Fotograf Sören Hallgren, en stor vän av Västnorden har gått bort, saknad av många och inte minst av Samfundet Sverige-Färöarna.
Sören (20.5.1933-5.1.2022) var född i Uppsala och hade arbetat vid olika ateljéer innan han 1959 kom till Riksantikvarieämbetet där han blev chefsfotograf. Inom samma myndighet fanns Statens Historiska Museum och där var Olov Isaksson (1931-1998), kallad Olle, direktör sedan 1967.
Bishop Hill
Sören inledde ett mycket fruktbart samarbete med Olle som ville öppna museet på nya sätt, med nya idéer. Olle, som kom från Norrbotten, var etnolog och hade skrivit sin doktorsavhandling om Bystämma och bystadga. Han hade 1966 deltagit i en arkeologisk undersökning på Island och fängslats av Västnorden. En av Sören och Olles första resor gick dock 1968 till Bishop Hill, Biskopskulla, i Illinois i USA. Där hade en grupp svenskar, ledda av en predikant, på 1840-talet skapat ett samhälle. Sörens bilder ställdes ut och de återfinns i hans och Olles gemensamma bok Bishop Hill. Svensk koloni på Prärien. Deras insatser ledde till att unika målningar uppmärksammades och togs om hand, med tiden på museum i Bishop Hill.
Olle om öarna
När Olle i boken Äventyr i museibranschen såg tillbaka på sitt museiliv funderade han över sitt intresse för öar och skrev ”efter mina färder genom Islands landskap av is och eld och dess levande förflutna reste jag vidare med Sören Hallgren till Färöarna. På Färöarna upplevde vi en gemenskap och närhet mellan människor som påminde mig mycket om livet i mina norrbottniska byar, också ett slags öar, en klart definierad egen värld med stängsel mellan markerna och stadgar fastställda på byastämman. I byn liksom på ön finns en avgränsad värld, något som är möjligt att överblicka, dra upp konturerna kring och göra gripbart.
På de atlantiska öarna mötte jag människor som påminde om folk i min hembygd, särpräglade, starka och sällan kuvade av herrar och överhet. På dess öar har jag därför alltid känt mig hemma. Där finns krafter och färdigheter som vuxit fram i isoleringen och genom kampen för att överleva. Mer än på andra platser var man i den avlägsna byn, liksom på ön, beroende av att tillhöra en gemenskap, släktens, grannelagets, byalagets. Men isoleringen kunde naturligtvis också leda till underutveckling och till ett försvagat motstånd mot trycket från omvärlden och åstadkomma stagnation, uppgivelse samt slutlig avflyttning.” (Isaksson 1990, s. 295)
Sören fotograferade och Olle skrev. De var ett radarpar. Olle stod för kulturhistorien, medan Sören letade upp annat. Tillsammans skapade de en rad oerhört innehållsrika och intressanta böcker från områden som var okända för de flesta i Sverige. Böckerna hörde ihop med utställningar på Historiska museet. Innehållet i Sörens bilder var så rikt att det också räckte till vandringsutställningar som med stöd från olika håll skickades runt inte bara i Sverige utan också i det övriga Norden.
Serie om öriken
Den första utställningen i serien med öriken var Islandia 1971. Samma år påtog sig Historiska museet en spännande arkeologisk undersökning i Reykjaviks gamla stadskärna. När utställningen i november 1972 var på väg till Tórshavn med fartyg från Köpenhamn var vädret så dåligt att det for vidare till Island. Det var snopet, tyckte jag som skulle ta emot utställningen i det kulturhistoriska museet, Föroya fornminnissavn. På fartygets återfärd kom Islandia och det var roligt att få visa bilderna i sina fina ramar.
Utöver sitt arbete med dokumentation och utställningar på myndigheten i Stockholm gjorde Sören tillsammans med Olle gjorde flera resor till öriken, Kanariöarna, Åland, Färöarna, Shetland, Orkney, Hebriderna, Isle of Man, Bornholm, Irland och Grönland och de resulterade i utställningar, bildspel och skrifter. I nedanstående förteckning ingår en del av de många böcker som finns med fotografier som Sören tagit.
Vänföreningar
Från 1930 fanns den bilaterala vänföreningen Samfundet Sverige-Island och Olov Isaksson var dess ordförande 1975 till 1994. Tack vare honom kunde föreningen hålla möten i Historiska museet, visa museets tillfälliga utställningar, arrangera program och samlas i restaurangen. Vänföreningen Sverige-Färöarna hade bildats 1973 och hade liksom den andra stor glädje av samarbetet med Olle och Sören. Efter det att Olle 1988 lämnat Historiska museet gick Sören 1990 över till Nordiska museet.
