• 1
Färöarnas flagga, Merkið - Samfundet Sverige-Färöarna, flaggdag

100 ÅR

Flaggan har jubileum 2019

 
 

MERKIÐ

"Märket" är flaggans namn på färöiska.

 
 

FÄRÖARNAS FLAGGA

Vad var det som hände när flaggan fick fel färg 2016?

Den färöiska flaggan formgavs av studenter i Köpenhamn 1919. Den blev officiell först den 25 april 1940 och årligen högtidlighålls flaggdagen den 25 april. Nanna Hermansson berättar om flaggans historia och om flagg-skandalen 2016.

 

Läs mer om Färöarnas flagga här  
 
 
 
 
 
 

ARTIKLAR - läs mer om Färöarna

  • All
  • Allmänt
  • Båtar
  • Fakta
  • Film
  • Fiske
  • Frimärke
  • Fåglar
  • Historia
  • Konst
  • Kultur
  • Litteratur
  • Mat
  • Natur
  • Personer
  • Reflexioner
  • Resa
  • Samhälle
  • Språk
  • Stickning
  • Verksamhet
  • senaste
  • rubrik
  • datum
  • tillfällig
  •       Ett 20-tal gotlänningar besökte Färöarna i början av juni 2019.   Vi landade djärvt på en flygplats bland dimmiga kullar och höjder långt västerut. En av oss gotlänningar kom dit med båten Norröna, en resa som gjorde
    Läs mer
    • Resa
  •       Jag och min vän Björn Sörensen knackade på, på hotell Nord i Viðareiði. Året var 1983 och vi hade tänkt tillbringa vår första natt på Färöarna, på just hotell Nord. Vad vi inte hade tagit reda på,
    Läs mer
    • Resa
  •     En dag i mitten av februari 2019 kom via hemsidan en förfrågan. Nej, det var faktiskt två. Den första om att köpa ordboken FÄRÖORD var enkelt avklarad. Den andra visade sig kräva en hel del arbete. Avsändaren var
    Läs mer
    • Samhälle
  •         Civiljägmästaren Gunnar Åkerblom 1925-2019 i Järvsö har gått bort. Samfundet Sverige-Färöarna minns honom med stor tacksamhet.  
    Läs mer
  • Eva Nielsen (f. 1968) Mer än en turistguide. Utöver vackra landskapsbeskrivningar bjuder boken The Faroes(e) genom en mängd intervjuer, på en introduktion av folket som lever på dessa avlägsna öar.
    Läs mer
    • Litteratur
  •       Först manus - sedan bok   Richard Hobert berättar för artikelförfattaren Hasse Christiansen bl.a. om den vänlighet och tillmötesgående färöingarna visade vid inspelningen av filmen Fågelfångarens son.  
    Läs mer
    • Film
    • Litteratur
  •      INFO GDPR & WEBBPLATS INFORMATION       Om Samfundet Sverige-Färöarnas webbplats Här kan du läsa om hemsidans användarvillkor, cookies, GDPR och hur Samfundet behandlar dina personuppgifter.
    Läs mer
    • Allmänt
  • Fågelfångarens son 2018 väcker en fråga om arv på Färöarna. Gásadalur. Den färöiska bygden Gásadalur, med utsikt till Mykines, ligger på nordvästra delen av Vágar, ön som hyser Färöarnas flygplats. Enligt en sägen kommer namnet Gásadalur av Gæsa, kvinnan som
    Läs mer
    • Historia
    • Litteratur
  • ÅRET SOM GICK Verksamhetsberättelse 2018. Styrelse: Ordförande Stefan Jakobsson Schulstad till 2019 Ledamöter Rune Bengtsson, vald till årsmötet 2020 Brandur Enni, vald till årsmötet 2020 Johanna Roto, vald till årsmötet 2020 Gunnel Wallén, vald till årsmötet 2019 Torbjörn Nyström, vald
    Läs mer
    • Verksamhet
  •     Styrelse     Medlemmarna i Samfundet Sverige-Färöarna valde på årsmötet den 21 mars 2019 ny styrelse.   Ordförande Osva Olsen, vald till årsmötet 2020 Kassaförvaltare Rune Bengtsson, vald till årsmötet 2020 Ledamöter Brandur Enni, vald till årsmötet 2020
    Läs mer
    • Verksamhet
  • Samfundet Sverige-Färöarna gratulerar. Tróndur Patursson föddes den 1 mars 1944, en kvart efter brodern Páll och blev därigenom fri att ägna sitt liv åt konsten. Páll fick däremot, som vuxen, axla ansvaret som kungsbonde i Kirkjubøur. Pojkarna växte upp på
    Läs mer
    • Konst
  • Hanus Andreassen (f. 1942) Novellsamling från Färöarna om människors utsatthet i ett mindre samhälle, där alla känner alla. Den karga naturen på Färöarna bildar bakgrund i flera av novellerna.
    Läs mer
    • Litteratur
  • På de karga, vindpiskade och isolerade öarna i Nordatlanten har färöingar i mer än tusen år kunnat trygga sin existens genom anpassning till ett liv i nära överensstämmelse med naturens krav och möjligheter. Där skapades en dräglig tillvaro genom en
    Läs mer
    • Mat
  •     Två vackert handgraverade frimärken som illustrerar traditionell lunnefångst gavs ut 2018. Gravören är svenske Martin Mörck.
    Läs mer
    • Fåglar
  •     Årets frimärksutgivning koncentrerades till tre tillfällen samt ett ytterligare för de årliga automatmärkena.
    Läs mer
    • Frimärke
se fler håll SHIFT nere för alla se alla

