Den svenska texten till Sigurdskvädet presenteras här officiellt för första gång, i översättning från 1974 av Birgitta Hylin för Samfundet Sverige-Färöarna.

#1
Viljen I nu höra på
orden skall jag välja,
om de rika konungar
skall jag nu här förtälja.

    Grane bar gullet från heden
    Sigurd drog sitt svärd i vrede
    seger han över draken vann
    Grane bar gullet från heden.


#2
Sigmund så nämner jag
den Völsungason,
det var den unga Hjördis
hans hustru det var hon.

#3
Så gladeliga dricka de
jul i riket sitt,
med konungen i högsätet
i salens mitt.

#4
Ofreden gick då fram
över Sigmunds väld´,
manligen försvarade de
sin dyre konungs fjäll.

#5
Mången ädling reste sig
gick över land och strand,
ofreden gick över
konung Giurs land.

#6
Ofreden gick över
konung Giurs land,
striden står i söder
vid havets strand.

#7
Rida de i striden ut
ingen vänder hem,
efter lever Hjördis
med båd' sorg och men.

#8
Rida de i striden ut
låta där sitt liv,
efter lever Hjördis,
Sigmunds viv.

#9
Hjördis axlar
sin kappa blå,
så gick hon sig på vallen
där Sigimund låg.

#10
"Var nu hälsad Sigmund
dyre make min,
är jag kommen i sorgens tid
att besöka dig."

#11
Hör du tappre Sigmund,
dyre make min,
finnes något läkande
för såren din?"

#12
”Sent må du Hjördis,
leta efter råd,
att giva mig läkdom
för mina sår.

#13
Hundings söner i stridens gny
höggo mig listelig,
med giftiga svärden
de höggo mig.

#14
Innan jag det första
såret fick,
sönder mitt goda svärd
i tvenne stycken gick.

#15
Då jag fick det
andra sår,
hårt det tog åt hjärtat
hugget däri går.

#16
Tag nu dessa
svärdsstycken två,
låt bära dem till smedjan.
En ung son skall du få.

#17
Det du bär uti din kropp
är ett gossebarn,
fostra det och giv det kraft
giv det Sigurds namn.

#18
Sannerligen säger jag
nu till dig,
denne samme sonen
han skall hämnas mig.

#19
Regin den gode smed
han bor bortom ån,
honom skall du sända
svärdsstycken två.

#20
Fafner är drakens namn
han på heden ligger,
Regin är en duktig smed
få är hans like.

#21
Jag kan icke, Hjördis,
tala mer med dig,
ty detta må vara min dödsstund,
som kommen är till mig."

#22
Gråtande vände Hjördis
från Sigmunds lik sin kos,
alla hennes tärnor
stodo henne hos.

#23
Alla hennes tärnor
de stodo henne bi,
när fru Hjördis sjönk
ned vid Sigmunds lik.

#24
Skedde då som ofta än
allt kom på så brått,
kungen dog i dödssot
denna samma natt.

#25
Föga aktade Hjördis
kostnaderna då,
båren av rödaste gullet
lät hon åt Sigmund slå.

#26
Östantill vid kullens rand
där ynglingar leka i hord,
grävde de det ljusa lik
ner i den svarta jord.

#27
Östantill vid kullens rand
där ynglingar samlas må,
mörk är den sorgens dag
när liket jordas må.

#28
Hjördis for nu hem med gråt
att sitta i sin borg,
Hjálprek kung till henne gick
med tröst i storan sorg.

#29
Sigmund kung så brådliga
bort från Hjördis gick,
Hjálprek konung snarliga
henne till hustru fick.

#30
Hjördis väntar då sitt barn
nio månader lång,
till dess stunden kommen var
hon föder en sven så båld.

#31
Hjördis väntar då sitt barn
nio månader ut,
till dess stunden kommen var
hon föder en sven så skön.

#32
Skedde då som ofta än
att dold är sorgens stig,
frun hon går i högan loft
en ung sven ger hon liv.

#33
Sveper honom i kläde väl
nu han kommit till värld,
bjuder hans namn att Sigurd vara
som hon blivit lärd.

#34
Han vax upp i riket
till tapper man så ung,
fostrade honom gjorde
Hjálprekur kung.

#35
Han vax upp i riket
det varade inte länge,
så blev hans svärdshugg tunga
när han lekte med kungens drängar.

#36
Städse var han på lekvallen
med sin röda sköld,
lärde de lister alla
som höves bland kampens män.

#37
Städse var han på lekvallen
borta med andra svenner,
varje gång de drabbade samman
fick någon av dem men.

#38
Städse var han på lekvallen
slåss med andra män,
rycker upp stora ekstammar
många slår han ihjäl.

