Från ett Nordregio forskningsprojekt om bärkraftig utveckling på bl.a. Färöarna, presenterar Johanna Roto - ledamot i Samfundet Sverige-Färöarna, några viktiga punkter som ett diskussionsunderlag för framtida samtal om olika utmaningar och möjligheter.

 

För att styrka bärkraftig utveckling i Arktis, gjorde Nordregio på uppdrag av Nordiska ministerrådet ett forskningsprojekt om regional utveckling. Tillsammans med lokala aktörer identifierades utmaningar, möjligheter och framtidsperspektiv. I denna artikel presenterar Johanna Roto de områden som upplevs att vara de viktigaste.

Folk, fisk och arbete på Färöarna

Nordregio i uppdrag av Nordiska ministerrådets arbetsgrupp för bärkraftig utveckling i Arktis arbetade med ett forskningsprojekt om framtidens regionala utveckling för Nordens Arktis : Foresight Analysis 2013-2016. Projektet syftade på att utveckla lokala utvecklingsstrategier tillsammans med lokala aktörer. En serie av workshops arrangerares i alla Nordiska länder under 2016.

På Färöarna organiserades workshops i Runavík och Suðuroy. Deltagarna i workshop fick uppdrag att identifiera utmaningar, möjligheter och framtidsperspektiv för sitt samhälle. Denna artikel presenterar de som upplevs att vara de viktigaste.

Planscher med olika tema

För att komma på gång med diskussionen, presenteras planscher som lyfte fram olika teman. Planscher finns på färöiska och på engelska under denna artikel.

  • Befolkning
    Befolkningsutvecklingen i kommunerna: Runavík har haft ett stabilt befolkningsantal under de senaste åren medan Suðuroy har minskande befolkning.
  • Män, kvinnor och barn
    Båda områden har tydlig underskott av kvinnor men i Suðuroy är andelen barn och unga mindre än på Färöarna i övrigt.
  • Sysselsättning
    En plansch om arbetsmarknaderna på Färöarna visar att det finns skillnader i sysselsättningsgrad samt i huvudsysselsättning mellan områden.
  • Fiskeindustrin
    Fiskeindustrin på Färöarna visar att sysselsättning inom sektorn är koncentrerad till Eysturoy, Norðoy och Suðuroy. Fiskeodling har ökat kraftigt under de senaste åren.
Foresight workshop i Runavík

De största ändringar i kommunen har varit en kommunal sammanlagning som har påverkat byarnas förhållande till varandra samt planering och konstruktion av undervattentunneln till Tórshavn.

De viktigaste utmaningarna för Runavík:

  • Mer levande ungdomskultur behövs. Unga behöver mer aktiviteter som är inte kopplat till idrott eller religion. Det saknas möjligheter att delta till kulturella och kreativa aktiviteter.
  • Alla byar i den nya kommunen ligger inte bredvid varandra och det är därför svårt att få en känsla av ett fungerande samhälle. Att kommuncentrum är svagt underlättar inte.
  • Det saknas offentliga, speciellt administrativa, arbetsplatser i kommunen. Speciellt kvinnor har svårt att hitta ett jobb som motsvarar utbildningen.
  • Den byggda miljön bör prioriteras mer och göras trevligare.

De viktigaste möjligheterna för Runavík:

  • Runavík bör bli bättre att marknadsföra sin kommun. Runavík anses vara ett bra ställe att bo och jobba i, men kommunen behöver bli bättre på att kommunicera de existerande möjligheter bättre – både så att de som bor i kommunen i dag skulle trivas bättre och att fler skulle vilja flytta dit.
  • Göra det lättare administrativt och finansiellt för entreprenörer att upprätthålla och skapa nya affärsmöjligheter på Färöarna.
  • Turismen kan utvecklas mycket i de små byarna och speciellt om turistaktiviteter kopplas till kulturella och historiska upplevelser.
  • Utveckling av hamnområdet så att både större fiskebåtar och kryssningsfartyg kan ta sig in.

