Koltur, Färöarna

 

Koltur heter en liten ö, norr om om Hestur, väster om Streymoy. Att namnet kan höra ihop med det engelska colt, föl, känns så riktigt när man ser öarna, som från vägen till Velbastaður.

Andra säger att det står för rund fjälltopp. Se bild. (Själv jämför jag med fjället Hestur och den låga udden Folafótur í Ísafjarðardjúp, Island)

Ön har en låglänt del och en hög, Kolturshamarin. Den ter sig helt annorlunda när man ser norrsidans stup. Jorden är kongsjørð, kronojord, ett begrepp som stammar från reformationen då kronan tog över kyrkans egendomar.

I den äldsta jordeboken från 1584 har den ursprungliga gården delats i två, den äldre Heimi í Húsi och Norðri Gerði. De två delades sedan ytterligare och ', 'fyra bondehushåll, med upp till femtio personer, fanns på ön, som totalt bär 160 moderfår. Fiskeplatserna låg nära och fågel fanns i fjället, men bränntorv fick skäras på andra öar.

Under senare delen av 1900-talet var familjerna bara två. Det kan vara svårt att få båt i sjön och den enda familj som bott där på 2000-talet har fått lita till helikopterförbindelser. Arrendatorn bor idag bara tillfälligt på ön.

Restaurering

I Koltur finns många gróthús, uthus av sten i kallmur. Hela den sydliga husgruppen Heima í Húsi har nu renoverats genom ett omsorgsfullt arbete som inleddes av Føroya Forngripafelag. Fonden Koltursgrunnurin har sedan med stöd från olika håll stått för arbetet av de fridlysta husen.

Heima í Húsi finns två boningshus, Niðri í Húsi och Uppi í Búð, olika förrådshus, stall, lada, hönshus, ett hus kallat Bønhúsið, kapellet, korntorkningshus, kvanngårdar och rester av båthus. Ån är stenlagd och har varit fägata till utmarken. Också i inmarken är stengärdena många och visar att åkrarna med tiden utökats. Konturerna av den gamla kornodlingens tegar är ännu tydliga. Något som motsvarar Heimi í Húsi, där man kan se en hel färöisk gård, finns inte.

Vid midsommar 2012 öppnades gården och folk köade i timmar i det vackra vädret för att få tillfälle att komma över i båt från Gamlarætt. Säkert for många hem med den spännande frågan: Hur skall Koltur kunna vårdas åt framtiden?

alt
Koltur på Färöarna
Gammal bosättning?

Boningshuset Uppi í Búð, en stavbyggnad av trä med skyddande ytterväggar av sten, är från mitten av 1800-talet. Byggnadssättet är traditionellt, men själva bosättningen är mycket äldre, frågan var: Hur gammal?

Arkeologer från Føroya fornminnissavn som följt restaureringsarbetet har undersökt platsen. De upptäckte vid husväggen att en grop tidigare grävts för fäste till en elstolpe. Den visade att jordlagret med tydliga spår av bosättning var två meter tjockt. Det låter mycket om man tänker på hur tunt jordlagret överlag är på Färöarna.

I botten på kulturlagret låg sten som spruckit i eld och brända djurben. En första C14 datering var mycket tidig, men också osäker. Vid en andra analys, gjord på Moesgaard Museum i Århus, hittades bränt korn och det visade sig med stor säkerhet stamma från 800-900-talet, den tid som kallas tidig vikingatid. Arkeologerna säger att det stämmer med rön från andra ställen och tyder på att öarna redan då var helt befolkade. Det brända kornet ger Koltur ännu en dimension.

Se Tjóðsavnið Koltur. Arkitekterna Palle Dyreborg och Poul Jensen har givit ut:

  • Bygd mod blådybet, om Kolturs historie och
  • Sethuse langs solnedgangen, om færøsk kulturhistorie og norrøn byggeskik.

De finns i stort format i en kasett, Kunstakademiets Arkitektskoles Forlag, København 2008.

Bilder

Klicka på en bild för att starta bildgalleri.


Nanna Stefania Hermansson, Stockholm
Kommentarer eller frågor på artikeln? Skriv och berätta

Tio slumpvis valda artiklar

Islänningasagor. Samtliga släktsagor och fyrtionio tåtar.

07 maj 2014 Läsning

  Vad har dagens reaktioner på hedersmord att göra med mentaliteten i en karg nordisk miljö, hur man sonade oförrätter, hur man hanterade kärleksproblem? I en intervju i...

Ljungby berättarfestival bjuder på färöberättelser

01 mar 2010 Läsning

  Det är roligt att lyssna på historier. I småländska Ljungby har vi haft roligt i 20 år, för så länge har Ljungby berättarfestival funnits. Och samtidigt har vi fått del av människors...

Utmaningar, möjligheter och framtidsperspektiv i Runavík och Suðuroy

29 maj 2017 Läsning

  För att styrka bärkraftig utveckling i Arktis, gjorde Nordregio på uppdrag av Nordiska ministerrådet ett forskningsprojekt om regional utveckling. Tillsammans med lokala aktörer...

Färöiska figurer i Nordmandsdalen

19 jan 2005 Läsning

  Omgiven av bokskogen i en stor park vid Fredensborg slot vid Hillerød på Själland står en kvinna av sten i färöisk bruddräkt från 1700-talet. Hon står överst på tredje raden i en...

Jönköpingsbo på färöisk odyssé. Resa till Färöarna 1963

10 apr 2017 Läsning

  Inledning Gammal artikel skapar nyfikenhet och öppnar dörrar Fyndet av nedanstående tidningsartikel öppnade dörren till en större studie från början av 60-talet. Medlemmen Elisabet...

Åsa Nyman – svensk etnolog som forskade om färöisk berättarkultur och folkliv

15 jul 2020 Läsning

När jag höstterminen 1973 började läsa etnologi i Uppsala gjorde föreläsarna inte något större intryck på mig. Det fanns dock två undantag, nämligen Wolter Ehn och Åsa Nyman, båda verksamma på...

Intryck från Färöarna 1963 - En illustrerad resedagbok

08 dec 2017 Läsning

Inledning Uppmärksamma ögon på hantverk och kultur För att studera den gamla färöiska allmogekulturen åkte textilkonstnären Inga-Mi Vannérus till Färöarna i juli 1963. Hennes...

Saltsilo blir kultur- och konserthus

05 mar 2011 Läsning

  Den 17 februari 2011 beslöt Färöarnas landstyre att bevilja 20 miljoner kr till ett nytt kulturhus i Saltsilon på Drelnes i Trongisvágur. Tidigare hade danska Folketinget beviljat 18...

Ö till ö. Från Gotland till Färöarna

30 okt 2019 Läsning

  Ett 20-tal gotlänningar besökte Färöarna i början av juni 2019. Vi landade djärvt på en flygplats bland dimmiga kullar och höjder långt västerut. En av oss gotlänningar kom dit med båten...

Färöarnas frimärksutgivning 2018

30 dec 2018 Läsning

  Årets frimärksutgivning koncentrerades till tre tillfällen samt ett ytterligare för de årliga automatmärkena. 26 februari 2018 Ett handgraverat frimärke ger så mycket...

Samfundet Sverige-Färöarna

Samfundet Sverige-Färöarna
c/o Bengtsson
Siargatan 11 5 tr
SE-118 27 STOCKHOLM
Sverige

+46  7 30 49 69 56
post@samfundet-sverige-faroarna.se

Logga in

Sorry, this website uses features that your browser doesn’t support. Upgrade to a newer version of Firefox, Chrome, Safari, or Edge and you’ll be all set.