Høgni Thomsen hämtar postsäck och varor med skottkärra från postbåten Ritan. Nólsoy 11.5.2004 Foto Nanna Stefania Hermansson

 

I början av 1960-talet kom den färöiske folkloristen Mortan Nolsöe (1924-1987) till Nólsoy för att samla in ortnamn och namn på fiskemed i havet.

Han var då gäst i det gamla huset Magnúsarstova i längan vid sjön, Niðasta Lon. Där bodde postmästaren Jens Hansen med sin dotter Anna Juul Thomsen (1937-2023) och hennes man Høgni Thomsen (1938-2020). Mortan var lektor i Folkeminnevitskap i Oslo och blev senare professor i färöiska vid Fróðskaparsetur Føroya.

Själv studerade jag en vinter i Oslo och på Mortans inrådan for jag 1964 till Nólsoy för att skriva en uppsats i folklivsforskning som skulle läggas fram i Lund. Han rådde mig att söka upp Jens Hansen och hans dotter. Det gjorde jag och de öppnade genast sitt hem för mig. Dit kom jag att återvända många gånger och fick se sönerna Rógvi och Heri växa upp. Høgni reste ett stort hus av betong åt familjen á Ryggi och även där fanns alltid plats både för mig och andra samt på senare år med prestakamar åt prästen från Tórshavn.

Postkontoret

Jens ansvarade sedan länge för postkontoret i sitt packhus, en handel från 1868, med ingång från norr och källare som öppnades i söder mot kajen. Där skötte han ärenden över disk, stämplar och frimärken förvarades i en gammal pulpet från handeln i Tórshavn. Postbåten Ritan kom två gånger om dagen och Jens hämtade postsäck och varor med skottkärra. Breven skulle sedan bäras ut.

Nu tänker jag på de vita frigolitlådorna som före jul 1966 gnisslade mot varandra när de hissades iland från Ritan. Det var brännvin som regel från firman Kattrup i Köpenhamn. Företagets kalender hängde i varje kök. Alkohol fick bara importeras av den som betalt sin kommunalskatt och försändelsen fick lösas ut vid postens disk. Huset var en viktig knutpunkt i bygden i en tid då det i övrigt fanns två handlar med alla slags varor och några småbutiker.

Birgitta Hylin

Birgitta Hylin (1915-1998), eldsjälen bakom tillkomsten av Samfundet Sverige-Färöarna 1973, var en av dem som kom från utlandet och fick glädje av gästfriheten i Magnúsarstova. Hon återkom många gånger till Nólsoy, arbetade där med språket och med att översätta skjaldur, ramsor för barn. Birgitta bjöd 1974 in en stor grupp från Nólsoy till resa med färöisk dans i Sverige i Riksutställningars regi. Resan ledde till ett flerårigt vänortsutbyte mellan Hå i Hälsingland och Nólsoy. Hela bygden var involverad. Det blev flera färder med dans i Sverige, den senaste 2007 på inbjudan av Samfundet. Anna och Høgni deltog alltid i dansen.

Postmästare

Jens Hansen åldrades jämnt med seklet och gick i pension 1975. Efter honom tog Høgni över som postmästare med hjälp av Anna. Från 1993 tog hon över ansvaret, men de fortsatte arbetet tillsammans till 2007, när hon pensionerades. Under deras tid förändrades posten med den på 1970-talet växande ekonomin, allt större summor hanterades och en tid fanns till och med en bankfilial i i Nólsoy.

Magnúsarstova och við Brunn

Tillsammans med fotografen Lars Sjöstedt och hans fästmö Ulla for jag till Nólsoy för att mäta upp de gamla, fridlysta husen i Niðasta Lon 1966. Lasse fotograferade också alla boningshus i bygden och redskap som fanns på vinden i Magnúsarstova. Anna var mycket intresserad av dem och vårdade både huset och dem. Den händige Høgni hjälpte till och installerade så småningom både centralvärme och badrum.

Við Brunn är ett annat boningshus med lång historia som länge stod obebott mitt i bygden. Både Anna och Høgni var bland dem som arbetat för att bevara det och stått bakom Nólsoyar Fornminnisfelag. Det kom till 1984 och huset blev ett bygdemuseum som Anna skött och gärna visat för besökare.

