• 1
Färöarnas flagga, Merkið - Samfundet Sverige-Färöarna, flaggdag

FLAGGDAG

25 april

 
 

MERKIÐ

"Märket" är flaggans namn på färöiska.

 
 

FÄRÖARNAS FLAGGA

Vad var det som hände när flaggan fick fel färg 2016?

Den färöiska flaggan formgavs av studenter i Köpenhamn 1919. Den blev officiell först den 25 april 1940 och årligen högtidlighålls flaggdagen den 25 april. Nanna Hermansson berättar om flaggans historia och om flagg-skandalen 2016.

 

Läs mer om Färöarnas flagga här  
 
 
 
 
 
 

ARTIKLAR - läs mer om Färöarna

  • All
  • Allmänt
  • Båtar
  • Fakta
  • Film
  • Fiske
  • Frimärke
  • Fåglar
  • Historia
  • Konst
  • Kultur
  • Litteratur
  • Mat
  • Natur
  • Personer
  • Reflexioner
  • Resa
  • Samhälle
  • Språk
  • Stickning
  • Verksamhet
  • senaste
  • rubrik
  • datum
  • tillfällig
  •       Först manus - sedan bok   Richard Hobert berättar för artikelförfattaren Hasse Christiansen bl.a. om den vänlighet och tillmötesgående färöingarna visade vid inspelningen av filmen Fågelfångarens son.  
    Läs mer
    • Film
    • Litteratur
  •      INFO GDPR & WEBBPLATS INFORMATION     Om Samfundet Sverige-Färöarnas webbplats Här kan du läsa om hemsidans användarvillkor, cookies, GDPR och hur Samfundet behandlar dina personuppgifter. {slider title="Cookies & användarvillkor" open="false" class="icon"} Cookies Samfundet Sverige-Färöarna använder cookies (webbkakor) på webbplatsen när du använder
    Läs mer
    • Allmänt
  • Fågelfångarens son 2018 väcker en fråga om arv på Färöarna. Gásadalur. Den färöiska bygden Gásadalur, med utsikt till Mykines, ligger på nordvästra delen av Vágar, ön som hyser Färöarnas flygplats. Enligt en sägen kommer namnet Gásadalur av Gæsa, kvinnan som
    Läs mer
    • Historia
    • Litteratur
  • ÅRET SOM GICK Verksamhetsberättelse 2018. Styrelse: Ordförande Stefan Jakobsson Schulstad till 2019 Ledamöter Rune Bengtsson, vald till årsmötet 2020 Brandur Enni, vald till årsmötet 2020 Johanna Roto, vald till årsmötet 2020 Gunnel Wallén, vald till årsmötet 2019 Torbjörn Nyström, vald
    Läs mer
    • Verksamhet
  •     Styrelse     Medlemmarna i Samfundet Sverige-Färöarna valde på årsmötet den 21 mars 2019 ny styrelse.   Ordförande Osva Olsen, vald till årsmötet 2020 Kassaförvaltare Rune Bengtsson, vald till årsmötet 2020 Ledamöter Brandur Enni, vald till årsmötet 2020
    Läs mer
    • Verksamhet
  • Samfundet Sverige-Färöarna gratulerar. Tróndur Patursson föddes den 1 mars 1944, en kvart efter brodern Páll och blev därigenom fri att ägna sitt liv åt konsten. Páll fick däremot, som vuxen, axla ansvaret som kungsbonde i Kirkjubøur. Pojkarna växte upp på
    Läs mer
    • Konst
  • Hanus Andreassen (f. 1942) Novellsamling från Färöarna om människors utsatthet i ett mindre samhälle, där alla känner alla. Den karga naturen på Färöarna bildar bakgrund i flera av novellerna.
    Läs mer
    • Litteratur
  • På de karga, vindpiskade och isolerade öarna i Nordatlanten har färöingar i mer än tusen år kunnat trygga sin existens genom anpassning till ett liv i nära överensstämmelse med naturens krav och möjligheter. Där skapades en dräglig tillvaro genom en
    Läs mer
    • Mat
  •     Två vackert handgraverade frimärken som illustrerar traditionell lunnefångst gavs ut 2018. Gravören är svenske Martin Mörck.
    Läs mer
    • Fåglar
  •     Årets frimärksutgivning koncentrerades till tre tillfällen samt ett ytterligare för de årliga automatmärkena.
    Läs mer
    • Frimärke
  •       Många små milstolpar   Nyligen har Ingun Christensens färöiska novellsamling Skuggamyndir kommit ut i min svenska översättning, Skuggbilder. Den utgör på flera sätt små milstolpar. Dels är det den första av Inguns böcker som översatts, dels är
    Läs mer
    • Litteratur
    • Språk
  • FÖRFATTARE     - Ingun Christensen (f. 1968) ORIGINALTITEL     - Skuggamyndir ÖVERSÄTTNING     - Joakim Lilljegren UTGIVARE     - FriPress, Rävlanda 2018 TANKAR om en vacker bok. Jag har blivit ombedd att skriva ner några tankar kring den svenska översättningen
    Läs mer
    • Litteratur
  • Färöisk dans på NORDLEK 2018 i Falun. NORDLEK är en stor folkdans- och spelmansstämma som anordnas var tredje år omväxlande i de nordiska länderna. I programmet ingår bland annat gemensamma danskvällar, folkmusikkonserter, dansföreställningar och danskurser som hålls av de olika
    Läs mer
    • Kultur
  •     - FULLBOKAD - DENNA RESA ÄR FULLBOKAD Önskar du komma med på väntlista - anmäl ditt intresse.Så hör vi av oss om en plats blir ledig.         Kommer du med ? Vi reser till Färöarna i juni 2019.  
    Läs mer
    • Resa
  • Nya färöiska ord är nästan lika vanligt idag, som för 40 år sedan. Boken som du kan läsa här är manuskriptet till avhandlingen "Nyord i färöiskan" som Samfundet Sverige-Färöarna publicerar med tillstånd av författaren Ulla Clausén. Avhandlingen till filosofie doktorsexamen
    Läs mer
    • Litteratur
    • Språk
se fler håll SHIFT nere för alla se alla

