Jørgen Frantz Jakobsens Stockholm i Nordiske Kronikker.

 

Även om det är romanen Barbara vi först förknippar Jørgen Frantz Jakobsen (1900-1938) med, såg han sig själv främst som historiker och journalist.

Han skrev i flera år för den danske dagstidningen Politiken, och är speciellt känd för sina krönikor om nordiska förhållanden. Fyra år efter Jørgen Frantzs död, utgav danska Gyldendals förlag en samling av de mest interessanta krönikorna med rubriken Nordiske Kronikker.

Nedan kan du läsa två avsnitt från en krönika om Stockholm som kunde läsas i Politiken den 13 oktober 1932.

Det elegante Stockholm

København er stadigvæk Nordens største og gladeste By. Men Stockholm er den eleganteste. Selv Københavnerne indrømmer det, naar de kommer til Stockholm. Godt er det dog, at de ikke straks overgiver sig på Naade og Unaade. Efterhaanden som de kommer til sig selv og genfinder deres hjemlige kritiske Aand, kan de også faa Brug for den hist og her i det Fremmede.

Selve Stockholms Beliggenhed har hele Paradoksets Elegance. Kun faa Mil fra den kendte 60. Breddegrad og med Østevropas umiddelbare Naboskab finder man paa Relief af Bottenhavets Is og Polarnattens Nærhed en af Evropas mest straalende Hovedstæder. Hvilken raffineret Festivitas ligger ikke allerede i denne Kombination af det glansfulde og det hyperboreale !

Da engang i Sveriges fattige Middelalder Birger Jarl, ikke langt fra Ruinerne af gamle Uppsalas blodbestænkte Gudehove, grundlagde en lille Borg ved Mälarens Udløb, tænkte han vist meget lidt paa Paladser, som engang skulde spejle sig i denne stride Strøm. Gammelsvensk Psyke var aldeles ikke for Elegance.

Jørgen Frantz Jakobsen Politiken, 13 oktober 1932

Krönikan fortsätter med berättelser om Sveriges historia och glansdagar, och om det svenska industriäventyret. Med bakgrund i industrimagnaten Ivar Kreugers självmord i Paris ett halvt år tidigare, tar Jørgen Frantz också tag i denna märkliga och tragiska historia.

Han avslutar denna krönikan med att beskriva det arkitektoniska Stockholm:

Allerede ved sit Stadsbibliotek havde Gunnar Asplund angivet en Retningslinje, som varslede om det stor Gennembrud, som Funktionalismen ved den store Udsilling 1930 skulde finde i Sverige. Her havde storstilet svensk Byggetrang og svensk Stilsans endelig igen et lykkeligt og et virkelig elegant Møde, og man ser nu i Stockholm mere Funkis end i nogen anden Nordisk Hovedstad.

Det største Værk, som denne nye Stil indtil Dato har præsteret, er Norr Mälarstrand, en Strandgade paa 1 Kilometer langs Mälarens Nordkyst, hvis bebyggede Side udelukkende bestaar av 7 - 8 Etagers Funkishuse. Helhedsvirkningen er imponerende, og de, der bor i disse virkelig raffinerede Lejligheder, er at misunde. (En af dem er Professor Ohlin). Men med Beklagelse ser man, at en vis Germanisme, særlig i Udformingen af de øverste Etager, ogsaa her griner frem.

Noget nyt Præg har Funkisstilen dog endnu ikke naaet at give Stockholm. Maaske kommer det. Södermalms Højder med deres tilfældige Bebyggelse vil maaske ad Aare kunne finde en pompøs Udnyttelse. Men indtil da maa Byens Kerne, Staden mellem Broerne, siges at være det elegante Stockholms største Aktiv. Hvad ville det hele dog have været uden disse gamle, bebyggede Holme?

Efter en Dag i Kungsgatans og Drottninggatans travle Kvarterer er det lifligt i Skumringstimen at komme ud til Strömmen med de mange arkitektoniske Vuer eller fra Skeppsbroen at fordybe sig i den ældste Stadsdels middelalderligt snævre Gader.
Mellem de høje Stenhuse lever endnu Bellmans Aand:

Kom sköna källarflickor !