Framtidsperspektiv:

  • Öka byarnas integration så att de känner att de hör till en och samma kommun och är stolta över det. Skapa en bättre ’vi’ känsla.
  • Säkerställa arbetsmöjligheter åt alla och speciellt åt kvinnor. Detta kräver att arbetsmöjligheter ökas både inom administration, kreativa yrken och inom arbete som kräver högre utbildning. Turismen ses också som framtidsyrke.
  • Möjligheter att öva och delta i olika kultur- och idrottsaktiviteter bör utvecklas. Speciellt aktiviteter för unga bör prioriteras och hobbymöjligheter utökas.
  • Bygga mer bostäder, lekplatser, gångvägar och fritidsområden speciellt längs naturvackra Skálafjørðin. Det behövs mer bostäder och speciellt till barnfamiljer bör det tas bättre hänsyn till.
  • Öka busstrafik i trakten även på kvällstid. Också transport till de minsta byarna bör säkerställas.
  • Bättre stadsplanering: Hitta en fungerande balans mellan affärsverksamhet, naturområde och stadsliv så att kommunen blir ett mer attraktivt ställe att bo och jobba. Den byggda miljön bör också snyggas till.
Foresight workshop i Suðuroy

Suðuroy består av många små kommuner. Sett från det färöiska perspektivet ligger Suðuroy i periferin med ett par timmers båtresa till andra öarna. Deltagare i workshop kom från olika byar i Suðuroy.

De viktigaste utmaningarna för Suðuroy:

  • Reseförbindelser till andra öar och kommuner på Färöarna är tydligt den största utmaningen. Färjan mellan Tvøroyri och Tórshavn tar par timmar och det finns en risk att antal avgångar kommer att bli mindre. Nu när det byggs tunnlar på andra ställen, är folk i Suðuroy rädda för att ön blir ännu mer nedprioriterad.
  • Samarbetet mellan de olika kommunerna i Suðuroy är inte tillräckligt.
  • Brist på arbetsmöjligheter speciellt för de unga och för kvinnor. Först flyttar man ut för att utbilda sig. Sen flyttar man aldrig tillbaka till Suðuroy p.g.a. brist på arbetsmöjligheter. Det finns ett önskemål att mer offentliga jobbs skulle placeras i Suðuroy och att det skulle bli enklare för entreprenörer att verkligöra sina idéer.
  • Det finns brist på platser i både förskola och äldreboende. Både barn och äldre bör prioriteras mer i planeringen.

De viktigaste möjligheterna för Suðuroy:

  • Att förbättra resemöjligheter till andra öar och speciellt till Tórshavn.
  • Det finns god potential för turism. Det skulle dock kräva att kommunerna blir bättre att marknadsföra sig och samarbete med varandra, för att kunna sälja resepaketer för turister. Också kulturen och traditioner bör användas mer som turismattraktioner, exempelvis färöisk dans och klättring.
  • Det bör finnas möjligheter att utbilda sig på Suðuroy. Speciellt möjligheter att arrangera distansstudier på Suðuroy bör undersökas.
  • Också fiskeindustrin kunde skapa mer jobb i Suðuroy.

Framtidsperspektiv:

  • Suðuroy har minskande befolkning. Målet är att ändra den negativa trenden. Fokus bör vara att locka ungdomar och kvinnor att stanna eller flytta till Suðuroy. Samtidigt bör förskolan och skolan utvecklas.
  • Öka samarbetet mellan kommunerna. Kommunsammanläggningar kan också vara en möjlighet.
  • Skapa anpassade utbildningsmöjligheter i Suðuroy; inom konst, som reseledare mm. Och skaffa mer arbetsmöjligheter speciellt för de unga, speciellt inom turism.
Fullständig rapport

Hela rapporten kan laddas ned här

Nordregio

Nordregio är ett forskningsinstitut under Nordiska Ministerrådet för regional utveckling I Norden. Nordregio studerar utvecklingen i regioner och kommuner i Norden och ger faktabaserade rekommendationer. De stora teman de senaste åren har varit demografiska förändringar – som migration, ändrande arbetsmarkander, Arktiska området, bioekonomi och hållbar utveckling. Nordregio är också väl känt för sina kartor. Nordregios kartor och rapporter finns samlade på hemsidan och är fria för alla att läsa.