#39
Svennerna sätta sig neder
vreda i sitt sinn:
"Hellre bör du din fader härmas
än strida med oss så illt."

#40
Sigurd kastar sin röda sköld
ned på den svarta jord,
när han hörde sin faders död
blev han mörk till mods.

#41
Kastar han svärd och rustning sin
honom ej lyster att leka,
gångar så för sin moder in
med röda kinder och bleka.

#42
"Hör min kära moder,
säg mig sanna ord,
vad är namnet på den man
som min fader slog?"

#43
"Allt vad jag dig säga må
äro sanna ord,
det var Hundings söner
som din fader slog.

#44
Det var Hundings söner
som din fader slog,
ej månn´ det bliva i din tid
att du hämnd på dem kan få.”

#45
Sigurd gav då moder sin
detta goda svar:
"Även unga hundar vassa
tänder i munnen har."

#46
Hjördis gick till kistan fram
gulltung var den och prydd:
"Här du ser den rustning
som blev din fader smidd."

#47
Hon låser upp den kistan
som rymde båd gull och kläder,
tar upp den blodiga skjorta
och kastar den i hans knä.

#48
Tar hon upp det brutna svärd
det till Sigurd bär:
"Detta fick jag från fader din
som höll mig mycket kär.

#49
Tag nu dessa
svärdsstycken två
de kan smidas samman,
ett gott svärd kan du få.

#50
Regin Smed bor
på andra sidan ån,
till honom skall du bära
dessa svärdsstycken två.

#51
Fafner heter draken
på Glittraheden bor,
Regin är en driftig smed
men svek i honom bor.

#52
Gack dig nu till forsen fram
kasta sten i å,
välj dig så den hästen
som inte skyggar då."

#53
Sigurd gick till forsen fram
kastade sten i å,
valde han sig den hästen
som inte skyggade då.

#54
Han blev vald bland rännare
i riket var han bäst,
sedan blev han kallad
Grane, Sigurds häst.

#55
Sigurd springer på Grane upp
så rider han över å,
det var en morgon arla
Regin ville han nå.

#56
Det var den unge Sigurd
rider för dörren fram,
Regin kastar smidet då
och tar svärd i hand.

#57
"Hör du unge Sigurd,
du tappre riddersman,
vad gäller denna färden
vart ämnar du rida fram?"

#58
"Hör nu vad jag säger dig,
därför rider jag här,
jag vill bedja dig Regin Smed
att smida mig ett svärd."

#59
"Var välkommen Sigurd kär,
jag hör så gott om dig,
bliv i riket en liten tid
sov i natt hos mig."

#60
"Icke kan jag, Regin Smed,
stanna här hos dig,
Hjálprek konung saknar mig
i högsätet hos sig.

#61
Smida skall du svärdet mitt
det skall bli mitt värn,
det skall kunna klyva
både stål och järn.

#62
Smida skall du svärdet mitt
så skinande rent,
det skall kunna klyva
både järn och sten."

#63
Regin tog då svärdet
lade det i elden röd,
det var tio nätter
han höll det i glöd.

#64
Svärdet han höll i glöden
tio nätter lång,
då var den unge Sigurd
på väg för andra gång.

#65
Sigurd springer på Grane upp
rider han över å,
det var en morgon arla
Regin ville han nå.

#66
Det var den unge Sigurd
rider för dörren fram,
Regin kastar smidet då
och tar svärd i hand.

#67
"Var välkommen Sigurd,
smitt har jag ditt svärd,
om du därtill hugen har
kan strax i strid du färdas.

#68
Nu har jag dig svärdet smitt
så skinande rent,
därmed kan du klyva
både järn och sten."

#69
Sigurd går till det stora städ
högg med all sin kraft,
sönder då hans goda svärd
i tvenne stycken brast.

#70
"Döda dig, Regin, borde jag
bättre är du ej värd,
för att du ville svika mig
och smida mig dåligt svärd."

#71
Tager han båda svärdsstycken
kastar i Regins knä,
skälvde då Regin Smed
som ett löv på träd.

#72
Lade har båda svärdsstycken
åter i hans händer,
då skalv handen på Regin Smed
som en liljestängel.

#73
"Smida skall du ett annat svärd
men om du smider så,
då skall du veta, Regin Smed,
dödens är du då.

#74
Svärdet skall du göra
så tåligt och så hårt,
därmed skall jag klyva
både järn och stål."

#75
"Smida skall jag annat svärd,
det blir ej som förr,
drakens hjärta
vill jag ha därför.

#76
Hör du unge Sigurd,
jag smider dig ett svärd,
drakens hjärta
är min gärning värd."

