Karl XIV Johan målad av Fredric Westin.

 

Därför är Grönland inte svenskt. Det är rubriken på Harald Gustafssons artikel om händelser för 200 år sedan, då förhandlingar mellan Danmark, Sverige och Storbritannien i Kiel ledde till fred mellan länderna.

Harald Gustafsson är en högt aktad historiker. Hans doktorsavhandling, Mellan kung och allmoge, om förhållanden på Island på 1700-talet, har haft stor betydelse för många forskare. Därför började jag läsa hans artikel med stort intresse. Han ger en klar översikt och avlivar flera historiska myter om freden i Kiel, men tyvärr bygger han till en del på en artikel av Ole Feldbæk i den danska Historisk Tidskrift 1995. Den framstår så vederhäftig att många historiker använt den utan att ha granskat den källkritiskt. Liksom Harald Gustafsson är Ole Feldbæk en väl ansedd historiker, men för dem är inte händelserna i Kiel 1814 det centrala.

En myt om tillhörighet

De hävdar att det under förhandlingarna 1814 inte nämnts att Grönland, Färöarna och Island skulle följa Norge när landet skulle lämna unionen från 1450 mellan Norge och Danmark. Det är en hypotes som framfördes av Erik Arup 1923, då den danska regeringen skulle förhandla med Norge om norska fångstmäns rättigheter i östra Grönland. Erik Arup var en av de mest tillförlitliga historikerna i Danmark och hade uppgiften att stärka Danmarks position. Arup skrev att vid den tiden (1814) trodde ingen att de nordatlantiska öarna hörde till Norge. Varken Ole Feldbæk eller Harald Gustafsson tar hänsyn till att Erik Arups påstående sköts i sank när länderna möttes i den internationella domstolen i Haag 1933. Där uttalade majoriteten av domarna, ja även den danske ad hoc-domaren (som var vald af den danska regeringen för att säkra Danmarks intressen) att Grönland, Färöarna och Island hörde till Norge den 14 januari 1814.

alt
Karl XIV Johan målad av Fredric Westin
Krävde Sverige att få öarna 1814?

Dessutom säger Harald Gustafsson att Sverige inte brydde sig om Grönland, Island och Färöarna och aldrig krävt att få dem. Detta motsägs av de få källor som finns, framförallt av det förslag till traktat som Sverige lade fram i Kiel. I det sägs att den norska så kallade ”dependances”, eller skattland / biland, skulle följa med Norge. De enda sådana som fanns var Grönland, Färöarna och Island. Varför historiker förbisett detta är märkligt.

Å andra sidan vet vi att öarna inte följde med Norge. I fredstraktaten gjordes ett tillägg efter ordet, ”dependances” ”dock inte Grönland, Färöarna och Island”. Detta tillägg gjordes senast den 14 januari, inte natten till den 15 januari, då arbetet med att renskriva traktaten pågick.

Vem ville ändra kravet?

Nordiska historiker har ofta diskuterat vem som genom tillägget lät ändra den ursprungliga ordalydelsen. Här pekade Erik Arup på att en förhandlare måste följa instruktioner från sin uppdragsgivare. Den danske förhandlingschefen, Edmund Bourke, hade svårt för att få ändringar godkända av sin kung eftersom det skulle ta flera dagar att nå honom. Det var lättare för den svenske förhandlingsledaren, Gustaf af Wetterstedt, eftersom den som i verkligheten styrde svensk utrikespolitik, kronprins Karl Johan, var på plats i Kiel, där förhandlingarna fördes.

Karl Johan är känd som improvisationens mästare. Av allt att döma har något inträffat som fått honom att ändra traktatförslaget för att påskynda freden genom låta den danske kungen behålla något. Därför kan han ha givit Gustaf af Wetterstedt order om tillägget att öarna i nordväst inte skulle följa Norge till Sverige. Källorna tiger om orsaken till denna kovändning.

En förklaring

I min bok, The First Salute for the Independent Faroe Islands, har jag tillåtit mig att lägga fram hypotesen att Edward Thornton låg bakom ändringen. Han var den brittiske förhandlare som vid samma tid skulle medla mellan Danmark och Storbritannien. Han höll fast vid att britterna skulle behålla den pyttelilla ö i Nordsjön, Helgoland, som de ockuperat 1807.

När han inte ville ge efter kan Karl Johan ha släppt de nordatlantiska öarna för att genom att i stället för Helgoland ge danskarna något och få slut på förhandlingarna. Om denna min tanke bär, så skulle Edward Thornton, helt oavsiktligt, fått Karl Johan att ändra fredstraktaten beträffande Grönland, Färöarna och Island.

Om författaren

Zakarias Wang, född 1940, är samhällsvetare, lärare, politiker och författare på Färöarna. Han har inte minst ägnat sig åt statsrättsliga förhållanden i Norden.
I två av artiklarna i sin bok The First Salute for the Independent Faroe Islands, Stiðin 2013, tar han upp frågor om freden i Kiel 1814. Han behandlar även unionsavtalet mellan Danmark och Norge 1450 och Norges grundlag 1661.

Läs mer

Fredstraktaten i Kiel 1814

Öfwersättning af de Artikler uti den emellan Deras Majestäter Konungarne af Swerige och Dannemark genom befullmäktigade Ombud den 14 Januarii 1814 uti Kiel afslutna och af Deras Kongl. Majestäter sedermera ömsesidigt Ratificerade Freds-Traktat, hwilka bestämma Konungariket Norriges förening med Swerige

Fjerde Artikeln.