Artiklar som andra har läst idag .....

  • Öar i väster

    Roger Ryberg (1945-2011) Förverkligande av en dröm. Roger Ryberg ensamseglade till Färöarna via Shetland och några öar på norska Vestlandet, och boken handlar om den resan. Läs mer
  • En utställning om Färöarna 1949

      I Malmköping bor fackskribenten och idémakaren Olov Ånstad, idag 89 år, som 1948 tillsammans med en vän for med S/S Tjaldur till Färöarna. Efter nära tre dygns resa kom de till Tórshavn för två månaders vistelse, nyfikna på fågelbergen och på hur de drygt 30 000 färingarna försörjde sig. Det var året för det nya självstyret och en aktuell fråga var hur man skulle hitta Läs mer
  • Den svarta grytan

    William Heinesen (1900-1991) Det uppstår en spänningsfylld atmosfär i den lilla färöiska byn när engelska soldater tågar in i samband med att England ockuperar Färöarna under andra världskriget. Läs mer
  • Vindstyrka och väderstreck på Färöarna

      Det blåser ibland. På senhösten brukar det blåsa en hel del på Färöarna. Ibland blir det så mycket att det rister och skakar i hus och byggnader. Då är det bäst att hålla fartygen väl förankrade i en skyddad hamn.   Vid kaj i hamnen i Tórshavn ser vi på bilden vaktarskeppet Triton och isländska containerskeppet Goðafoss. F358 TRITON är ett av 4 danska inspektionsfartyg Läs mer
  • 1
  • 2
  • 3
  • 4
  • 5
  • 6
  • 7
  • 8
  • 9
  • 10
  • 11
  • 12
  • 13
  • 14
  • 15
  • 16
  • 17
  • 18
  • 19
  • 20
  • 21
  • 22
  • 23
  • 24
  • 25
  • 26
  • 27
  • 28
  • 29
  • 30
  • 31
  • 32
  • 33
  • 34
  • 35
  • 36
  • 37
  • 38
  • 39
  • 40
  • 41
  • 42
  • 43
  • 44
  • 45
  • 46
  • 47
  • 48
  • 49
  • 50
  • 51
  • 52
  • 53
  • 54
  • 55
  • 56
  • 57
  • 58
  • 59
  • 60
  • 61
  • 62
  • 63
  • 64
  • 65
  • 66
  • 67
  • 68
  • 69
  • 70
  • 71
  • 72
  • 73
  • 74
  • 75
  • 76
  • 77
  • 78
  • 79
  • 80
  • 81
  • 82
  • 83
  • 84
  • 85