#77
Regin tog då svärdet
lade det på kol,
trettio nätter
han smidde däruppå.

#78
Svärdet han höll i glöden
trettio nätter lång,
då var den unge Sigurd
ridande tredje gång.

#79
Sigurd springer på Grane upp
rider han över å,
det var en morgon arla
Regin ville han nå.

#80
Det var den unge Sigurd
rider för dörren fram,
Regin kastar smidet då
och tager svärd i hand.

#81
"Var välkornen Sigurd,
smitt har jag ditt svärd,
om du därtill hugen har
går strax i strid din färd.

#82
Sigurd går till städet fram
hugger allt han förmår,
intet hack och ej det sprack,
hårt var svärdet då.

#83
Sigurd hugger än en gång
så hårt han hugga må,
sönder högg han städet
och stabban likaså.

#84
Då sprang där en källa fram,
nära intill ån,
Gramm kallar han svärdet
som på golvet låg.

#85
"Hör du tappre Sigurd
främst även bland viv,
för en sådan hövding
vill jag låta mitt liv.”

#86
"Lyssna på mig, Regin,
detta du säger till mig,
men andra tankar i ditt hjärta
hyser du till mig."

#87
"Likväl tappre Sigurd,
svara skall du mig,
när du rider till Glittrahed,
låt mig följa dig."

#88
"Först må jag rida i striden het
Hundings söner att finna,
sedan far jag till Glittrahed,
men hugen därtill är mindre.

#89
Först må jag rida i striden ut
Hundings söner att dräpa,
sedan far jag till Glittrahed,
mig månde de ej fälla,"

#90
Det var Sigurd Sigmundarson
fattas honom ej gull,
red han så i striden ut
att hämnas sin faders fall.

#91
Vann han över Hundings söner
helbrägda hem han red,
kortaste tid därefter
han drog till Glittrahed.

#92
Det var Sigurd Sigmundarson
han genom skogen spränger,
mötte honom en gammal man
satte sig neder på ängen.

#93
Där kom en man på marken fram
en han inte kände,
vidbrättad hatt på huvudet bar
en finsk båge i händer.

#94
Där kom en man på vallen fram
med lyftat svärd i hand,
i huvudet blott ett öga,
hosan knäppt vid knä.

#95
”Hör du Sigurd Sigmundarson
dristig och orädd man,
vart ställer du nu färden,
vart rider nu du fram?"

#96
"Först red jag i striden ut
de Hundings söner att finna,
nu rider jag till Glittrahed
det röda gull att vinna."

#97
"Hör du tappre Sigurd
säg nu sant till mig,
vem är den usle mannen
i följe där med dig?"

#98
"Regin Smed, så nämnes han
drakens broder han är,
därför är han i följe med mig
på denna min färd."

#99
"Vem bad dig att gräva
dessa gravar två?
Denne man han vill din död
mitt ord må du lita på."

#100
"Regin rådde mig att gräva
dessa gravar två,
ty han är min trogne vän
tillsammans med mig går."

#101
"Haver Regin bjudit dig
tvenne gravar att gräva,
är han den värste svikare
döden vill han dig giva.

#102
Noga må du, Sigurd,
vakta däruppå
att icke denna ormen
dig döden giva må.

#103
Gräv du nu en tredje
och gräv den nära inpå,
mot en del av giftet
den dig skyddar då.

#104
Gräv därtill en fjärde
litet längre fram,
upp ur den graven
skall du lyfta han.

#105
Gräv därtill en fjärde
inte så långt ifrån
sedan skall du, Sigurd,
på fasta jorden stå."

#106
Draken skrider från gullet bort
det kan man höra vida,
Sigurd grenslar Granes rygg,
begynner nu att rida.

#107
Draken har skridit från gullet
tror sig hava fred,
Sigurd griper om svärdet sitt
vill hugga draken ned.

#108
Trettio famnar var forsen hög
draken låg vid dess fot,
vingarna höll han lyftade högt
men buken låg klippan emot.

#109
Vingarna höll han lyftade högt
men buken låg klippan emot,
det var den tappre Sigurd
sitt goda svärd utdrog.

#110
Sigurd gav ett väldigt hugg
och alla sig förundrar,
då skalv både löv och lund
och all jordens grunder.

#111
Då skalv både löv och lund
och all jordens grunder,
Sigurd svängde sitt skarpa svärd
på mitten han högg honom sönder.

#112
Draken sporde och frågade då
där han i stycken låg:
"Vem är så modig en man
som vågar hugga så?"

#113
"Sigurd skall du nämna mig
Sigmund var min far,
det var den unga Hjördis
som mig livet gav."

#114
"Hör du unge Sigurd
vad jag nu säger dig:
Vem följde dig den långa väg
ända fram till mig?"