Sören blev medlem i Samfundet Sverige-Färöarna 1974 och senare också i styrelsen. Tillsammans med redaktören Gunnel Wallén arbetade han från 1997 med Samfundets medlemsblad, Tíðindablaðið, som gavs ut fyra gånger per år fram till 2010. Sören bidrog generöst med fotografier från sitt rika bildarkiv.
Färöresa och Havsfiske
I februari 2008 möttes Sören och jag för en kort resa på Färöarna. Aldrig förr hade jag sett sjön resa sig som ridåer upp i virvlar i luften som den gjorde i Kaldbaksfjörður. I orkanvind regnade sjörök och småsten på vår hyrbil på väg till Glyvrar. Vårt ärende var att tala med fotografen Maria Olsen om en vandringsutställning om modernt havsfiske med bilder ur hennes och Búi Tyrils bok Images of Fishermen: the North Atlantic. Sören valde bilder och jag pratade med Búi, Marias man, medan vinden lade sig och solen bröt fram.
I bakgrunden låg Isabella Lövins bok Tyst hav och 30% nerskärning av det isländska torskfisket. Det var hårt för en fiskenation där allt färre kände till det verkliga arbetet. Samfundet Sverige-Färöarna hade fått medel från Nordiska kulturfonden och mött intresse från många sakkunniga. Utställningen inleddes i oktober 2008 med ett nordiskt symposium om havsfiske på Sjöhistoriska museet, Statens maritima museum, i Stockholm Det var lite speciellt eftersom de fiskeansvariga som höll föredrag inte brukade träffas över EU:s gräns. Värst var att höra om tjuvfiske som ingen lagstiftning rår på. Bilderna kom från färöiska, grönländska, isländska och shetländska båtar och vår önskan var att berätta om arbetet, förklara fiskegränser och uppmuntra till diskussion.
Utställningen visades också på Nordatlantens brygge i Köpenhamn, i Esbjerg, Norðurlandahúsið i Tórshavn, Norræna húsið i Reykjavik och Katuaq i Nuuk.
Det var en fröjd att inom Samfundet Sverige-Färöarna resa och arbeta tillsammans med den alltid uppmuntrande och hjälpsamme Sören.
Sören Hallgren 1933-2022
Litteraturlista
Text Olov Isaksson. Foto Sören Hallgren. Några av deras gemensamma arbeten:
- 1969. Bishop Hill. Svensk koloni på Prärien.
- 1971. Is och eld. En bok om Island. LT i samarbete med Statens historiska museum.
- 1973. Island förr och nu. Esselte studium i samarbete med Statens historiska museum.
- 1974. Kanarieöarna ABC. Stockholm Astrid Kärnekull.
- 1974. Det Åland du aldrig mött. Statens historiska museum
- 1976. Färöbilder. LT i samarbete med Statens historiska museum.
- 1979. Is och eld. En ny bok om Island. 4 rev. och utökade upplagan. LT i samarbete med Statens historiska museum.
- 1980. Öriken. En bok om Shetland och Orkney. LT i samarbete med Statens historiska museum.
- 1983. Söderöarna. Vikingariket. En bok om Hebriderna och Isle of Man. LT i samarbete med Statens historiska museum.
- 1986. Bornholm i sikte. LT i samarbete med Statens historiska museum.
- 1988. Irland. Resor i tid och rum. LT i samarbete med Statens historiska museum.
- 1993. Grönland. Kalaallit nunaat. Människornas land. Natur och kultur i samarbete med Napa, Nordens Institut i Grönland.
Litteratur
- Färingasagan. 1992, Förord Olle Isaksson, inledd och översatt av Bo Almqvist, foto Sören Hallgren, Stockholm, Statens Historiska Museum, i samarbete med Gidlund.
- Hallgren, Sören, 2005. Jozsef från Ghimes i Rumänien. Text och foto Sören Hallgren. Serien Barn i världen. Stockholm, LL förlaget.
- Olsen, Maria, Búi Tyril 2006. Images of Fishermen: the North Atlantic, GlobalOne Press, Aberdeen.
- Isaksson, Olov, 1967, Bystämma och bystadga. Organisationsformer i övre Norrlands kustbyar. Om samspelet mellan lokal tradition och central påverkan. Diss. Uppsala universitet.
- Isaksson, Olov, 1990. Äventyr i museibranschen, Berghs förlag, Stockholm.
- Lövin, Isabella 2007. Tyst hav. Jakten på den sista matfisken. Ordfront. Stockholm.