Artiklar som andra har läst idag .....

  • Installationer i färöisk natur - FLOATING ROCKS har boksläpp i Tórshavn

          Floating Rocks - book release av en konstupplevelse.   Resultatet av konstprojektet på Sandoy sommaren 2016: boken Floating Rocks, släpps den 25 juni kl. 16:00 på den grafiska verkstaden Steinprent i Torshamn.   Boken som kommer att ha book release på Steinprent i slutet av juni 2017 är resultatet av ett konstprojekt som Karl Chilcott, skulptör med ateljé på den svenska Västkusten, och hans Läs mer
  • Flaggdagur, den 25 april

          25 april är Färöarnas flaggdag.   Den 25 april är det Flaggdagur på Färöarna.   Den 25 april är en helgdag på Färöarna med den färöiska flaggan i topp på alla stänger. På Vaglið i Tórshavn och på flera andra ställen är det högtidligheter med nationella tal och sång. I huvudstaden paraderar också veteranbilar eller ellisakfør. Läs mer
  • Fotboll på Färöarna

    Sören Flink (f. 1937) Information om allt som kan intressera vänner av färöisk fotboll. Läs mer
  • Jørgen Frantz Jacobsens krönika THORSHAVN

      Inledning av Ove Granum Jørgen Frantz Jacobsen (1900-1938) skrev på dansk, men i skrift og tale kjempet han for at det færøyske språket skulle vinne sin rett. Han var levende opptatt av forholdet mellom Danmark og sitt kjære fedreland; skrev en mengde artikler og kronikker om temaet og ga i 1927 ut boka Danmark og Færøerne. Selv om Jørgen Frantz tilbrakte størstedelen av sitt voksne Läs mer
  • 1
  • 2
  • 3
  • 4
  • 5
  • 6
  • 7
  • 8
  • 9
  • 10
  • 11
  • 12
  • 13
  • 14
  • 15
  • 16
  • 17
  • 18
  • 19
  • 20
  • 21
  • 22
  • 23
  • 24
  • 25
  • 26
  • 27
  • 28
  • 29
  • 30
  • 31
  • 32
  • 33
  • 34
  • 35
  • 36
  • 37
  • 38
  • 39
  • 40
  • 41
  • 42
  • 43
  • 44
  • 45
  • 46
  • 47
  • 48
  • 49
  • 50
  • 51
  • 52
  • 53
  • 54
  • 55
  • 56
  • 57
  • 58
  • 59
  • 60
  • 61
  • 62
  • 63
  • 64
  • 65
  • 66
  • 67
  • 68
  • 69
  • 70
  • 71
  • 72
  • 73
  • 74
  • 75
  • 76
  • 77
  • 78
  • 79
  • 80
  • 81
  • 82
  • 83
  • 84
  • 85
  • 86

