Riksombudet på Färöarna (t.v.) visar upp "skandalflaggan". Foto Sjúrður Skaale, aug 2016.

 

Den färöiska flaggan formgavs av studenter i Köpenhamn. Den blev officiell först den 25 april 1940 och årligen högtidlighålls flaggdagen den 25 april.

Den 29 juli firas Ólavsökudagur i Tórshavn och den dagen och den föregående Ólavsökuaftan är både en allvarlig högtid och glad fest.
Danmarks statsminister kungjorde i mars 2016 att på nationaldagen den 29 juli skall den färöiska flaggan ersätta den danska på alla officiella stänger i hela riket.
Vad var det som hände när flaggan fick fel färg 2016?

Flaggans utformning

alt
Också i den karakteristiska tornspiran på Christian den 4:s gamla börs, precis bredvid riksdagshuset i centrala Köpenhamn, vajade de felaktiga färöiska flaggorna. Foto: Emilie Hemmingsen, Jyllandsposten

Väduren hade länge varit en färöisk symbol. I den livliga diskussionen om öarnas självstyre före och efter sekelskiftet 1900 fanns också frågan om en egen flagga.
Jens Oliver Lisberg hette en ung student från Fámjin på Suðuroy och tillsammans med två andra studerande i Köpenhamn föreslog han en vit flagga med ett rött kors med en blå kant. Den syddes upp och bars 1919 vid färöiska föreningens vårutflykt till Nordmandsdalen vid Fredensborg slot. Flaggan kallades Merkið, Märket, och när Jens Oliver var hemma på sommaren hissade han den i Fámjin, där originalet fortfarande visas i kyrkan.

Officiell symbol

Genom århundraden har nationsflaggor främst använts på fartyg, både i handel och örlog. Färöiska fartyg seglade under dansk flagg.
När britterna under andra världskriget den 11 april 1940 besatte Färöarna blev det strax omöjligt att låta den danska rödvita Dannebrog föras av färöiska fartyg eftersom Danmark redan ockuperats av tyskarna. Merkið hissades då för första gången på en fiskeskuta som låg vid Orkneyöarna.

Den 25 april 1940 kungjorde britterna att nu skulle alla färöiska fartyg föra den färöiska flaggan. Flaggan skulle också målas på skeppens sidor och där skulle stå Faroes i stora bokstäver. Havet var ju en krigsskådeplats, färöiska fartyg hade börjat frakta isfisk till Storbritannien och det gällde att visa rätt färg.
Den rödvita Dannebrog fick fortsatt användas på land.

Flaggdagen, den 25 april, har sedan dess firats med tal och musik på Färöarna. Från dansk sida erkändes flaggan formellt först 1948 när Färöarna fick hemmastyre eller visst självstyre inom det danska riket. Nationsflaggan är en mycket stark symbol och det har under åren varit flera dispyter som handlat om självständighet, Merkið kontra Dannebrog.

Färöarna har 26 officiella flaggdagar och då är de sju övriga nordiska nationaldagarna inräknade. Svenska flaggans dag den 6 juni har för övrigt varit officiell sedan 1916, omvandlades 1983 till nationaldag och helgdag så sent som 2005.

Ólavsøka i Tórshavn

Alltinget eller lagtinget har hållits i Tórshavn sedan 900-talet. Namnet Tinganes vittnar om platsen där ämbetsmän och präster möttes för lagtinget. Folk kom från alla öarna och det blev också en fest.
Den norske kung Olav dog den 29 juli 1030 och helgonförklarades snabbt. Det årliga lagtinget kom att öppnas just den dagen till minnet av hans död.

Med en växande befolkning och nya resmöjligheter på 1900-talet utvecklades Ólavsökan med samling på folkhögskolan och andra ställen, tal, idrottstävlingar och dans både inne och utomhus. På 1960- och 70-talen stod alla dörrar öppna i Tórshavn, Havn, och det dansades lite överallt. Årets kabaré gavs på teatern och på kvällen var det trångt i den färöiska dansen i Sjónleikarhúsið.

Den egentliga festen inleds Ólavsökuaftan den 28 juli med parad och öppningstal och sedan 1948 öppnas då den årliga konstutställningen och nu en rad andra utställningar i gallerier och institutioner. Finalen på roddtävlingarna, som anordnats runt om på öarna under sommarens stämmor, sker inom synhåll och stämningen är spänd på kajerna. Andra idrottstävlingar och kappritt hålls också.