Reflexioner: Stickning på Färöarna

 

Der var så roligt att i höstas se en ung kvinna sitta på flygbussen från Tórshavn och sticka medan hon lyssnade till musik. Fingrarna rörde sig på karakteristiskt vis och garnet löpte över höger hand.

 

På samfundets årsmöte den 27 april 2007 talade Osva Olsen om Stickning på Färöarna förr och nu. Osva kommer från Vestmanna, är etnolog från Uppsala och arbetar på Skansen.

Osva förklarade att också i svensk tvåändstickning löper garnet över höger hand, men annars har skolan sedan länge lärt ut stickning med garnet över vänster hand. Den norske folklivsforskaren Eilerdt Sundt (1817-1875) beräknade i Norge hastigheten på det ena och det andra sättet och rekommenderade att garnet löper över vänster, berättade Osva. Det slog aldrig igenom på Färöarna, men väl i Danmark och Sverige.

 

Rörlighet

Huvudintrycket av hennes föredrag var annars den stora rörligheten i stickmodet genom tiderna. Försäljning av stickade plagg var en betydande inkomstkälla i karga områden som Halland, Jylland, Färöarna och Island där dock fåren kunde beta. Kontakterna fanns över havet och mönster spreds på tryck. Mycket av mönsterskatten är gemensam, även om vissa utgåvor har marknadsförts som typiska för ett område.

 

Historia

De äldsta beläggen för färöisk stickning finns i norska rättshandlingar från senare delen av 1500-talet. Den kungliga monopolhandeln köpte in strumpor till soldaterna och det var den viktigaste exportvaran från Färöarna och från de andra karga områdena under 1600- och 1700-talen. Handeln gick över Köpenhamn och vid Grönlands Plads i packhuset från 1767, som nu är Nordatlantens Brygge. Där samlade Det almindelige Handelskompagnie varorna. Kompaniet handlade med Färöarna, Grönland, Island och Finnmarken. Osva hänvisade till Nicolina Jensen Beder som forskat i textilhistoria och som menar att därifrån stammar förväxlingen att de färöiska tröjorna marknadsfördes som isländska också på senare år.

 

Artonhundratalet

Tröjor blev under 1800-talet en allt viktigare handelsvara som stod för hälften av utflyttningen från Färöarna vid tiden då monopolhandeln ersattes av frihandel, 1856.

När det havsgående fisket med slupp ökade i slutet av 1800-talet och männen var borta flera månader åt gången blev det svårt för dem som var hemma att hinna med att, utöver hushåll och lantbruk, sticka för avsalu. Osva nämnde att en fiskare behövde fem omgångar av stickade plagg med sig till en fisketur. Behovet för stickade plagg minskade ju inte i i det egna hushållet.

Med det första spinneriet på Färöarna i början av 1900-talet underlättades ullarbetet. Det krävdes dock att ullen var tvättad, var färg för sig, och sorterad innan den skickades till spinning. De grova täckhåren måste skiljas från finullen, nappas, för den som ville ha ett mjukt garn. De grova täckhåren kunde spinnas på slända till en stark tråd som användes till att kanta knapphål eller till en väv. Spinnrocken, en så kallad långrock som hade införts från Skottland omkring 1700, fanns i alla hus och det var männen som spann på den. 