För den som är intresserad av regional utveckling, statistik och kartor är Nordregios Maps ett riktigt spännande verktyg. På den hemsidan kan man skapa och dela sin egen Norden–karta – eller bara välja det området som man vill titta på närmare – som exempelvis Färöarna.

Bilder

Klicka på en bild för att starta bildgalleri.

På färöiska :

På engelska :


 
Johanna Roto, Stockholm
Ledamot i Samfundet Sverige Färöarna
 
Kommentarer eller frågor på artikeln? Skriv och berätta

Tio slumpvis valda artiklar

Jørgen Frantz Jacobsen i Stockholm

17 maj 2014 Läsning

  Även om det är romanen Barbara vi först förknippar Jørgen Frantz Jakobsen (1900-1938) med, såg han sig själv främst som historiker och journalist. Han skrev i flera år för den danske...

Portaler av storvalars käkben i Färöarna

01 dec 2009 Läsning

  Ingen som anlänt med färjan Ritan till Nólsoy har kunnat undgå att se den portal av hopfogade valkäkar som står i hamnen och hälsar besökare välkomna. Käkbenen härstammar från en sillval...

Min vän frimärksgravören Czeslaw Slania

29 nov 2021 Läsning

Den 22 oktober 2021 var det hundra år sedan frimärksgravören Czeslaw Slania föddes. Jag, som formgivit en del förlagor till arbetet med färöiska frimärken, fick förmånen att lära känna...

Åka till Färöarna? Låter intressant!

21 jun 2013 Läsning

  "Äntligen ordnar Samfundet Sverige–Färöarna en kulturhistorisk resa till Färöarna. Dagsprogram kommer att variera efter väder. Månaden maj är ofta sval och torr, men man vet aldrig....

Frimärksåret 2006 i Färöarna

02 jan 2007 Läsning

  Det var en ganska traditionell mix av motiv som utgjorde 2006 års frimärksutgivning på Färöarna – lite natur, lite kultur, lite bygd, lite nyheter, lite historia och lite...

Finns det förkristna sakrala ortnamn på Färöarna?

31 maj 2016 Läsning

  Abstrakt Kristendomens historia på Färöarna är omdiskuterad. Nyare undersökningar tyder på att Kristendomen kan ha dominerat på öarna redan under den vikingatida kolonisationsfasen....

Rapport från dansresa till Färöarna i fastlagen 2014

25 mar 2014 Läsning

  Reserapport från en kultur- och dansresa till Färöarna 26 februari till 3 mars 2014 Dans i Mettustova Solen lyste över Färöarna när gruppen om femton personer landade i Vágar. En första...

Frimärksåret 2017 i Färöarna

08 feb 2018 Läsning

  Den färöiska frimärksutgivningen 2017 fördelades på fyra utgivningstillfällen, två på våren och två på hösten. 27 februari 2017 Textilfärgning Textilfärgning med hjälp...

Drag ur färöiskt arbetsliv. En expedition 1929.

27 dec 2023 Läsning

Inledning. Expedition 1929 - en etnologisk studie. Författare till denna avhandling är fil. dr. Ragnar Jirlow (1893-1982). Han var en svensk etnolog, särskilt specialiserad på...

Översättaren Inge Knutsson har gått bort

14 okt 2015 Läsning

  Översättaren Inge Knutsson i Knislinge har gått bort. Samfundet Sverige-Färöarna minns honom med stor tacksamhet. Inge Knutsson (1948-2015) har träget översatt nordisk litteratur till...

Samfundet Sverige-Färöarna

Samfundet Sverige-Färöarna
c/o Bengtsson
Siargatan 11 5 tr
SE-118 27 STOCKHOLM
Sverige

+46  7 30 49 69 56
post@samfundet-sverige-faroarna.se

Logga in

Sorry, this website uses features that your browser doesn’t support. Upgrade to a newer version of Firefox, Chrome, Safari, or Edge and you’ll be all set.