Fångststationen vid Áir. Foto Føroya Fornminnissavn

 

Som stadsbo kan mitt förhållande till djur vara komplicerat. Att många unga är veganer eller vegetarianer både av hänsyn till djuren och till naturen tycker jag är uppmuntrande.

När jag äter kött vill jag helst inte tänka på djurstallar, transporter, slakthusmiljöer eller avlivningsmetoder. Minns hur den stora Newfoundlandshunden reagerade när vi i bil svängde av mot slakthuset i Helsingborg för att köpa hundfoder. Inte vet jag vilka signaler som nådde hunden, men inte handlade det om mat.

En medlem har reagerat negativt på Dorete Blochs artikel om grindvalsjakt (Tíðindablaðið nr 54) och det har jag funderat över. Själv har jag en annan inställning till grindvalsjakt än till annan valjakt. Storvalsfångst har också bedrivits vid Färöarna där norska fångstmän inledde den 1894. De byggde upp fångststationer, liksom på Island, men valarna blev allt färre. Färöingar fångade en del fram till 1984.

Sedan dess står valstationen við Áir på Streymoy och ser fallfärdig ut, den enda av stationerna i Nordatlanten som finns kvar, lätt tillgänglig. Den borde bevaras som ett monument över industrialismen där valoljan var ett smörjmedel och användes bland annat till produktion av tvål, såpa och margarin. I en utställning i við Áir kunde också berättas om de stora valar som fortsatt passerar öarna. En gång hade jag turen att se några blåsa mellan Hestur och Koltur och det var helt oförglömligt.

Grindvalsfångsten har en helt annan karaktär. Den har aldrig varit en näring utan endast ett tillskott till kosten. Öarna är så små, klimatet så oberäkneligt, kornet mognade inte alltid, höbärgningen kunde hålla på till november, fodret till kon blev därefter, vintern kunde gå hårt åt fåren och många stod utan jordlott och därmed utan rätt till fårbete och gräsvall till kofoder.

Fisket blev på 1800-talet näringen som kunde bära en växande befolkning. Det färska kött som bokstavligt kunde dyka upp var till oerhörd hjälp, som ofta omvittnats i litteraturen.

Fångsten har alltid varit reglerad. Redan lagtexten i Seyðabrævið från 1298, det så kallade Fårabrevet, har bestämmelser om val, delar av dem gäller ännu. Mycket handlar om rättvis fördelning av utbytet, inte knuten till jordäga utan till hushållet, och det har varit kärnan.

I reglerna, som konfirmerades 1832, sades också hur budet om att någon sett grind skulle föras vidare mellan öarna. En modell på Naturhistoriska museet i Tórshavn visar hur det gick till innan telefonen kom 1906. Signalsystemet leder tanken till våra vårdkasar. Det behövdes båtar från flera bygder för att kunna driva en flock valar, och den skulle landa i en godkänd vik. Det skedde och sker under ledning av valda grindaförmän, men det är sysslomannen, högsta polismyndigheten under landsstyret, och hans kontor som ser till att valarna blir värderade och registrerade. Först därefter kan fördelningen ske som Dorete Bloch beskrev. I statistiken har varje fångst och varenda val rapporteras sedan 1709.

Med vägar och snabba båtar har läget ändrats och grindareglementet justerats. Efter protester från miljöorganisationer mot slakten har också metoderna förbättrats så att endast vissa redskap får användas. Mätningar har visat att det tar i genomsnitt under en halv minut att avliva ett djur. I genomsnitt fångas nära 1 000 grindvalar årligen av en nordatlantisk stam om 600-700 000 djur.

