Alla harar blir noggrant registrerade. Foto Sigtor Dam

 

Det är "haretid" i Färöarna. Från 2 november till 31 december är det lagligt att skjuta harar.

Haren är det största vilda däggdjuret på öarna. Ursprungligen fanns det inga harar i Färöarna, men på 1850-talet tog den danska jaktintresserade amtmannen initiativ till en förändring. Han valde att hämta den så kallade snöharen från Norge. Fem harar fångades i Kragerødistriktet och fraktades till Tórshavn. En av hararna dog under överfart, men de andra fyra anlände välbehållna och släpptes på Kirkjubøreyn.

Det typiskt steniga landskapet gjorde det lätt för hararna att hitta gömställen. Eftersom Färöarna inte heller har fyrbenta rovdjur som skulle vara naturliga fiender, ökade antalet harar ganska snabbt. Några år senare fanns det tusentals av dem. Stora rovfåglar tog naturligtvis en del, men den största decimeringen berodde på mänsklig jakt.

De jaktintresserade på de andra öarna ville naturligtvis också få en bestånd av harar till sina öar. 1872 placerades några på Eysturoy och 1919 på Kalsoy. Harar kom till Kunoy och Vágar 1920. De kom till Sandoy först 1972 och där var förhållandena klart extra gynnsamma, eftersom hararna på Sandoy växer sig större än vad de gör i resten av landet. Skuvoy är en ganska liten ö, och storleken på hararna där är de minsta i landet.

alt
Foto Leo Poulsen

Idag uppskattas det totala antalet på öarna till cirka 5 000. Forskning har visat att harar kan föda tre kullar ungar om året, och att den fjärde kullen då redan kan utvecklas i livmodern.

I Norge är snöharen kritvit på vintern. På Färöarna ändrades vinterfärgen under ett tiotal år från vit till blågrå och efter ytterligare tio år hade den blivit ljusgrå.

En förutsättning för att hararna ska överleva och fortplanta sig är att ön de släpps ut på är tillräckligt stor. Försök att introducera dem på de små öarna har inte varit framgångsrika. Men på alla större öar finns de. Fågelexperten Jens-Kjeld Jensen på Nólsoy har fört statistik över harjakten på Nolsøy och kan rapportera att på 10 år, från 1998 till 2007, har över 600 harar skjutits. Medelvikten på dessa var drygt 2,7 kg. Hararna på Suðuroy och Sandoy verkar ha störst medelvikt. Den väger drygt 2,9 kg.

Journalisten Snorri Brend i den färöiska tidningen Sosialurin har satt ihop en lista över tillstånd som utmärker haren. Här är några av dem:

  • Lever i skog och hed, och lägger ungar i hålor mellan stenar och klippor.
  • Hararna på Färöarna kallas snöharar, men är mest gråa på vintern.
  • Snöharar finns också i Skottland, Irland, Norge, Sverige. På Island finns de inte.
  • Harar äter växter; gräs, halm, blommor och löv och knoppar på träd och buskar

Torbjörn Nyström, Tórshavn
Kommentarer eller frågor på artikeln? Skriv och berätta

Tio slumpvis valda artiklar

Föl på Färöarna

27 sep 2009 Läsning

  I somras visade svensk television två filmer från Färöarna. Dokumentärfilmaren Søren Ryge hade sommaren 2008 besökt Stóra Dímun och skildrat det mycket speciella liv familjen där lever. Den...

Drag ur färöiskt arbetsliv. En expedition 1929.

27 dec 2023 Läsning

Inledning. Expedition 1929 - en etnologisk studie. Författare till denna avhandling är fil. dr. Ragnar Jirlow (1893-1982). Han var en svensk etnolog, särskilt specialiserad på...

Färöisk dans i Dalarna

07 aug 2018 Läsning

  NORDLEK är en stor folkdans- och spelmansstämma som anordnas var tredje år omväxlande i de nordiska länderna. I programmet ingår bland annat gemensamma danskvällar, folkmusikkonserter,...

Kungariket Danmarks största okända verksamhet

01 mar 2016 Läsning

  Begreppet rigsfællesskabet (riksgemenskapen) omfattar Danmark, Färöarna och Grönland. Alla tre länderna i konungariket har drottning Margrethe II som statschef. Men visste du att...

Två bemärkningar till Harald Gustafssons artikel

13 feb 2014 Läsning

  Mine bemærkninger gælder ikke artiklens hovedanliggende: hvorfor kongen af Sverige ikke fik (eller tog) Grønland, Færøerne og Island sammen med Norge. Det er visselig interessant, men...

Långt bort men ändå nära

04 apr 2012 Läsning

Färöarna kan ibland tyckas långt från Sverige, men med datorns hjälp är det lätt att följa nyheterna hos Kringvarpið. Att det så kan vara lite svårt med språket eller att förstå invecklade...

Kan en tsunami drabba Färöarna?

21 mar 2011 Läsning

Kan en tsunami drabba Färöarna? är rubriken på en artikel av cand.scient. Lis Mortensen vid de geologiska samlingarna på Føroya Jarðfrøðisavn. I den artikeln belyser hon fenomenet tsunamis, deras...

Floating Rocks - Ett konstprojekt i naturen

18 jan 2016 Läsning

  För att skapa ett konstprojekt med fokus på Färöarnas utsatta läge emot naturens krafter väljer konstnären, en svensk skulptör med atelje på Orust, att under en månad sommaren 2016 göra...

Apropå artikeln Stor grind i Tórshavn

10 feb 2008 Läsning

  Som stadsbo kan mitt förhållande till djur vara komplicerat. Att många unga är veganer eller vegetarianer både av hänsyn till djuren och till naturen tycker jag är uppmuntrande. När jag...

Gammal bosättning på Koltur

22 okt 2012 Läsning

  Koltur heter en liten ö, norr om om Hestur, väster om Streymoy. Att namnet kan höra ihop med det engelska colt, föl, känns så riktigt när man ser öarna, som från vägen till...

Samfundet Sverige-Färöarna

Samfundet Sverige-Färöarna
c/o Bengtsson
Siargatan 11 5 tr
SE-118 27 STOCKHOLM
Sverige

+46  7 30 49 69 56
post@samfundet-sverige-faroarna.se

Logga in

Sorry, this website uses features that your browser doesn’t support. Upgrade to a newer version of Firefox, Chrome, Safari, or Edge and you’ll be all set.