Bedst af alt er dog Slottet. Ingen anden Bygning har den Holdning og den Air. Heller ikke den Poesi. I Festsalene saa jeg for et Par Uger siden Kong Gustav give Reception. Stockholm er lille, set fra disse Vinduer. Medens Spejlgalleriet i Versailles vender ud mod et rigt Perspektiv af Terasser, Park og Himmel, vender dets nære Slægtning Carl XI’s Galleri mod Nord, kort og godt. Jeg vilde ønske, at jeg kunde se det en Gang til, men i flakkende Nordlysskær. Det ville være Stockholm !

Jørgen Frantz Jakobsen Politiken, 13 oktober 1932

Torbjörn Nyström, Tórshavn
Kommentarer eller frågor på artikeln? Skriv och berätta

Tio slumpvis valda artiklar

Idéer till en stadskärna i Klaksvik

11 feb 2012 Läsning

  Uppdaterad oktober 2014 Våren 2012 startade en arkitekttävling om en ny stadskärna i Klaksvík. Färöarna kan på långt håll tyckas små, men avståndet mellan sex Norðoyggjar och de andra...

Resa med reflektioner

02 sep 2015 Läsning

  Av en händelse kom vi att anmäla oss till en temaresa till Färöarna redan 2008. Temat var dans. Vi fick veta att en svensk guide skulle hålla i resan. Denna första resa till Färöarna för...

När Fårbrevet överlämnades till Färöarna

06 feb 2020 Läsning

Vid en högtidlig ceremoni i Tórshavn den 28 augusti 1990 lämnade dåvarande kulturministern Bengt Göransson över en pergamenthandskrift, benämnd kungsboken, som varit i svensk ägo sedan omkring...

Skuggbilder på svenska

19 okt 2018 Läsning

  Många små milstolpar Nyligen har Ingun Christensens färöiska novellsamling Skuggamyndir kommit ut i min svenska översättning, Skuggbilder. Den utgör på flera sätt små milstolpar. Dels...

Czeslaw Slanias 100 färöiska frimärken

06 jan 2011 Läsning

  På försommaren 2003 fick jag på ett styrelsemöte med Samfundet Sverige-Färöarna en förfrågan om jag kunde göra något på temat färöiska frimärken på Postmuseum i oktober när Nordiska dagar...

Sigurd Simonsens betydelse för besökare i Färöarna

18 mar 2012 Läsning

  Har du besökt Färöarna som turist, så har det du fått se och uppleva till viss del arrangerats genom en turistbyrå i Tórshavn (Ferðamannastovan), som Sigurd Simonsen förestått i många...

Gunnar Åkerblom, en av föreningens grundare, har gått bort

10 aug 2019 Läsning

  Civiljägmästaren Gunnar Åkerblom 1925-2019 i Järvsö har gått bort. Samfundet Sverige-Färöarna minns honom med stor tacksamhet. Gunnar Åkerblom 1925-2019 Vi i Samfundet...

Kapten Poul Nolsøe, britter i Göteborg och brittiska seglatser

15 maj 2020 Läsning

För länge sedan fick jag av landsarkivarien Páll J. Nolsøe första bandet av hans stora Føroya Siglingarsøga, 1963. Då läste jag om hans namne Poul Poulsen Nolsøe, från ön Nólsoy, kallad...

Jørgen Frantz Jacobsen i Stockholm

17 maj 2014 Läsning

  Även om det är romanen Barbara vi först förknippar Jørgen Frantz Jakobsen (1900-1938) med, såg han sig själv främst som historiker och journalist. Han skrev i flera år för den danske...

Frimärksåret 2017 på Färöarna

08 feb 2018 Läsning

  Den färöiska frimärksutgivningen 2017 fördelades på fyra utgivningstillfällen, två på våren och två på hösten. 27 februari 2017 Textilfärgning Textilfärgning med hjälp...

Samfundet Sverige-Färöarna

Samfundet Sverige-Färöarna
c/o Bengtsson
Siargatan 11 5 tr
SE-118 27 STOCKHOLM
Sverige

+46  7 30 49 69 56
post@samfundet-sverige-faroarna.se

Logga in

Sorry, this website uses features that your browser doesn’t support. Upgrade to a newer version of Firefox, Chrome, Safari, or Edge and you’ll be all set.