Fångststationen vid Áir. Foto Føroya Fornminnissavn

 

Som stadsbo kan mitt förhållande till djur vara komplicerat. Att många unga är veganer eller vegetarianer både av hänsyn till djuren och till naturen tycker jag är uppmuntrande.

När jag äter kött vill jag helst inte tänka på djurstallar, transporter, slakthusmiljöer eller avlivningsmetoder. Minns hur den stora Newfoundlandshunden reagerade när vi i bil svängde av mot slakthuset i Helsingborg för att köpa hundfoder. Inte vet jag vilka signaler som nådde hunden, men inte handlade det om mat.

En medlem har reagerat negativt på Dorete Blochs artikel om grindvalsjakt (Tíðindablaðið nr 54) och det har jag funderat över. Själv har jag en annan inställning till grindvalsjakt än till annan valjakt. Storvalsfångst har också bedrivits vid Färöarna där norska fångstmän inledde den 1894. De byggde upp fångststationer, liksom på Island, men valarna blev allt färre. Färöingar fångade en del fram till 1984.

Sedan dess står valstationen við Áir på Streymoy och ser fallfärdig ut, den enda av stationerna i Nordatlanten som finns kvar, lätt tillgänglig. Den borde bevaras som ett monument över industrialismen där valoljan var ett smörjmedel och användes bland annat till produktion av tvål, såpa och margarin. I en utställning i við Áir kunde också berättas om de stora valar som fortsatt passerar öarna. En gång hade jag turen att se några blåsa mellan Hestur och Koltur och det var helt oförglömligt.

Grindvalsfångsten har en helt annan karaktär. Den har aldrig varit en näring utan endast ett tillskott till kosten. Öarna är så små, klimatet så oberäkneligt, kornet mognade inte alltid, höbärgningen kunde hålla på till november, fodret till kon blev därefter, vintern kunde gå hårt åt fåren och många stod utan jordlott och därmed utan rätt till fårbete och gräsvall till kofoder.

Fisket blev på 1800-talet näringen som kunde bära en växande befolkning. Det färska kött som bokstavligt kunde dyka upp var till oerhörd hjälp, som ofta omvittnats i litteraturen.

Fångsten har alltid varit reglerad. Redan lagtexten i Seyðabrævið från 1298, det så kallade Fårabrevet, har bestämmelser om val, delar av dem gäller ännu. Mycket handlar om rättvis fördelning av utbytet, inte knuten till jordäga utan till hushållet, och det har varit kärnan.

I reglerna, som konfirmerades 1832, sades också hur budet om att någon sett grind skulle föras vidare mellan öarna. En modell på Naturhistoriska museet i Tórshavn visar hur det gick till innan telefonen kom 1906. Signalsystemet leder tanken till våra vårdkasar. Det behövdes båtar från flera bygder för att kunna driva en flock valar, och den skulle landa i en godkänd vik. Det skedde och sker under ledning av valda grindaförmän, men det är sysslomannen, högsta polismyndigheten under landsstyret, och hans kontor som ser till att valarna blir värderade och registrerade. Först därefter kan fördelningen ske som Dorete Bloch beskrev. I statistiken har varje fångst och varenda val rapporteras sedan 1709.

Med vägar och snabba båtar har läget ändrats och grindareglementet justerats. Efter protester från miljöorganisationer mot slakten har också metoderna förbättrats så att endast vissa redskap får användas. Mätningar har visat att det tar i genomsnitt under en halv minut att avliva ett djur. I genomsnitt fångas nära 1 000 grindvalar årligen av en nordatlantisk stam om 600-700 000 djur.

