• 1
Fårbrevet, detalj - Samfundet Sverige-Färöarna

30 ÅR

Ett jubileum värt att fira!

 
 

SEYÐABRÆVIÐ

är Fårbrevets namn på färöiska.

 
 

FÅRBREVET ÅTERLÄMNAS

Hur kom egentligen kungsboken tillbaka till Färöarna?

Fårbrevet, som varit i svenska händer i några hundratals år, innehåller detaljerade regler rörande fårskötsel på Färöarna. Ingvar Svanberg berättar hur det gick till när denna pergamenthandskrift återkom till Färöarna 1990.

 

Läs artikel här  
 
 
 
 
 
 

ARTIKLAR - läs mer om Färöarna

  • All
  • Allmänt
  • Båtar
  • Fakta
  • Film
  • Fiske
  • Frimärke
  • Fåglar
  • Historia
  • Konst
  • Kultur
  • Litteratur
  • Mat
  • Natur
  • Personer
  • Reflexioner
  • Resa
  • Samhälle
  • Språk
  • Stickning
  • Verksamhet
  • senaste
  • rubrik
  • datum
  • tillfällig
se fler håll SHIFT nere för alla se alla

Artiklar som andra har läst idag .....

  • Godkända namn till barndop på Färöarna

      Detta är listan på godkända flicknamn gällande 2014. Förnamn som kan användas när barn skall döpas och/eller registreras i folkbokföringen. Andra namn eller stavning av namn, kan ibland godkännas om det föreligger särskilda skäl. Man skall i sådana fall ansöka om tillstånd hos myndigheterna att få använda annat namn. Det räcker inte med att prästen godkänner det, för det har han/hon inte behörighet att göra.Bakom Läs mer
  • Blev öborna på Sandoy tillfrågade innan Färöarnas längsta tunnelbygge började ?

        En dag i mitten av februari 2019 kom via hemsidan en förfrågan. Nej, det var faktiskt två. Den första om att köpa ordboken FÄRÖORD var enkelt avklarad. Den andra visade sig kräva en hel del arbete. Avsändaren var universitetsstuderande som under våren skulle skriva sin uppsats. Hon hade tidigare besökt Färöarna och där hört olika åsikter om tunnelsbyggande, ett kostnadstungt arbete för ett litet Läs mer
  • Vällyckad studiehelg i färöiska språket

      Veckoslutet 25-26 april 2015 anordnade Samfundet Sverige-Färöarna i samarbete med Studieförbundet Vuxenskolan en studiehelg i det färöiska språket. Såvitt vi vet var det första gången på nästan 30 år som en färöisk språkkurs har anordnats i Stockholm. 1986 ledde Ulla Clausén en kurs i samarbete med Stockholms universitet och Svenska språknämnden.   Läs mer
  • Färingasagan

    Bo Almqvist (1931–2013) Trond i Gata och Sigmund Brestesson är huvudpersoner i Färingasagan som utspelas i Västnorden i tiden från 950 till omkring 1035. Läs mer
  • 1
  • 2
  • 3
  • 4
  • 5
  • 6
  • 7
  • 8
  • 9
  • 10
  • 11
  • 12
  • 13
  • 14
  • 15
  • 16
  • 17
  • 18
  • 19
  • 20
  • 21
  • 22
  • 23
  • 24
  • 25
  • 26
  • 27
  • 28
  • 29
  • 30
  • 31
  • 32
  • 33
  • 34
  • 35
  • 36
  • 37
  • 38
  • 39
  • 40
  • 41
  • 42
  • 43
  • 44
  • 45
  • 46
  • 47
  • 48
  • 49
  • 50
  • 51
  • 52
  • 53
  • 54
  • 55
  • 56
  • 57
  • 58
  • 59
  • 60
  • 61
  • 62
  • 63
  • 64
  • 65
  • 66
  • 67
  • 68
  • 69
  • 70
  • 71
  • 72
  • 73
  • 74
  • 75
  • 76
  • 77
  • 78
  • 79
  • 80
  • 81
  • 82
  • 83
  • 84
  • 85
  • 86
  • 87

Stor grind i Tórshavn

 

Tórshavn 27 augusti 2007

 

Mandagen startede med høj klar himmel, stille vejr, sol og koldt. Det var ved seks-tiden om morgenen, da jeg fik grindebud. Grinden lå 4 sømil fra Eystnes i Nólsoyarfjorden og svømmede sydover, dvs. lige mod Sandagerði, Tórshavns autoriserede hvalvåg.

 

Efter 34 år her som zoolog og med tilnavnet grindekonen, kribler det naturligvis, så jeg vækkede husets gæster, skyndede på dem, og vi skyndte os af hus og nåede lige at komme over til enden af drabet, der begyndte ved otte-tiden og var overstået før halvni. Det gik hurtigt for sig, og der var mange hvaler, de lå langs hele stranden i Sandagerði nedenfor den gamle provstegård.