Länge har festen förknippats med många snapsar, men 2015 såg jag en tydlig förändring. I det goda vädret gick många glada runt med ölglas av plast, men ingen var riktigt berusad och polisen behövde inte ta hand om någon. Dryckessederna har ändrats efter det att öl, vin och sprit blev tillgängligt i det egna monopolet, Rúsan. Hela festen hade fått mer karaktär av familjeunderhållning, med ballonger och tivoli. Otroligt många, även små barn, är klädda i färöisk dräkt som genast sätter en särskild prägel på stan. På gatorna möts många av dem som är bosatta utomlands och valt att komma hem till festen och vid samma tid hålls en hel del bröllop.

Själva Ólavsökudagur inleds högtidligt med gudstjänst i domkyrkan och sedan går biskopen, präster, ämbetsmän och lagtingsmedlemmar till lagtingshuset. Framför det sjunger en mycket stor kör och sedan inleds lagtingsåret. Under dagen håller utställningar och institutioner öppet. Vid midnatt började en timmes allmän sång på Vaglið, mellan lagtingshuset, det gamla skolhuset och HN Jacobsens bókahandil, ledd av någon med mikrofon. Sånghäften med många fosterländska sånger och andra visor delas ut och alla verser tas med. Det var en upplevelse att stå bland över tiotusen festklädda färöingar som sjöng för full hals. Efter sången började den färöiska dansen i Sjónleikarhúsið.

Nationaldagar med färöisk och grönländsk flagga

Flaggdagen högtidlighålls på flera platser på Färöarna, men det är ofta en sval dag, så tidigt på våren. Visst har Ólavsökudagur varit den största färöiska högtiden, men själv har jag inte hört den omtalas som nationaldag och den hålls bara i Tórshavn.
Den danske statsministern Lars Lökke Rasmussen, vars hustru för övrigt är från Färöarna, drev igenom att Merkið skall hissas på officiella flaggstänger i danska riket på den färöiska nationaldagen den 29 juli. Det presenterades som en nyhet den 11 mars 2016.

Det samma gällde den grönländska flaggan som skall vaja på statliga stänger den 21 juni, sedan 1983 Grönlands nationaldag och festdag över hela landet. Den grönländska flaggan, som godkändes 1985, är röd och vit med den röda solen som sjunker i havet vid horisonten. Motivet är till för att visa samhörighet med andra folk i Arktis och färgerna sambandet med Danmark.

Flaggfadäsen

video från DR
DR Nyheter 29 juli 2016

Flera personer i Havn blev förvånade då de Ólavsökudagur såg en flagga som var vit med ett blått kors med röda kanter vaja över Domhuset i stället för Dannebrog. (Domstolen är en dansk angelägenhet.) Ett vaktbolag, med namnet Ansni som för tanken till vaksamhet, hade hissat den, men fick kvickt hala den.
Samma flagga med ett blått kors vajade på universitetet i Köpenhamn och på Börsens torn fanns flera av den speciella sorten.
Hur kunde det komma sig?

Våren 2016 utgick ett påbud i hela riket om att antalet stänger, där statliga flaggor skall hissas på de sjutton officiella danska flaggdagarna, skulle räknas. De visade sig vara 534. Därefter gjordes en beställning på 1100 nya flaggor hos Dahls Flagfabrik i Köpenhamn, en firma som tillverkat flaggor sedan 1864. Beställningen var för stor för den danska firman som vände sig till ett svenskt företag som levererade den felaktiga färöiska flaggan.
Ingen reagerade förrän den vajade från flera stänger den 29 juli 2016.