Hans Majestät Konungen af Dannemark afsäger både för Sig och Sina Efterträdare på Danska Thronen oåterkalleligen och för alltid, til fórmon för Hans Majestät Konungen af Swerige och Dess Efterträdere på Swenska Thronen, alla sina rättigheter til Konungariket Norrige, nämligen efterföljande Stift: Christiansands, Bergenhuus, Aggerhuus och Trondhjems Stift med Nordland och Finnmarken ända intil Ryska Kejsardömets gränsor.

Dessa Stift och Landskap, utgörande hela Konunga-Riket Norrige, med alla dess Inbyggare, Städer, Hamnar, Fästningar, Byar och Öarne wid alla detta Konunga-Rikes Kuster, samt hwad widare dertil lyder (Grönland samt Öarne Ferröe och Island härunder icke begripne) äfwensom alla dermed följande rättigheter och förmåner skola hädanefter under full Ägo och Herrawälde tilhöra Hans Majestät Konungen af Swerige och utgöra et Konunga-Rike förenade med Konunga-Riket Swerige.

Til följd häraf lofwar och förpliktar sig, på det högtidligaste och mest förbindande sätt, Hans Maj:t Konungen af Danemark både för Sig och för Sina Efterträdare, samt för hela Konunga-Riket Danemark at icke någonsin, omedelbarligen eller medelbarligen, göra något anspråk på Konunga-Riket Norrige eller någet af dess Stift Öar och Länder, hwars alla Innebyggare äro, i kraft af dette Fredsfördrag och ofwanberörde afsägelse, frikallade från den Trohets-ed de swarit Konungen af Danemark och dess Krona.


Zakarias Wang, Tórshavn
Nanna Hermansson, Stockholm
Kommentarer eller frågor på artikeln? Skriv och berätta

Tio slumpvis valda artiklar

Finns det förkristna sakrala ortnamn på Färöarna?

31 maj 2016 Läsning

  Abstrakt Kristendomens historia på Färöarna är omdiskuterad. Nyare undersökningar tyder på att Kristendomen kan ha dominerat på öarna redan under den vikingatida kolonisationsfasen....

Sommaren 2011

22 jul 2011 Läsning

REFLEXIONER juli 2011 När det är hett i Sverige kan man önska sig till Färöarna där sommarens medeltemperatur ligger på +11 grader, även om juli har +18 grader. När solen skiner så kan det dock...

Tróndur Patursson, en sjöfarande konstnär, 75 år

13 mar 2019 Läsning

  Samfundet Sverige-Färöarna gratulerar. Tróndur Patursson föddes den 1 mars 1944, en kvart efter brodern Páll och blev därigenom fri att ägna sitt liv åt konsten. Páll fick däremot, som...

Czeslaw Slanias 100 färöiska frimärken

06 jan 2011 Läsning

  På försommaren 2003 fick jag på ett styrelsemöte med Samfundet Sverige-Färöarna en förfrågan om jag kunde göra något på temat färöiska frimärken på Postmuseum i oktober när Nordiska dagar...

Arkiv på Hässelby slottsvind

01 mar 2010 Läsning

  Under våren har samfundets styrelse sorterat och hämtat sitt arkiv på Hässelby slottsvind och det var slutet på en nordisk epok. Hässelby finns omnämnt redan 1306. Under förra hälften av...

Portaler av storvalars käkben i Färöarna

01 dec 2009 Läsning

  Ingen som anlänt med färjan Ritan till Nólsoy har kunnat undgå att se den portal av hopfogade valkäkar som står i hamnen och hälsar besökare välkomna. Käkbenen härstammar från en sillval...

Intermezzo vid ett fågelberg

20 mar 2017 Läsning

  Filmaren Sten Nordensköld (1889-1987) berättar om ett minne från 1950-talet. Vinden tar till - Kom genast ned i båten! Under nio besök på Färöarna sommar till höst samt ett under...

Resa med reflektioner

02 sep 2015 Läsning

  Av en händelse kom vi att anmäla oss till en temaresa till Färöarna redan 2008. Temat var dans. Vi fick veta att en svensk guide skulle hålla i resan. Denna första resa till Färöarna för...

När Fårbrevet överlämnades till Färöarna

06 feb 2020 Läsning

Vid en högtidlig ceremoni i Tórshavn den 28 augusti 1990 lämnade dåvarande kulturministern Bengt Göransson över en pergamenthandskrift, benämnd kungsboken, som varit i svensk ägo sedan omkring...

Nominerad till Nordiska rådets litteraturpris 2011

02 dec 2010 Läsning

  Nomineringarna till Nordiska rådets litteraturpris 2011 är nu klara. Medlemmarna i bedömningskommittén för Nordiska rådets litteraturpris har nominerat Tóroddur Poulsen som det färöiska...

Samfundet Sverige-Färöarna

Samfundet Sverige-Färöarna
c/o Bengtsson
Siargatan 11 5 tr
SE-118 27 STOCKHOLM
Sverige

+46  7 30 49 69 56
post@samfundet-sverige-faroarna.se

Logga in

Sorry, this website uses features that your browser doesn’t support. Upgrade to a newer version of Firefox, Chrome, Safari, or Edge and you’ll be all set.