IBNS, The International Bank Note Society grundades 1961 och har över 2 000 medlemmar i 90 länder. Denna internationella non-profit organisation vars medlemmar samlas kring intresset för sedlar, valde år 2005 den färöiska 1 000 kronorssedeln som världens vackraste sedel.
Det är Nationalbanken i Danmark som ansvarar för både sedlar och mynt i enlighet med "Lagen om färöiska sedlar mm på Färöarna" från 1949. Enligt den skall Nationalbanken producera särskilda färöiska sedlar med text på färöiska, men med samma värde och format som de danska sedlarna. Mynten är det ingen skillnad på, utan de är desamma som används i Danmark.
Lagen säger också att myntenheten på Färöarna är 1 króna, och förhållandet till danska sedlar är 1:1. I Danmark skall de färöiska sedlarna betraktas som utländska och är därför inte lagliga som betalningsmedel, precis som de danska sedlarna heller inte är lagligt betalningsmedel på Färöarna. Däremot kostar det inget att gå in på en bank och "växla". Jag har i och för sig aldrig hört någon som har haft problem med att betala med danska sedlar på Färöarna.
Valörer och motiv
Den nuvarande serien sedlar har valörerna 50, 100, 200, 500 och 1 000 kronor. De innehåller som huvudmotiv färöiska djur, som visas i ett utsnitt på framsidan. På baksidan av de olika valörerna är en färöiskt landskapsbild. Djurmotiven bidrager till att ge sedlarna liv och variation, och landskapakvarellerna ger sedlarna en särskild lätthet.
Världens vackraste sedel 2005
På 1 000 kronorssedeln som av The International Bank Note Society 2005 erhöll titeln Bank Note of the Year, har konstnären på framsidan tecknat ett utsnitt av grágrælingur- skärsnäppa (Calidris maritima). Skärsnäppan är en av tio Calidris-snäppor som är mer eller mindre vanliga på Färöarna, och den är mest synlig uppe runt fjälltopparna. En omfattande lista på färöiska fågelnamn hittar du här .
Sedlarna på Färöarna har samma storlek som respektive danska valör. 1 000 kronorssedeln har därför måtten 165 x 72 mm. På baksidan på 1 000 kronorssedeln avbildas den fina utsikten från Sandoy.
Ovanlig kombination gav vinsten
The International Bank Note Society skrev i samband med utdelningen av första priset 2005, bl.a. att den färöiska 1 000 kronorssedeln vann med klar majoritet. Att den färöiska serien hade fått så stor uppmärksamhet berodde på en mycket ovanlig design. Samtliga valörer visar på framsidan bara en utsnitt av det djur som är huvudmotiv. Dessutom har konstnärens original akvarellar gjort att sedlarna i sin tryckta utgåva får en speciell tvättad effekt. Det kräver stor skicklighet att göra artwork till sedlar och när det gäller tryck på sedlar är det mycket ovanligt att basera detta på ett original gjort med vattenfärger. Få har klarat det. Att lyckas med denna ovanliga kombination, d.v.s. att transformera konstnärens akvarell-arbete till tryckta sedlar är det mest imponerande och attraktiva element med denna design, skriver IBSN.
Konstnären Zacharias Heinesen
Motiven på alla de färöiska sedlarna i nuvarande serie är akvareller tecknade av färöiske konstnären Zacharias Heinesen (1936). Ingen har som han klarat att införliva det färöiska landskapets ljus och väta i sina tolkningar av byar, hav och fjäll. Han har alltid gjort skisser med vattenfärger, men de senaste 20 åren har han utvecklat sin akvarellmålningsteknik till en separat och självständig konstform. Med sina akvareller har han skapat internationellt erkännande och i den högt renommerade Kongelige Kobberstiksamling på Statens Museum for Kunst i Köpenhamn hänger flera av hans verk.
Zacharias Heinesen är son till författaren och konstnären William Heinesen (1900-1991). Som ung utbildade han sig till möbelsnickare, innan hans talent för målning gjorde att han växlade spår och på 50-talet sökte in på Myndlista- og handíðaskóla Íslands- "Islands konst- och konsthantverksskola". Efter examen från Det Kongelige Danske Kunstakademi i Köpenhamn flyttade han 1965 tillbaka till Färöarna och har sedan dess arbetat på fulltid som målande konstnär och med annan grafik.