Fotnot

Om den helige Olav

Den norske kung Olav Haraldsson, Olav Digre, (995-1030) for ung i viking, härjade bland annat vid Mälaren berättar Snorre Sturluson i Olof den heliges saga. Han blev döpt, kom tillbaka till Norge med engelska biskopar, lade som kung under sig de olika norska smårikena och kristnade landet med hård hand.
Han gifte sig med Astrid Olofsdotter av Sverige. Den danske Knut den Store tog över Norge och Olav flydde österut 1028. Han återvände över Jämtland för att återta makten, men stupade vid Stiklestad den 29 juli 1030. Strax skedde underverk och redan 1031 blev Olav helgonförklarad. Han fick sin grav i domkyrkan i Nidaros (Trondheim) som blev ärkestift för Västnorden.
Olav var Nordens första och mest populära helgon och bilden av honom finns i otroligt många kyrkor. Han håller den stridsyxa han dödats med samt ett riksäpple eller krus och står ofta på en underliggare, en man, ibland en drake med lång hals och krona. Det tolkas som att han trampar på sin baneman, hedendomen eller sitt tidigare, okristliga liv.


 
Nanna Hermansson, Stockholm
 
Kommentarer eller frågor på artikeln? Skriv och berätta

Tio slumpvis valda artiklar

Sigurd Simonsens betydelse för besökare i Färöarna

18 mar 2012 Läsning

  Har du besökt Färöarna som turist, så har det du fått se och uppleva till viss del arrangerats genom en turistbyrå i Tórshavn (Ferðamannastovan), som Sigurd Simonsen förestått i många...

Arkiv på Hässelby slottsvind

01 mar 2010 Läsning

  Under våren har samfundets styrelse sorterat och hämtat sitt arkiv på Hässelby slottsvind och det var slutet på en nordisk epok. Hässelby finns omnämnt redan 1306. Under förra hälften av...

Återseende med Färöarna efter trettiofem år

25 nov 2015 Läsning

  Vi hade lovat vår sonson en resa, min man och jag, och den skulle gå till Färöarna. Där hade vi varit på bröllopsresa för trettiofem år sedan, nu fyllde grabben 15 år och vi ville ge...

Nordens hus i Färöarna får ny chef från Island

17 jan 2013 Läsning

  Den 18 januari 2013 är alla välkomna som vill hälsa på Sif Gunnarsdóttir som tillträder tjänsten som direktör för Norðurlandahúsið i Tórshavn. Niels Halm reser Niels Halm och...

Vackraste meningen på färöiska - Tankar om ett riksdagsprotokoll

14 sep 2021 Läsning

  Den 14 september 2021 är det exakt 75 år sedan Färöarna hade folkomröstning om frigörelse från Danmark. En folkomröstning som fortfarande skapar heta känslor hos färöingar. Den...

Grindvalen och Färöarnas grindfångst

19 jun 2007 Läsning

Grindehvalen og Færøernes grindefangst af Dorete Bloch © Føroya Náttúrugripasavn 2007 Grindvalen och Färöarnas grindfångst är en artikel skriven av naturforskaren Dorete Bloch (1943-2015),...

Frimärksåret 2017 på Färöarna

08 feb 2018 Läsning

  Den färöiska frimärksutgivningen 2017 fördelades på fyra utgivningstillfällen, två på våren och två på hösten. 27 februari 2017 Textilfärgning Textilfärgning med hjälp...

Två bemärkningar till Harald Gustafssons artikel

13 feb 2014 Läsning

  Mine bemærkninger gælder ikke artiklens hovedanliggende: hvorfor kongen af Sverige ikke fik (eller tog) Grønland, Færøerne og Island sammen med Norge. Det er visselig interessant, men...

Czeslaw Slanias 100 färöiska frimärken

06 jan 2011 Läsning

  På försommaren 2003 fick jag på ett styrelsemöte med Samfundet Sverige-Färöarna en förfrågan om jag kunde göra något på temat färöiska frimärken på Postmuseum i oktober när Nordiska dagar...

Nordisk språkstatistik- Illustrerad språksituation i Norden

03 dec 2017 Läsning

Som gymnasiebibliotekarie brukar jag ibland vara ute i klasserna och undervisa om språk i Norden. Det gör jag inte bara för att jag själv tycker det är väldigt roligt, utan också för att det ingår...

Samfundet Sverige-Färöarna

Samfundet Sverige-Färöarna
c/o Bengtsson
Siargatan 11 5 tr
SE-118 27 STOCKHOLM
Sverige

+46  7 30 49 69 56
post@samfundet-sverige-faroarna.se

Logga in

Sorry, this website uses features that your browser doesn’t support. Upgrade to a newer version of Firefox, Chrome, Safari, or Edge and you’ll be all set.