#115
"Regin din broder
visade mig väg,
han är den värste svikare
döden ville han dig."

#116
Därtill svarade draken
flyter i sitt blod:
"Dräpa skall du Regin Smed
fast han är min bror.

#117
Hugg du nu Regin Smed
som du har huggit mig,
han är värste svikare
döden vill han dig."

#118
Talade nu Regin Smed
han talar så för sig:
"Får jag nu, Sigurd,
det du lovade mig?"

#119
Sigurd tog ut hjärtat
inte var det lätt,
stekte det i elden
på trettio alnars spett.

#120
Sigurd brände fingrar sina
stack dem då i mun,
djurens språk han strax förstod
och fåglarna i lund.

#121
De vilda fåglar talade
de sitta i en ek:
"Själv skall du
Sigurd, äta av din stek."

#122
Sigurd stekte hjärtat
och det från spettet drog,
Regin ned sig lade
att dricka drakens blod.

#123
Regin ned sig lade
att dricka drakens blod,
Sigurd gav honom banesår
just där han stod.

#124
Det var den unge Sigurd
han sitt svärd utdrog,
sedan klöv han Regin Smed
uti stycken två.

#125
Väldig var den skatten
Sigurd ägde då,
ty han dräpte draken
på Glittraheden låg.

#126
Arla var om morgonen
solen lyser röd,
då binder han kistor tolv
med gull på Granes rygg.

#127
Tolv gullkistor lade han
på Granes sidor två,
själv han sedan satte sig
överst däruppå.

#128
Sigurd sedan satte sig
överst däruppå,
Grane över heden lopp
och vred var han då.

#129
Hästen löper på okänd led
vred var han och stark,
Sigurd sov i denna natt
i kaller ödemark.

#130
Så löper Grane
över fjäll och grönan vall,
aldrig mera kommer sådan
man till kungens hall.

KÄLLA : Hylin, Birgitta; Samfundet Sverige-Färöarna, 1974.

Åtta artiklar som du kanske inte sett

Om Fårbrevet - Seyðabrævið

06 jun 2006 Läsning

Hakon með guðs miskun noregs hærtuge son magnus konungs hins koronaða. senðir ollum monnum j færæyium. þeim sæm þetta bræf sea eða hæyra. Queðiu Guðs ok sina....

Rapport från dansresa till Färöarna i fastlagen 2014

25 mar 2014 Läsning

  Reserapport från en kultur- och dansresa till Färöarna 26 februari till 3 mars 2014 Dans i Mettustova Solen lyste över Färöarna när gruppen om femton personer...

Hur ser Färöarna ut om man inte kan se?

30 mar 2017 Läsning

  I egenskap av reseledare för Temaresor inbjöds Anders Persson att prata om Färöarna för Synskadades förening på Gotland. I denna artikel berättar Samfundsmedlemmen...

Vi äger vår tid. Magisk stickning med färöisk inspiration

10 jun 2012 Läsning

  Kvällen är sval och ljus och från bergsluttningarna hörs låten av spov och ljungpipare. Utanför Gjaagardurs värdshus i den lilla byn Gjógv på Färöarna samlas en stor...

Frimärksåret 2006 i Färöarna

02 jan 2007 Läsning

  Det var en ganska traditionell mix av motiv som utgjorde 2006 års frimärksutgivning på Färöarna – lite natur, lite kultur, lite bygd, lite nyheter, lite historia...

Färöisk form till Gotland

30 sep 2009 Läsning

  En utställning med konsthantverk och formgivning från Färöarna, Bornholm och Gotland öppnar den 7 november 2009 på Gotlands Konstmuseum i Visby. Gotlands...

Frimärksåret 2016 i Färöarna

27 dec 2016 Läsning

Året 2016 har inneburit att flera spännande frimärken har utkommit på Färöarna, inklusive en verklig innovation i sammanhanget. Ett unikt märke med äkta handarbete. Som...

Från Eldradagur till Eivør - en helg i Färöarna

17 dec 2011 Läsning

REFLEXIONER december 2011 Det var helt fantastiskt att flyga in över Nólsoy i så klart väder att jag såg alla Norderöarna från fönstret. Väl framme på Velbastaður bjöd...

Samfundet Sverige-Färöarna

Samfundet Sverige-Färöarna
c/o Bengtsson
Siargatan 11 5 tr
SE-118 27 STOCKHOLM
Sverige

+46  7 30 49 69 56
post@samfundet-sverige-faroarna.se

Logga in

Sorry, this website uses features that your browser doesn’t support. Upgrade to a newer version of Firefox, Chrome, Safari, or Edge and you’ll be all set.