Stor grind i Tórshavn

 

Tórshavn 27 augusti 2007

 

Mandagen startede med høj klar himmel, stille vejr, sol og koldt. Det var ved seks-tiden om morgenen, da jeg fik grindebud. Grinden lå 4 sømil fra Eystnes i Nólsoyarfjorden og svømmede sydover, dvs. lige mod Sandagerði, Tórshavns autoriserede hvalvåg.

 

Efter 34 år her som zoolog og med tilnavnet grindekonen, kribler det naturligvis, så jeg vækkede husets gæster, skyndede på dem, og vi skyndte os af hus og nåede lige at komme over til enden af drabet, der begyndte ved otte-tiden og var overstået før halvni. Det gik hurtigt for sig, og der var mange hvaler, de lå langs hele stranden i Sandagerði nedenfor den gamle provstegård.

Lige efter drabet, sejlede Norrøna af sted ved nitiden, og ude i Havnevågen lagde alle bådene sig for at blive skrevet op til drabsparter.

Inde ved stranden i Sandagerði slog man et reb om halefinnerne og sejlede hvalerne over til Saltsøli-kajen, der i mellemtiden var spulet ren. Her trak en kran dem op på kajen, og 2 trucks lagde dem i tre pæne rækker, der strakte sig fra Vónin til Bacalao. Der viste sig at være 231 hvaler, et imponerende syn. Ikke siden 9. oktober 2004 har der været en større grind i Havn (242 hvaler).

Denne gang var jeg ikke med til at tage prøver af de 10 hvaler, vi for tiden undersøger i hver grind, vi kan nå ud til. Vi tager først og fremmest maverne ud for at se, om menuen stadigvæk er den samme. De første 10 bliver valgt blandt de, der ligger på højre side, det er nemmeste, så leveren ikke ligger i vejen, når maverne skal skæres ud.

Men så blev jeg til gengæld hyret til at være med til at vurdere hvalerne, hvor man samtidigt også skriver hvalens køn ned og måler totallængden. Det har vi zoologer bedt om, og det kræver fire mand, hvis det skal være effektivt, og én skal have rene, ufedtede fingre at skrive med.

Aftenen før var der kommet et turistskib til kaj, så hurtigt vrimlede det med hovedsagelig amerikanere, der var ret undrende. Gl. Boghandelen udstillede lynhurtigt det nyudkomne hefte om grind og grindefangst, og jeg anbefalede naturligvis alle turisterne at købe det!

NAMMCO (North Atlantic Marine Mammal Commission) havde en observatør på grindefangsten, en islandsk dyrlæge, der omhyggeligt undersøgte hver eneste hval med begejstring – han smagte dem aftenen efter sammen med os – og med ikke mindre begejstring, han fik resterne med sig hjem. Han gik hele dagen og aftenen med for bl.a. at se, hvordan de blev parteret, og han mødte op kl. 07.00 næste morgen, hvor Tórshavns borgmester personligt stod og fordelte hjemmeparterne til de tórshavnere, der havde meldt sig via e-mail til en hjemmepart, som havnepersonalet skar op.

Sedlerne kom ud kl.19.00, dvs. da fik man at vide hvilken hval, man havde part i. Der var mindst 2.000 begejstrede, glade mennesker på kajen med baljer, knive, børn og bedsteforældre og et virvar af biler til at køre fangsten væk på. Og Saltsølan havde naturligvis åbent hele aftenen, så alle kunne købe en sæk salt eller to til at salte kød og spæk ned med. Der var næste flere folk samlet end til Ólaisøkan!