Sedan 1992 deltar Färöarna i samarbetsorganet NAMMCO, The North Atlantic Marine Mammal Commission. Havets resurser är livsviktiga också för Grönland och Island. De är liksom Norge med i kommissionen som övervakar däggdjuren för att säkra en hållbar fångst. Observatörer från den deltar i val- och sälfångst, som framgick av Dorete Blochs artikel. Grind kan komma både sommar och vinter och jakten bröt förr allt pågående arbete. Den kunde ge upphov till både upplevelser och kontakter och hade stor social betydelse. Medan folk väntade på tidvatten eller på att köttet skulle fördelas fanns både självskriven gästfrihet i alla hus och färöisk dans. Det är lätt att förstå att grindvalsfångst fått en särskild ställning i folks medvetande. Samhället har förändrats, men krisen 1990 visade hur sårbart det är. Både späck och kött fick ett ökat ekonomiskt värde. Inte så att det fanns eller finns till salu, utan det fördelas och konsumeras. Det sorgligaste är dock att det i tio år funnits förbud mot att äta grindvalskött eller späck alltför ofta på grund av de föroreningar i havet som samlas i dessa långlivade djur.

Info

Dorete Bloch (1943-2015) var professor och chef för zool. avd vid Naturhistoriska museet på Färöarna.


Nanna Hermansson, Stockholm
Kommentarer eller frågor på artikeln? Skriv och berätta

Tio slumpvis valda artiklar

Ræstur fiskur: air-dried fermented fish the Faroese way

21 dec 2015 Läsning

  Abstract Background Fish has played an important role in the diet of the population of the mid-Atlantic Faroe Islands. Dried and fermented fish in particular have been an...

Sommaren 2011

22 jul 2011 Läsning

REFLEXIONER juli 2011 När det är hett i Sverige kan man önska sig till Färöarna där sommarens medeltemperatur ligger på +11 grader, även om juli har +18 grader. När solen skiner så kan det dock...

Gammal bosättning på Koltur

22 okt 2012 Läsning

  Koltur heter en liten ö, norr om om Hestur, väster om Streymoy. Att namnet kan höra ihop med det engelska colt, föl, känns så riktigt när man ser öarna, som från vägen till...

Intryck från Färöarna 1963 - En illustrerad resedagbok

08 dec 2017 Läsning

Inledning Uppmärksamma ögon på hantverk och kultur För att studera den gamla färöiska allmogekulturen åkte textilkonstnären Inga-Mi Vannérus till Färöarna i juli 1963. Hennes...

Saltsilo blir kultur- och konserthus

05 mar 2011 Läsning

  Den 17 februari 2011 beslöt Färöarnas landstyre att bevilja 20 miljoner kr till ett nytt kulturhus i Saltsilon på Drelnes i Trongisvágur. Tidigare hade danska Folketinget beviljat 18...

Om bröllop i Färöarna

25 okt 2010 Läsning

  Konsten att göra brudkronor med traditionell bakgrund, vackra höga uppsättningar med blommor av papper i alla färger, kan vi lära i en ny handbok som presenterades i somras: Krona och...

Ballader och nordisk medeltid i bilder

21 nov 2016 Läsning

Inledning Inspiration till närmare studier Till ballader och visor dansar färöingar fortsatt med försångare i ring eller kedja. Dansen har rötter i medeltiden. Samfundet...

Sticka med färöiskt mönster

14 apr 2017 Läsning

  Färöiska stickade tröjor var under 1800-talet oftast mönsterstickade eftersom mönstret gjorde att de blev både vackrare och starkare än enfärgade. Solveig Larsson på Solveigs Vantar i...

Vi äger vår tid. Magisk stickning med färöisk inspiration

10 jun 2012 Läsning

  Kvällen är sval och ljus och från bergsluttningarna hörs låten av spov och ljungpipare. Utanför Gjaagardurs värdshus i den lilla byn Gjógv på Färöarna samlas en stor grupp kvinnor. De...

När Postverk Føroya fyllde 25 år

15 mar 2011 Läsning

Postverk Føroya finns inte mer. Jo, institutionen eller skall man säga funktionen finns kvar, men inte namnet. Sedan 2009 heter nu det privatiserade företaget Posta. Men jag minns en dag våren...

Samfundet Sverige-Färöarna

Samfundet Sverige-Färöarna
c/o Bengtsson
Siargatan 11 5 tr
SE-118 27 STOCKHOLM
Sverige

+46  7 30 49 69 56
post@samfundet-sverige-faroarna.se

Logga in

Sorry, this website uses features that your browser doesn’t support. Upgrade to a newer version of Firefox, Chrome, Safari, or Edge and you’ll be all set.