Klippan går rakt ner i havet och molnen kommer rullande in. Det är inget staket och gräset är vått och halt. Detta är en vanlig kustlinje på Färöarna. Foto Nanna Hermansson
Inledning.
Möt naturen med kunskap, omdöme och försiktighet.

Inte långt från idylliska och mycket populära byn Saksun ramlade tidigare i sommar två turister ner i en klyfta.

Den ena överlevde inte fallet, och den andra blev svårt skadad. Efter denna tragiska olycka sammanfattar Samfundets ordförande Nanna Hermansson vad besökare måste tänka på i samband med resor till Färöarna.

Torbjörn Nyström, redaktör Samfundet Sverige-Färöarna

Kan det vara farligt att fara till Färöarna? Ingen skog med vilda djur, utan istället gräsmarker, branter och klippor i ett strömstarkt hav. Lagom stora samhällen, spännande att utforska och ett folk som vänligt talar skandinaviska.

Klä dig efter vädret i Färöarna

Det första rådet till en resenär brukar vara: klä dig som för fjällvandring i lager, med vindtätt och varm ylletröja, regnställ, mössa, vantar och goda skor. Under en dag kan alla slags väder visa sig. Det maritima klimatet är milt och fuktigt hela året, men något som liknar fyra årstider kan uppträda i samma vecka. När så solen skiner blir det så outsägligt härligt.

Den som då i hetta, +14 grader och stiltje, vill svalka sig i havet kan lyckas eftersom det aldrig blir varmt. Vattentemperaturen hindrar inte barn och andra från att doppa sig.

Visst blåser det mindre om sommaren, men då kan plötsligt vita, täta dimmor vältra in och stanna, då gäller det att ha kompass och veta riktningen. Den fuktiga luften gör att gräs, stenar och annat kan bli halare än vi är vana vid.

Orkanvindar i Färöarna

Inte minst på senare år har starka oväder passerat öarna med vindarna av orkanstyrka. Inför storm uppmanas folk att fästa allt löst som kan ligga runt husen. Det gäller att följa varningsord om att stanna inomhus.

En av mina vänner som sov uppe under snedtaket flydde en stormnatt i våras ner i vardagsrummet och fick en studsmatta in genom fönstret. Den hade stått nergrävd till marknivå, men flög från grannens tomt. Jag tänker också på en bil som filmades när den rullade över kajen ner i havet och på ett hus utan tak. På 1970-talet hade jag en vän som ofta gick mellan de två bygderna på Fugloy. Han var mitt i livet när han där blåstes i havet.

Foto Atlantic Airways

Atlantic Helicopters har två räddningshelikoptrar varav den ena alltid är i full beredskap dygnet runt året runt. Båda är specifikt utrustade och tränade för sjö- och flygräddningsinsatser, att lokalisera och undsätta nödställda människor.

Att falla över kanten

Per átti ein hund, sum æt Snar.
Per var so góður við Snar, at hann vildi ikki selja hann.
Per og Snar vóru ein dagin burtur í haga. Tá fall Snar fyri bakka og doyði.
So átti Per ongan hund.
Hans A. Djurhuus, Per átti ein hund

I den tidiga färöiska läseboken handlar det första stycket om Per som hade en hund som hette Snar som han tyckte mycket om. De gick en dag i utmarken. Tá fall Snar fyri bakka og doyði, då föll Snar över kanten och dog. So átti Per ongan hund. Budskapet är glasklart, kanterna, stupen är farliga. Jordlagret är tunt och mjukt, lossnar mycket lätt. Bergarten på Färöarna är mjuk så rasrisk finns på många ställen. Därför bör man undvika både att stå nära kanter repektive vandra runt utan guide, rätt utrustning och inte minst en bra fysik.

Tre vandrare på Koltur. En nere i vattenkanten och två uppe på fjället.

Du är aldrig mer än fem km från havet och öarna har berg upp till över 800 m. En hastig blick på bergssidorna avslöjar hur brant och oförlåtande terrängen är. Skulle en olycka hända är nödnumret precis som i Sverige 112. Det ska användas vid akuta nödsituationer. En nödsituation är när du snabbt behöver hjälp från ambulans, räddningstjänst, polis, sjö- eller fjällräddning. Oavsett var på Färöarna du befinner dig har mobiltelefonen bra signal. Med ett telefonsamtal till 112 kommer du i kontakt med en SOS-operatör som pratar färöiska, skandinaviska och engelska.

Vandra i Färöarnas orörda natur?

På Färöarna råder ingen allemansrätt, all mark är privatägd eller brukad privat. Bebyggelsen ligger i inmarken med vallodling och potatisland. Resten är utmark med bete gemensamt för alla jordägare i bygden. De har ansvar för hägnader och stigar för herdarna. Den ena bygden gränsar till den andra från fjäll till fjära.

En främmande har inte lov att ströva fritt i utmarken, men det finns markerade stigar genom beteshagarna som gäster får gå, men absolut inte med hund som kan störa fåren. Markerna är överallt hårt betade, men nog finns där en mängd små olika växter att se. Utsikterna kan vara hänförande och fågellivet om våren kan glädja de flesta.

Staket, oftast hägn av metall, är uppsatta för fårskötsel. För att avskilja betesmark mellan olika jordägare och byar. Inte för att varna turister för farliga ställen, klippkanter etc. Som en av våra medlemmar sa för något år sedan vid en vandrartur runt Havnartindur på Kunoy :

- Skulle man ha staket på alla ställen där det är riskfyllt att gå,
skulle största delen av Färöarna vara inhägnat.