Grinden rummede altså 231 hvaler, og det samlede skindtal var på 1.955 skind, hvor 1 skind i gennemsnit vejer 38 kg kød og 34 kg spæk. Der har således været omkring 74.290 kg kød og 66.470 kg spæk at fordele til de glade deltagere og som hjemmeparter. Hjemmeparterne bestod af de første 45 hvaler, der rummede 371 skind, der omregnet giver 26.712 kg kød og spæk, og da hver part var på 5 kg, var der således 5.342 eller knap halvdelen af Tórshavns befolkning, der havde skrevet sig for hjemmeparter. Resten har sikkert fået gennem drabsparterne.

Også Nólsoy fik hjemmepart, fire hvaler på 32 skind tilsammen, hvilket giver godt ni kg til hver nólsing.

Og hvalerne var godt i stand efter årstiden med et spæklag på en 5-8 cm. Der var flere helt store hvaler, de 2 største hanner var på 24 skind, og de 3 største hunner på 11 skind, så gennemsnitshvalen var på 8,5 skind eller omregnet vejede gennemsnitshvalen 1.128 kg – en god ton, idet 54% af en hval er kød og spæk, og vel og mærke mættende kød med et proteinindhold på 24%.

 

INFO
Hvordan og hvorledes alt foregår, kan man læse i:
Bloch, Dorete 2007.
Grindehvalen og Færøernes grindefangst. Pilot whales and the whale drive (translated by Kate Sanderson). The HNJ’s Indispensable Guide to the Faroe Islands, H.N. Jacobsens Bokahandil, Torshavn, 64 pp.
Boken kan beställas på Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

Dorete Bloch (1943-2015) var professor och chef för zool. avd vid Naturhistoriska museet på Färöarna.

 

 

 

 


Nyhetsbrev

 

Prenumerera på vårt oregelbundna Nyhetsbrev.

 
 


Bli medlem

 

Bli medlem - Din genväg till Färöarna.

 
 


Facebook

 

Håll dig uppdaterad - Följ oss på Facebook.

 
 


Kontakta oss

 

Frågor ? Skriv till oss här.

 
 

 

 

 

Recension- Introduktion till det färöiska språket -

 

  Tack så mycket för den utmärkta studiecirkeln i färöiska.

Jag är imponerad av hur välarrangerad den var.

Jag är också imponerad av arrangörernas goda kunskaper, och jag tycker kursinnehållet var bra.

Eftersom jag är en obotlig teknokrat hade jag gärna hört mer om grammatik. Den tid som skulle gått åt till det, kunde i så fall tas från genomgång av skönlitteratur.
Jag misstänker att de flesta föredrar mer skönlitteratur och mindre grammatik, så för majoritetens skull är nog upplägget bäst som det är.

Med vänlig hälsning                
Stefan Häger       

 
skriv artikel


Har du en berättelse, anekdot eller artikel om Färöarna, du vill dela med andra intresserade? Kontakta Samfundet om du funderar på att skriva.

Vi hjälper gärna till med allt det praktiska avseende text, teknik och illustrationer.

nyhetsbrev


Skriv upp dig här och få vårt nyhetsbrev med information om nya artiklar, evenemang mm.

Please enable the javascript to submit this form

bilder


Dela med dig av dina bilder. Vi tar emot teckningar, illustrationer, fotografier och presenterar dem här på webbplatsen.

Vi hjälper till med teknik om det behövs. Kanske har du också en historia eller berättelse som hör till dina bilder.

Vill du veta mer om Färöarna?

Föreningens medlemmar har stor kännedom om Färöarna. Vi delar gärna med oss av erfarenheter och kunskap. Fråga Samfundet Sverige-Färöarna här:

  Logga in

Inloggning för medlemmar.
Inte registrerad ?
Klicka på "Skapa inloggning" nedan.