MENU
Senast "lästa" bok
Lundefangst- en fangstdag på Nólsoy
Ett viktigt arbete förr. Nu bara fritidssysselsättning.

- Författare: Jens-Kjeld Jensen
- Språk: Engelska
- År: 2008
Klick: 174
Lundefangst- en fangstdag på Nólsoy är skriven av Jens-Kjeld Jensen, som är ornitolog, studerar och stoppar upp fåglar och är också mycket intresserad av insekter. Han är född i Danmark 1949, men bosatt på Nólsoy sedan många år. Han har i en rad artiklar presenterat sina observationer.
Sedan Jens-Kjeld Jensen 1982 började observera lunnefågeln har han sett en så stor nedgång i beståndet att fågeln förmodligen måste fridlysas. Den traditionella fångsten skulle då upphöra, i annat fall kan det ske att brist på fågel kommer att begränsa fångsten ytterligare. Det är den allvarliga bakgrunden till hans skrift.
Författaren inleder med att berätta om lunnefågeln, Fratercula arctica grabae, men namn också efter ornitologen C.J. Graba, (se artikel i Gardar XXXIX). På Färöarna finns kanske en halv miljon ynglande fågelpar varav 35-50 000 par häckar i de steniga branterna, Urðin, uren, på östra sidan av Nólsoy. Honan lägger bara ett ägg och paret fodrar ungen, främst med tobis, upp till 42 dagar. Den ständiga gåtan hur fågeln lyckas fånga 10-15 små fiskar, rada upp dem i näbben utan att mista de första, har författaren trots försök inte kunnat lösa. Under flera år har det varit brist på föda i havet och 2007 var det så illa att fågeln nästan inte lade några ägg.
Fågelfångsten hade förr stor betydelse för ekonomin, men har sedan 1970-talet övergått till att bli en fritidssyssla, samtidigt som fågelköttet har blivit en efterfrågad delikatess. Traditionellt var fångsten reglerad i förhållande till jordinnehav under en kort period under sommaren. Stor egendom kunde ge rätt till mycken fågel vartannat år, liten jordäga kunde ge en fångstdag med flera års mellanrum.
Jens-Kjeld Jensen beskriver hur männen tillsamman går iväg en morgon i lämpligt väder och drar lott om fångstplatserna i fågelberget. Där sitter de sedan med en fleygastong, en lång stång med två fångstarmar och ett nät, och fångar ungfågel som cirklar längs berget. Fångsten fördelades förr mellan fångstmän och jordägare. Jens-Kjeld Jensen säger att det gamla systemet bröt ihop på flera öar på 1980-talet, då männen hade nog av lönearbete, men på 1990-talet togs en del av de gamla reglerna upp igen.
Den största fångstmängden någonsin för Nólsoy var över 28 000 fåglar 1908, året efter nära 9 000. Från över 12 000 år 2000 föll fångsten till 227 fåglar 2007.
Jag kan inte låta bli att fundera över vilka kvinnor det var som hanterade all denna fågel rekordåret 1908. De plockade den, fick var femte i utbyte och fågeln saltades. Med frysbox och plockningsmaskin är det något annat och har blivit en manlig syssla.
Utmärkta bilder visar arbetet med fågeln, flera instruktiva teckningar har Ole Wich gjort och på flygfoto har de gamla fångstplatserna markerats. Några av dem har försvunnit i ras, men nu är i alla fall namnen utsatta, namn som annars försvinner. Det är roligt att se en fångstlista och även småkryp, som fästingar, finns med. Källhänvisningarna är däremot otydliga och uppmuntrar inte till vidare studier. Skriften finns också på färöiska och kommer att intressera både öbor och besökare. Den har givits ut med stöd av bland andra Dansk-Færøsk Kulturfond och Tórshavns kommun.

Jensen, Jens-Kjeld, Lundefangst - en fangstdag på Nólsoy, Færøerne 2008.
Boken utgiven på danska, engelska och färöiska.