 

Boken om färöisk stickning

Under 1800-talet var tröjorna oftast mönsterstickade. Osva betonade att de blev både vackrare och starkare än de enfärgade. På det tidiga 1900-talets fotografier bär de färöiska männen enfärgade mörka tröjor och mönsterstickningen var i avtagande. Skräddare H. M. Debes började samla in äldre mönster och prov visades på en industriutställning i Köpenhamn 1929. Drottning Alexandrine intresserade sig för dem och uppmärksamheten bidrog till att 125 mönster publiceras i Bindibókin 1932. Den fick ett stort inflytande och nya utgåvor kom 1949, 1969 och 1986. Osva nämnde att under andra världskriget när de engelska soldaterna köpte stickade tröjor betydde det ett uppsving för stickning till avsalu.

 

Minnesbilder

På 1960-talet minns jag de äldre männen i småmönstrade i tröjor av finull i ullens bruna färger. När det blev för varmt inne i köket gick de bara ut en stund. Över tröjan bar de gärna en blå jacka av jeanstyg. För direkt utomhusarbete användes de grövre skeppströjorna som ofta var helt ljusa eller grå med mörkare mönster. Kvinnorna satt vanligtvis med stickningar, på rundstickor, och skeppströjorna såldes de i handeln för små summor. Då fanns också spinneriet i Göta som lät sticka tröjor både för hand och i maskin. Timpengen har varit låg för arbete med ull och ylle, men i bygderna fanns inte många andra möjligheter till lönat arbete. Nu är det ofta en farmor eller mormor som förser barnbarnen med stickade underkläder, tröjor, sockor, vantar och mössor.

Syntetmaterial har sedan 1970-talet ersatt mycket av yllet, inte bara på Färöarna. Det har på 1980-1990-talet inte funnits något världsmarknadspris på ull och den färöiska ullen bränns. Samtidigt har yllet blivit en exklusiv vara. Osva påpekade att när det bara är fårköttet som är eftersökt blir följden att det i fåraveln inte tas hänsyn till ullkvaliteten och den har försämrats.

 

Hemslöjdsförening

Dansk Kunstflid-foreningFrån början av 1900-talet erbjöd Dansk Kunstflid-forening både färöiska och isländska kvinnor att få slöjdundervisning i Köpenhamn. Det fanns interesse för att få fram bättre produkter. Klagomål framfördes på kvaliteten på de stickade och vävda produkterna och hemslöjdsföreningen bildades 1927. Föreningen skulle både utveckla arbetet och hjälpa till med försäljningen, en första butik öppnades 1930. Nu är hemslöjdens butik i Tórshavn stängd, precis som på många orter i Sverige, men det finns flera färöiska hemslöjdsföreningar.

Osva menade att det känns orättfärdigt med kritik av kvalitén som framförts genom tiderna, när det egentligen handlat om tidsbrist hos de stickande.

 

Mode

Plagg följer mode och har varierande betydelse. Skipstroyggjur, som såldes som islandströjor i Sverige, bars för att signalera progressivitet. Efter den ekonomiska krisen på Färöarna i början av 1990-talet blev den mörkbruna tröjan med silverknappar på axeln ett partipolitiskt uttryck för självständighet.

Nu är det åter modernt att sticka och naturnära produkter får en allt större marknad. Unga färöiska formgivare som till exempel Sniálvsdóttir, har tagit upp äldre mönster, men givit plaggen ny form. De är gärna löst stickade och arbetet får inte ta för lång tid. Veckopressen är full att fiffiga stickbeskrivningar, gärna på små föremål. Osva nämnde inte Kaffe Fasset, som från Amerika sedan en del år inspirerat till vilda stickade mönster, men hon betonade att veckopressen så länge den funnits varit läst och spritt idéer också på Färöarna.

En omtyckt tradition, att särkilda mönster som hört till vissa hus för att det skulle var lättare att identifiera den som förolyckats, punkterade Osva som en myt. Den lever också i andra områden som på Aranöarna där de började sticka enfärgade, mönstrade tröjor på 1930-talet.