Säkert att resa till Färöarna

Flygplatsen i Vágar är nu så utbyggd och ny teknik gör det möjligt för Atlantic Airways att oftast hålla tiderna. Att fara till någon av utöarna dagen före hemresan är en dålig idé eftersom möjligheten att bli väderfast där alltid finns. Själv minns jag med tacksamhet extra vinterdagar jag fick tillbringa i Hattarvík och Mýkines på 1970-talet, båten kunde inte lägga till. Inget konstigt med det, bara lugn.

En resande skall helst ge sig gott om tid för en bilresa går inte snabbt även om avstånden fågelvägen är korta. De flesta av vägarna är asfalterade och fina, men smala och ibland vindlande. Maxhastighet på landsväg är 80 km/h och bilförare skall speciellt under vår och sommar anpassa hastighet efter de överallt löst gående får som precis har fått små lamm.

Den som vill ta sig till Färöarna med segelbåt skall bara veta att det rör sig om Atlanten och Norska havet. Kring öarna skapar tidvattnet strömmar och vid näsen bildas rastir, starka havsströmmar, som påverkar också stora fartyg. (ill Svabo)

Kan man tälta i Färöarna?

Visst finns det tältplatser, men jag brukar inte uppmana någon som inte är helt van att tälta i regn och storm. Upplysningar om hotell, gästhem och privat uthyrning finns genom turistbyråerna.

Färöarna är ett riktigt annorlunda resmål

Färöana är annorlunda än de "vanliga" resmål vi åker till. Ögruppen liknar inte någon annan. Avstånden är korta och det är lätt att ta sig runt på öarna. På mindre än en timme kan du från hotellets säkra omgivning komma upp till branta klippor och små stigar som inte lämnar utrymme för det minsta felsteg. Färöarna är en väldigt speciell och säregen ögrupp som det är viktigt att skaffa sig information om innan resan - om inte annat så för egen säkerhet. Med en lokal guide får du både en innehållsrik och säker naturupplevelse.

Det ligger en fara i att du alltid kommer att längta tillbaka till öarna.

Bilder

Klicka på en bild för att starta bildgalleri.


 
Nanna Stefania Hermansson, Stockholm
 
Kommentarer eller frågor på artikeln? Skriv och berätta

Tio slumpvis valda artiklar

Frimärksåret i Färöarna 2020

26 nov 2020 Läsning

Den samlade frimärksutgivningen i Färöarna 2020 visar på många intressanta aspekter av livet; historia, natur, kultur, idrott. Många länder upplever ett minskande intresse för sitt lands frimärken...

Kan man lära sig färöiska?

23 okt 2015 Läsning

  Kan man lära sig färöiska? Jo, men inte på en helg. Trots det har Samfundet Sverige-Färöarna anordnat en liten helgkurs för nybörjare. Första kursen Den första gången hölls den som...

Färöarna på kulturnatt i Reykjavik

19 aug 2012 Läsning

  Ingen minns en så vacker sommar i Reykjavik som denna. I augusti har det varit mindre sol än tidigare, men mera värme. Temperaturen har i hela landet legat mellan femton och tjugo grader...

Att resa till Färöarna

22 feb 2016 Läsning

Att resa till Färöarna är Lättare än någonsin. Öarna, som ligger så lägligt mellan Brittiska öarna, Norge och Island, har blivit ett hett resmål, men varför? Små branta öar, där...

Färöiska kostvanor - en studie från 1954

31 dec 2015 Läsning

Inledning Kulturhistoria och etnologi Rig är en svensk kulturhistorisk tvärvetenskaplig tidskrift inom humaniora med tonvikt på kulturhistoria, etnologi och andra historiska ämnen....

Utmaningar, möjligheter och framtidsperspektiv i Runavík och Suðuroy

29 maj 2017 Läsning

  För att styrka bärkraftig utveckling i Arktis, gjorde Nordregio på uppdrag av Nordiska ministerrådet ett forskningsprojekt om regional utveckling. Tillsammans med lokala aktörer...

Färöiska - ett ungt språk med urnordiska anor

12 jan 2024 Läsning

  Är färöiska nordens yngsta språk? Trots att vi i Norden inte längre kan förstå varandra utan vidare - har vi som ett resultat av historiska och politiska förhållanden, en särskild...

Grindval, fångst och forskning

16 jan 2013 Läsning

  Den tredje oktober 2012, en kall och klar dag, siktades en grind i fjorden mellan Nólsoy och Tórshavn. Flera båtar gav sig ut, men fick snart veta att den lilla flocken om ett trettiotal...

I ett färöiskt visthus

28 jan 2019 Läsning

  På de karga, vindpiskade och isolerade öarna i Nordatlanten har färöingar i mer än tusen år kunnat trygga sin existens genom anpassning till ett liv i nära överensstämmelse med naturens...

Sigurd Simonsens betydelse för besökare i Färöarna

18 mar 2012 Läsning

  Har du besökt Färöarna som turist, så har det du fått se och uppleva till viss del arrangerats genom en turistbyrå i Tórshavn (Ferðamannastovan), som Sigurd Simonsen förestått i många...

Samfundet Sverige-Färöarna

Samfundet Sverige-Färöarna
c/o Bengtsson
Siargatan 11 5 tr
SE-118 27 STOCKHOLM
Sverige

+46  7 30 49 69 56
post@samfundet-sverige-faroarna.se

Logga in

Sorry, this website uses features that your browser doesn’t support. Upgrade to a newer version of Firefox, Chrome, Safari, or Edge and you’ll be all set.