Romeo&Julia Kören i Magnúsarstova

En nattsvart morgon i januari 2005 kom jag, som så många gånger, med vänner till Anna och Høgni. Nu med medlemmar ur Romeo&Julia Kören. Høgni mötte oss och han skjutsade med traktor basisten Lauri Antila med det stora instrumentet upp till skolan där kören sedan framträdde i full sal. Vi andra bjöds in till kaffe i Magnúsarstova. När Lauri kom in spelade en finsk folkmusikforskare, Marianna Mans på stråkharpa för oss. De visade sig komma från grannsocknar i Österbotten och övergick till att tala finska. Fem år senare gav de en konsert med egna jazzarrangemang av folkliga låtar i Finlandshuset i Stockholm. Då berättade de om sitt möte och framförde sin låt Nólsoy som de givit ut på skivan Duets 2010.

Hedersledamöter i Samfundet Sverige-Färöarna

Anna och Høgni var bägge födda på Nólsoy i ett samhälle som närmast levde av naturahushållning där jordäga var en förutsättning för att kunna hålla kor, får, få andel i fågelfångst och annat. Samtidigt var männens osäkra fiske den viktiga inkomstkällan, medan kvinnorna skötte hushåll med förråd, djur och bränsletorv. Det kom att ändras och samhället blev mera av en förort till Tórshavn. Hela tiden fanns Anna och Høgnis gästfrihet och öppenhet som så många utifrån haft glädje av.

Samfundet Sverige - Färöarna kan bara säga tack!


 
Nanna Stefania Hermansson, Stockholm
 
Kommentarer eller frågor på artikeln? Skriv och berätta

Tio slumpvis valda artiklar

Belysning av aktuell fiskekonflikt i Nordatlanten

02 feb 2014 Läsning

  Fiske är viktigt i Norden. Men det är inte lika viktigt i alla Nordens fem självständiga stater och tre självstyrande områden – för vissa är det viktigare än för andra. Allra viktigast...

Färöiska flaggor på fartyg på västkusten

18 mar 2013 Läsning

  I Göteborgs hamn och Göta älv drogs pråmar av Röda bolaget. Det kallades så för att firmans tre första bogserbåtar från 1870-talet hade sina namn, Ivar, Erik och Oscar, i vitt på rött band...

Att översätta från färöiska

11 nov 2017 Läsning

  Under det senaste året har jag på spårvagnen till och från jobbet knåpat med att översätta en färöisk novellsamling. Det är Ingun Christensens Skuggamyndir, utgiven av Bókadeild Føroya...

Skatter i sanden

20 jul 2004 Läsning

  Färöarna reser sig brant ur havet och några öar liknar en fliða, en skålsnäcka, i formen. En av öarna, Sandoy är så helt annorlunda med den breda, frodiga dalen med bygden heima á Sandi...

Åland söker inspiration på Färöarna

26 mar 2011 Läsning

Hur klarar ett litet samhälle som Färöarna av att finansiera ett så stort projekt som en tio kilometer lång vägtunnel med en rondell mitt i? Det undrar Ålands trafikminister Veronica Thörnroos...

Vackraste meningen på färöiska - Tankar om ett riksdagsprotokoll

14 sep 2021 Läsning

  Den 14 september 2021 är det exakt 75 år sedan Färöarna hade folkomröstning om frigörelse från Danmark. En folkomröstning som fortfarande skapar heta känslor hos färöingar. Den...

Färöarnas gamla kultcentrum

21 aug 2023 Läsning

Inledning. Namnet som fortsätter att förbrylla. Att kristna kyrkans första stödjepunkter ofta uppstår bredvid gamla hedniska kultcentra tycks passa också på Färöarna, visar...

Med färja till Färöarna i april

08 maj 2012 Läsning

  Det var spännande att i april 2012 göra en resa med färjan Norröna till Färöarna och Island. Färjan Norröna Under många år var det lättast att fara till Färöarna med mindre passagerar-...

Ballader och nordisk medeltid i bilder

21 nov 2016 Läsning

Inledning Inspiration till närmare studier Till ballader och visor dansar färöingar fortsatt med försångare i ring eller kedja. Dansen har rötter i medeltiden. Samfundet...

Sigurd Simonsens betydelse för besökare i Färöarna

18 mar 2012 Läsning

  Har du besökt Färöarna som turist, så har det du fått se och uppleva till viss del arrangerats genom en turistbyrå i Tórshavn (Ferðamannastovan), som Sigurd Simonsen förestått i många...

Samfundet Sverige-Färöarna

Samfundet Sverige-Färöarna
c/o Bengtsson
Siargatan 11 5 tr
SE-118 27 STOCKHOLM
Sverige

+46  7 30 49 69 56
post@samfundet-sverige-faroarna.se

Logga in

Sorry, this website uses features that your browser doesn’t support. Upgrade to a newer version of Firefox, Chrome, Safari, or Edge and you’ll be all set.