Sedan 1992 deltar Färöarna i samarbetsorganet NAMMCO, The North Atlantic Marine Mammal Commission. Havets resurser är livsviktiga också för Grönland och Island. De är liksom Norge med i kommissionen som övervakar däggdjuren för att säkra en hållbar fångst. Observatörer från den deltar i val- och sälfångst, som framgick av Dorete Blochs artikel. Grind kan komma både sommar och vinter och jakten bröt förr allt pågående arbete. Den kunde ge upphov till både upplevelser och kontakter och hade stor social betydelse. Medan folk väntade på tidvatten eller på att köttet skulle fördelas fanns både självskriven gästfrihet i alla hus och färöisk dans. Det är lätt att förstå att grindvalsfångst fått en särskild ställning i folks medvetande. Samhället har förändrats, men krisen 1990 visade hur sårbart det är. Både späck och kött fick ett ökat ekonomiskt värde. Inte så att det fanns eller finns till salu, utan det fördelas och konsumeras. Det sorgligaste är dock att det i tio år funnits förbud mot att äta grindvalskött eller späck alltför ofta på grund av de föroreningar i havet som samlas i dessa långlivade djur.

Info

Dorete Bloch (1943-2015) var professor och chef för zool. avd vid Naturhistoriska museet på Färöarna.


Nanna Hermansson, Stockholm
Kommentarer eller frågor på artikeln? Skriv och berätta

Tio slumpvis valda artiklar

Steffan Danielsens bilder

16 jan 2010 Läsning

  I slutet av september gavs en stor vacker bok ut med ett hundratal verk av konstnären Steffan Danielsen. De flesta fotograferades av fotografen Ásmund Poulsen vid en utställning i...

Ballader och nordisk medeltid i bilder

21 nov 2016 Läsning

Inledning Inspiration till närmare studier Till ballader och visor dansar färöingar fortsatt med försångare i ring eller kedja. Dansen har rötter i medeltiden. Samfundet...

Arkiv på Hässelby slottsvind

01 mar 2010 Läsning

  Under våren har samfundets styrelse sorterat och hämtat sitt arkiv på Hässelby slottsvind och det var slutet på en nordisk epok. Hässelby finns omnämnt redan 1306. Under förra hälften av...

Färöarna på kulturnatt i Reykjavik

19 aug 2012 Läsning

  Ingen minns en så vacker sommar i Reykjavik som denna. I augusti har det varit mindre sol än tidigare, men mera värme. Temperaturen har i hela landet legat mellan femton och tjugo grader...

Hållbar turism - en framtidsfråga för Färöarna

29 nov 2017 Läsning

  För att utnyttja turismens kraft som en katalysator för positiv förändring, har FN utsett 2017 till det ”internationella året för hållbar turism för utveckling”. Med erfarenheter från...

Jóansøkugras (Plantago lanceolata) på Färöarna

07 jan 2009 Läsning

  Om växter som kulturhistoriska källor Att växtarter i landskapet kan tjäna som historiska källor över människans aktiviteter i tid och rum är ett välkänt faktum. Nils Dahlbeck...

Efter två timmar når vi toppen

22 sep 2016 Läsning

  Efter två timmar når vi toppen av berget. Eftermiddagsljuset lägger de kringliggande fjällen och vikarna i, ett nästan artificiellt, guldfärgat ljus men blå-lila skuggor. Vinden från...

Färöiskt frimärksevent på Konstakademien i Stockholm

26 sep 2012 Läsning

  Den 24 september 2012 utgav Färöarna två konstfrimärken. Det var ett samarbete mellan den färöiske konstnären Edward Fuglö, född 1965, och den svenske konstnären Jan Håfström, född...

Vänskap för livet

30 sep 2019 Läsning

Jag och min vän Björn Sörensen knackade på, på hotell Nord i Viðareiði. Året var 1983 och vi hade tänkt tillbringa vår första natt på Färöarna, på just hotell Nord. Vad vi inte hade tagit reda på,...

Datorer ger nya kontakter

08 mar 2009 Läsning

REFLEXIONER mars 2009 Elektroniken kan genom tillgång till dator och nätuppkoppling ge nya kontakter. En nätgemenskap kallad Facebook konstruerades 2004 av en studerande på Harvard och den gav...

Samfundet Sverige-Färöarna

Samfundet Sverige-Färöarna
c/o Bengtsson
Siargatan 11 5 tr
SE-118 27 STOCKHOLM
Sverige

+46  7 30 49 69 56
post@samfundet-sverige-faroarna.se

Logga in

Sorry, this website uses features that your browser doesn’t support. Upgrade to a newer version of Firefox, Chrome, Safari, or Edge and you’ll be all set.