bjöds in till kaffe i Magnúsarstova. När Lauri kom in spelade en finsk folkmusikforskare, Marianna Mans på stråkharpa för oss. De visade sig komma från grannsocknar i Österbotten och övergick till att tala finska. Fem år senare gav de en konsert med egna jazzarrangemang av folkliga låtar i Finlandshuset i Stockholm. Då berättade de om sitt möte och framförde sin låt Nólsoy som de givit ut på skivan Duets 2010.

Hedersledamöter i Samfundet Sverige-Färöarna

Anna och Høgni var bägge födda på Nólsoy i ett samhälle som närmast levde av naturahushållning där jordäga var en förutsättning för att kunna hålla kor, får, få andel i fågelfångst och annat. Samtidigt var männens osäkra fiske den viktiga inkomstkällan, medan kvinnorna skötte hushåll med förråd, djur och bränsletorv. Det kom att ändras och samhället blev mera av en förort till Tórshavn. Hela tiden fanns Anna och Høgnis gästfrihet och öppenhet som så många utifrån haft glädje av.

Samfundet Sverige - Färöarna kan bara säga tack!


 
Nanna Stefania Hermansson, Stockholm
 
Kommentarer eller frågor på artikeln? Skriv och berätta

Tio slumpvis valda artiklar

Hur ser Färöarnas flagga egentligen ut? Färöisk flaggfadäs.

03 aug 2016 Läsning

  Den färöiska flaggan formgavs av studenter i Köpenhamn. Den blev officiell först den 25 april 1940 och årligen högtidlighålls flaggdagen den 25 april. Den 29 juli firas Ólavsökudagur i...

Färöiska frimärken första halvåret 2011

01 jul 2011 Läsning

Vårterminen 2011 har inneburit två utgivningstillfällen för frimärken på Färöarna. Det första tillfället var den 21 februari, då 5 frimärken, ett häfte och ett miniark utkom. Andra tillfället var...

Samfundets arkivmaterial till Riksarkivet

16 feb 2011 Läsning

  Samfundet Sverige-Färöarna grundades 1973 med färövännen Birgitta Hylin som den drivande kraften. Syftet var att öka kontakten mellan länderna och att sprida kunskap om Färöarna i...

Saltsilo blir kultur- och konserthus

05 mar 2011 Läsning

  Den 17 februari 2011 beslöt Färöarnas landstyre att bevilja 20 miljoner kr till ett nytt kulturhus i Saltsilon på Drelnes i Trongisvágur. Tidigare hade danska Folketinget beviljat 18...

Skuggbilder på svenska

19 okt 2018 Läsning

  Många små milstolpar Nyligen har Ingun Christensens färöiska novellsamling Skuggamyndir kommit ut i min svenska översättning, Skuggbilder. Den utgör på flera sätt små milstolpar. Dels...

Intermezzo vid ett fågelberg

20 mar 2017 Läsning

  Filmaren Sten Nordensköld (1889-1987) berättar om ett minne från 1950-talet. Vinden tar till - Kom genast ned i båten! Under nio besök på Färöarna sommar till höst samt ett under...

Småländska berättare

30 aug 2009 Läsning

  I somras letade jag efter en snygg, praktisk regnkappa inför min resa till Färöarna. Vi var tolv resenärer från Berättarnätet Kronoberg som i mitten på augusti äntrade planet till...

Samfundets Färöresa med tonvikt på kulturhistoria och språk 2016

05 okt 2016 Läsning

  Vi var 14 personer som den 15-20 september 2016 deltog i en resa till Färöarna, arrangerad av Samfundet Sverige-Färöarna och ledd av Nanna Hermansson. Språk och historia - en...

Sticka med färöiskt mönster

14 apr 2017 Läsning

  Färöiska stickade tröjor var under 1800-talet oftast mönsterstickade eftersom mönstret gjorde att de blev både vackrare och starkare än enfärgade. Solveig Larsson på Solveigs Vantar i...

Under havsbotten investeras miljarder i Färöarnas största tunnelprojekt någonsin

27 jan 2018 Läsning

  Ungefär mitt emellan Danmark och Island ligger ögruppen Färöarna som består av 18 öar med en sammanlagd yta mindre än halva Gotland. Små öar med höga, branta berg mellan samhällen vid...

Samfundet Sverige-Färöarna

Samfundet Sverige-Färöarna
c/o Bengtsson
Siargatan 11 5 tr
SE-118 27 STOCKHOLM
Sverige

+46  7 30 49 69 56
post@samfundet-sverige-faroarna.se

Logga in

Sorry, this website uses features that your browser doesn’t support. Upgrade to a newer version of Firefox, Chrome, Safari, or Edge and you’ll be all set.