Koltur heter en liten ö, norr om om Hestur, väster om Streymoy. Att namnet kan höra ihop med det engelska colt, föl, känns så riktigt när man ser öarna, som från vägen till Velbastaður.
Andra säger att det står för rund fjälltopp. Se bild. (Själv jämför jag med fjället Hestur och den låga udden Folafótur í Ísafjarðardjúp, Island)
Ön har en låglänt del och en hög, Kolturshamarin. Den ter sig helt annorlunda när man ser norrsidans stup. Jorden är kongsjørð, kronojord, ett begrepp som stammar från reformationen då kronan tog över kyrkans egendomar.
I den äldsta jordeboken från 1584 har den ursprungliga gården delats i två, den äldre Heimi í Húsi och Norðri Gerði. De två delades sedan ytterligare och ', 'fyra bondehushåll, med upp till femtio personer, fanns på ön, som totalt bär 160 moderfår. Fiskeplatserna låg nära och fågel fanns i fjället, men bränntorv fick skäras på andra öar.
Under senare delen av 1900-talet var familjerna bara två. Det kan vara svårt att få båt i sjön och den enda familj som bott där på 2000-talet har fått lita till helikopterförbindelser. Arrendatorn bor idag bara tillfälligt på ön.
Restaurering
I Koltur finns många gróthús, uthus av sten i kallmur. Hela den sydliga husgruppen Heima í Húsi har nu renoverats genom ett omsorgsfullt arbete som inleddes av Føroya Forngripafelag. Fonden Koltursgrunnurin har sedan med stöd från olika håll stått för arbetet av de fridlysta husen.
Heima í Húsi finns två boningshus, Niðri í Húsi och Uppi í Búð, olika förrådshus, stall, lada, hönshus, ett hus kallat Bønhúsið, kapellet, korntorkningshus, kvanngårdar och rester av båthus. Ån är stenlagd och har varit fägata till utmarken. Också i inmarken är stengärdena många och visar att åkrarna med tiden utökats. Konturerna av den gamla kornodlingens tegar är ännu tydliga. Något som motsvarar Heimi í Húsi, där man kan se en hel färöisk gård, finns inte.
Vid midsommar 2012 öppnades gården och folk köade i timmar i det vackra vädret för att få tillfälle att komma över i båt från Gamlarætt. Säkert for många hem med den spännande frågan: Hur skall Koltur kunna vårdas åt framtiden?
Gammal bosättning?
Boningshuset Uppi í Búð, en stavbyggnad av trä med skyddande ytterväggar av sten, är från mitten av 1800-talet. Byggnadssättet är traditionellt, men själva bosättningen är mycket äldre, frågan var: Hur gammal?
Arkeologer från Føroya fornminnissavn som följt restaureringsarbetet har undersökt platsen. De upptäckte vid husväggen att en grop tidigare grävts för fäste till en elstolpe. Den visade att jordlagret med tydliga spår av bosättning var två meter tjockt. Det låter mycket om man tänker på hur tunt jordlagret överlag är på Färöarna.
I botten på kulturlagret låg sten som spruckit i eld och brända djurben. En första C14 datering var mycket tidig, men också osäker. Vid en andra analys, gjord på Moesgaard Museum i Århus, hittades bränt korn och det visade sig med stor säkerhet stamma från 800-900-talet, den tid som kallas tidig vikingatid. Arkeologerna säger att det stämmer med rön från andra ställen och tyder på att öarna redan då var helt befolkade. Det brända kornet ger Koltur ännu en dimension.
Se Tjóðsavnið Koltur. Arkitekterna Palle Dyreborg och Poul Jensen har givit ut:
- Bygd mod blådybet, om Kolturs historie och
- Sethuse langs solnedgangen, om færøsk kulturhistorie og norrøn byggeskik.
De finns i stort format i en kasett, Kunstakademiets Arkitektskoles Forlag, København 2008.
Bilder
Klicka på en bild för att starta bildgalleri.