Grindens 100 dagar långa resa mot Azorerna

 

Den tredje oktober 2012, en kall och klar dag, siktades en grind i fjorden mellan Nólsoy och Tórshavn.

Flera båtar gav sig ut, men fick snart veta att den lilla flocken om ett trettiotal valar var fredad för forskning. Dagen innan hade den hållits i Vágsfjorden på Suðuroy och sex valar hade försetts med sändare som skickar signaler via satellit. Flocken sågs dagen efter mellan Norderöarna på väg norrut

Naturhistoriska museet, Føroya Náttúrugripasavn, har den 10 januari 2013 en spännande karta som efter hundra dagar visar att gruppen hållit sig nordost om öarna för att nu vara på väg söderut, mot Azorerna

Traditionell fångst

Färöiska forskare har länge intresserat sig för grindvalen, Globicephala mela, som genom århundraden har varit viktig för öarnas försörjning

Det händer att en grind, en flock grindvalar, går nära land och om den upptäcks drivs upp på en strand för slakt. Det sker kanske 6-7 gånger om året, oftast i juli-augusti, med ett genomsnitt på 137 valar. En hona är kanske 380 cm lång och väger 600 kg,en hanne 480 cm med en vikt av 1 100-1 400 kg

Fångsten var och är fast reglerad och den noggranna statistiken, allt från 1709, säger hur många kilo kött och späck som årligen tagits tillvara. Späcket saltas liksom köttet om det inte lufttorkas och det har varit nyttig föda, en gåva från havet i trånga tider. Professor Dorete Bloch ger intressanta fakta i artikeln Grindvalen och Färöarnas grindfångst.

Forskning

Grindvalen är en tandval som lever av bläckfisk och om den inte finns av svartkjaft blåvitling eller kolmule och gulllaks, guldlax, som bägge fångas som industrifisk. Tyvärr har undersökningar visat att grindvalen, som är högt i näringskedjan och blir gammal, innehåller en stor mängd miljögifter. Därför bör man inte äta så mycket av den som förr

Forskarna har i internationellt samarbete försökt beräkna antalet grindvalar i Nordatlanten och kom fram till omkring 780 000, av dem kanske 110 000 i Färöarnas omgivning

På senare år har sändare som satts på valar visart att de i genomsnitt rör sig med en fart av 14,5 km i timmen och kan avverka 200 km på ett dygn. De kan dyka ner på mer än 800 meters djup och håller sig gärna på kanten till de stora djupen. Nu hoppas Naturhistoriska museet med två aktiva sändare under ännu några månader få fram nya uppgifter om grindvalens färder och födosök

Statistik

Fångststatistik antal grind, valar och skinn för åren 1951-2022 från Färöiska statistikbyrån.

ÅrGrindValarSkinn
1951132 79416 232
195291 2426 942
1953142 10013 258
1954122 0109 704
195568854 796
1956131 8169 180
1957152 08511 653
1958142 61912 396
1959101 4266 978
1960161 7957 965
1961181 89210 605
1962141 8137 663
1963152 20410 872
196491 3647 071
1965111 6206 823
1966131 4856 956
1967131 97310 776
1968191 6508 508
1969151 3957 770
197033882 545
1971101 0155 994
197265113 251
197341 0505 085
197466793 657
197581 0866 967
197665323 272
197798975 026
197891 0927 451
1979131 67410 970
1980142 77517 353
1981192 90916 733
1982152 64913 133
1983161 68510 612
1984211 9269 971
1985202 59614 344
1986201 67610 708
1987191 4508 391
1988211 73810 851
1989141 2608 017
1990119175 955
1991117224 871
1992141 57211 798
1993108085 222
199461 2017 782
199552281 217
1996151 51211 095
1997151 1627 588
199888126 002
199986075 399
200095885 312
2001119187 447
2002106264 263
200355033 968
200491 0108 276
200563022 194
2006118566 615
2007106335 522
2008---
200933102 974
2010141 1078 008
201197264 683
2012127134 962
2013111 1048 302
2014248341
201565013 560
201652952 137
2017191 2039 397
2018106244 675
2019126825 294
202045304 120
2021126665 201
202255274 133