Det var så roligt att lyssna till Osva som med bred kunskap kunde svara på frågor. Varför stickar inte männen? Jo, när resultatet var en produkt till avsalu, då stickade också de. I andra trakter som i Anderna och i Turkiet, stickar männen fortfarande.

Osva visade både rejäla underkläder för män, mjuka små barnplagg och en sjal, av den typ som nu är karakteristiskt färöisk, som hon tagit med sig. Det fanns så mycket att berätta att det inte gavs tid åt att komma in på frågan om den färöiska dräkten.

Den färöiska ullen är inte längre guld värd. Endast en liten del går till spinnerierna och blandas med importerad ull. Ullen kan inte nappas på maskin men jag har hört förslaget att den skulle skickas till Kina för att få handarbetet gjort. Själv hoppas jag att det blir gjort på något vis så att ylleplaggens fantastiska egenskaper tas tillvara, både för barn och vuxna. Inte har jag funnit något syntetmaterial som värmer och andas lika väl i både väta och kyla.

 

Forskning

Osva har skrivit om stickning som en del i ett större projekt, Traditión och modernitetur, men det är ännu inte publicerat. Fróðskaparsetur Føroya och Islands universitets humanistiska fakultet anordnar 26-28 juni 2007 en sjätte Frændafundur eller öppen konferens där ett tema blir stickning och formgivning. Där kommer Osva Olsen att föreläsa, jämförelser kommer att göras med Island och det blir spännande.

Den isländska tröjan av löst spunnen ull med mönster som en stor krage används nu för att marknadsföra Island. Den inspirerades av den grönländska pärlkragen genom schweiziska mönsterböcker och blev populär på 1970-talet. Nu har den blivit traditionell och dessutom åter modern bland de unga. Till detta fogade Osva kommentaren att också den grönländska pärlkragen har utvecklats från en liten kant kring halsen till at nå ut över skuldrorna. Så kan kulturkontakterna ta sig uttryck.

 

TEXT
Nanna Hermansson, maj 2007

 

LÄNKAR
Sniálvsdóttir - internationellt brand med handstickade färöiska modekläder

 

 

 

 


Nyhetsbrev

 

Prenumerera på vårt oregelbundna Nyhetsbrev.

 
 


Bli medlem

 

Bli medlem - Din genväg till Färöarna.

 
 


Facebook

 

Håll dig uppdaterad - Följ oss på Facebook.

 
 


Kontakta oss

 

Frågor ? Skriv till oss här.

 
 

 

 

 

Recension- Introduktion till det färöiska språket -

 

  Tack så mycket för den utmärkta studiecirkeln i färöiska.

Jag är imponerad av hur välarrangerad den var.

Jag är också imponerad av arrangörernas goda kunskaper, och jag tycker kursinnehållet var bra.

Eftersom jag är en obotlig teknokrat hade jag gärna hört mer om grammatik. Den tid som skulle gått åt till det, kunde i så fall tas från genomgång av skönlitteratur.
Jag misstänker att de flesta föredrar mer skönlitteratur och mindre grammatik, så för majoritetens skull är nog upplägget bäst som det är.

Med vänlig hälsning                
Stefan Häger       

 
skriv artikel


Har du en berättelse, anekdot eller artikel om Färöarna, du vill dela med andra intresserade? Kontakta Samfundet om du funderar på att skriva.

Vi hjälper gärna till med allt det praktiska avseende text, teknik och illustrationer.

nyhetsbrev


Skriv upp dig här och få vårt nyhetsbrev med information om nya artiklar, evenemang mm.

Please enable the javascript to submit this form

bilder


Dela med dig av dina bilder. Vi tar emot teckningar, illustrationer, fotografier och presenterar dem här på webbplatsen.

Vi hjälper till med teknik om det behövs. Kanske har du också en historia eller berättelse som hör till dina bilder.

Vill du veta mer om Färöarna?

Föreningens medlemmar har stor kännedom om Färöarna. Vi delar gärna med oss av erfarenheter och kunskap. Fråga Samfundet Sverige-Färöarna här:

  Logga in

Inloggning för medlemmar.
Inte registrerad ?
Klicka på "Skapa inloggning" nedan.