Nanna Stefania Hermansson, Stockholm
Kommentarer eller frågor på artikeln? Skriv och berätta

Tio slumpvis valda artiklar

Utmaningar, möjligheter och framtidsperspektiv i Runavík och Suðuroy

29 maj 2017 Läsning

  För att styrka bärkraftig utveckling i Arktis, gjorde Nordregio på uppdrag av Nordiska ministerrådet ett forskningsprojekt om regional utveckling. Tillsammans med lokala aktörer...

De färöiska önamnen - en översikt

25 apr 2003 Läsning

  Ortnamnen är ofta det första man möter i kontakten med ett främmande land. De flesta medlemmarna i Samfundet Sverige-Färöarna har säkert hört de färöiska önamnen eller i varje fall sett dem...

Nólsoy – Utomherten. Om en märklig kontakt mellan bygder

02 jun 2008 Läsning

  Det var sommaren 1974, som en grupp från Nólsoy på Färöarna skulle uppträda på musikveckorna i Östersund och Musik vid Siljan med sin åldriga kedjedans. 25 personer skulle dock...

Att resa till Färöarna

22 feb 2016 Läsning

Att resa till Färöarna är Lättare än någonsin. Öarna, som ligger så lägligt mellan Brittiska öarna, Norge och Island, har blivit ett hett resmål, men varför? Små branta öar, där...

Efter två timmar når vi toppen

22 sep 2016 Läsning

  Efter två timmar når vi toppen av berget. Eftermiddagsljuset lägger de kringliggande fjällen och vikarna i, ett nästan artificiellt, guldfärgat ljus men blå-lila skuggor. Vinden från...

Hedersledamöterna Anna och Høgni i Nólsoy

06 nov 2023 Läsning

  I början av 1960-talet kom den färöiske folkloristen Mortan Nolsöe (1924-1987) till Nólsoy för att samla in ortnamn och namn på fiskemed i havet. Han var då gäst i det gamla huset...

[natúrligvís]

03 sep 2007 Läsning

  Nordens hus i Tórshavn visade sommaren 2007 en annorlunda utställning där 17 nordiska konstnärer presenterade naturen på ett högst personligt sätt. Uttrycksmedlen varierade också med allt...

Från Eldradagur till Eivør - en helg i Färöarna

17 dec 2011 Läsning

REFLEXIONER december 2011 Det var helt fantastiskt att flyga in över Nólsoy i så klart väder att jag såg alla Norderöarna från fönstret. Väl framme på Velbastaður bjöd Dorete Bloch på te i...

Nominerad till Nordiska rådets litteraturpris 2011

02 dec 2010 Läsning

  Nomineringarna till Nordiska rådets litteraturpris 2011 är nu klara. Medlemmarna i bedömningskommittén för Nordiska rådets litteraturpris har nominerat Tóroddur Poulsen som det färöiska...

Fyra svenska jagare och ett passagerarfartyg fast i en fjord på Färöarna den 20 juni 1940

23 nov 2013 Läsning

  Hur kom det sig att fyra svenska jagare togs av britterna i Skálafjørður den 20 juni 1940? Just Skálafjørður blev ramen för en historia som handlar om de svenska jagarna HMS Romulus och...

Samfundet Sverige-Färöarna

Samfundet Sverige-Färöarna
c/o Bengtsson
Siargatan 11 5 tr
SE-118 27 STOCKHOLM
Sverige

+46  7 30 49 69 56
post@samfundet-sverige-faroarna.se

Logga in

Sorry, this website uses features that your browser doesn’t support. Upgrade to a newer version of Firefox, Chrome, Safari, or Edge and you’ll be all set.