Lige efter drabet, sejlede Norrøna af sted ved nitiden, og ude i Havnevågen lagde alle bådene sig for at blive skrevet op til drabsparter.

Inde ved stranden i Sandagerði slog man et reb om halefinnerne og sejlede hvalerne over til Saltsøli-kajen, der i mellemtiden var spulet ren. Her trak en kran dem op på kajen, og 2 trucks lagde dem i tre pæne rækker, der strakte sig fra Vónin til Bacalao. Der viste sig at være 231 hvaler, et imponerende syn. Ikke siden 9. oktober 2004 har der været en større grind i Havn (242 hvaler).

Denne gang var jeg ikke med til at tage prøver af de 10 hvaler, vi for tiden undersøger i hver grind, vi kan nå ud til. Vi tager først og fremmest maverne ud for at se, om menuen stadigvæk er den samme. De første 10 bliver valgt blandt de, der ligger på højre side, det er nemmeste, så leveren ikke ligger i vejen, når maverne skal skæres ud.

Men så blev jeg til gengæld hyret til at være med til at vurdere hvalerne, hvor man samtidigt også skriver hvalens køn ned og måler totallængden. Det har vi zoologer bedt om, og det kræver fire mand, hvis det skal være effektivt, og én skal have rene, ufedtede fingre at skrive med.

Aftenen før var der kommet et turistskib til kaj, så hurtigt vrimlede det med hovedsagelig amerikanere, der var ret undrende. Gl. Boghandelen udstillede lynhurtigt det nyudkomne hefte om grind og grindefangst, og jeg anbefalede naturligvis alle turisterne at købe det!

NAMMCO (North Atlantic Marine Mammal Commission) havde en observatør på grindefangsten, en islandsk dyrlæge, der omhyggeligt undersøgte hver eneste hval med begejstring – han smagte dem aftenen efter sammen med os – og med ikke mindre begejstring, han fik resterne med sig hjem. Han gik hele dagen og aftenen med for bl.a. at se, hvordan de blev parteret, og han mødte op kl. 07.00 næste morgen, hvor Tórshavns borgmester personligt stod og fordelte hjemmeparterne til de tórshavnere, der havde meldt sig via e-mail til en hjemmepart, som havnepersonalet skar op.

Sedlerne kom ud kl.19.00, dvs. da fik man at vide hvilken hval, man havde part i. Der var mindst 2.000 begejstrede, glade mennesker på kajen med baljer, knive, børn og bedsteforældre og et virvar af biler til at køre fangsten væk på. Og Saltsølan havde naturligvis åbent hele aftenen, så alle kunne købe en sæk salt eller to til at salte kød og spæk ned med. Der var næste flere folk samlet end til Ólaisøkan!

Grinden rummede altså 231 hvaler, og det samlede skindtal var på 1.955 skind, hvor 1 skind i gennemsnit vejer 38 kg kød og 34 kg spæk. Der har således været omkring 74.290 kg kød og 66.470 kg spæk at fordele til de glade deltagere og som hjemmeparter. Hjemmeparterne bestod af de første 45 hvaler, der rummede 371 skind, der omregnet giver 26.712 kg kød og spæk, og da hver part var på 5 kg, var der således 5.342 eller knap halvdelen af Tórshavns befolkning, der havde skrevet sig for hjemmeparter. Resten har sikkert fået gennem drabsparterne.

Også Nólsoy fik hjemmepart, fire hvaler på 32 skind tilsammen, hvilket giver godt ni kg til hver nólsing.

Og hvalerne var godt i stand efter årstiden med et spæklag på en 5-8 cm. Der var flere helt store hvaler, de 2 største hanner var på 24 skind, og de 3 største hunner på 11 skind, så gennemsnitshvalen var på 8,5 skind eller omregnet vejede gennemsnitshvalen 1.128 kg – en god ton, idet 54% af en hval er kød og spæk, og vel og mærke mættende kød med et proteinindhold på 24%.

 

INFO
Hvordan og hvorledes alt foregår, kan man læse i:
Bloch, Dorete 2007.
Grindehvalen og Færøernes grindefangst. Pilot whales and the whale drive (translated by Kate Sanderson). The HNJ’s Indispensable Guide to the Faroe Islands, H.N. Jacobsens Bokahandil, Torshavn, 64 pp.
Boken kan beställas på Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

Dorete Bloch (1943-2015) var professor och chef för zool. avd vid Naturhistoriska museet på Färöarna.

 

 

 

 


Nyhetsbrev

 

Prenumerera på vårt oregelbundna Nyhetsbrev.

 
 


Bli medlem

 

Bli medlem - Din genväg till Färöarna.

 
 


Facebook

 

Håll dig uppdaterad - Följ oss på Facebook.

 
 


Kontakta oss

 

Frågor ? Skriv till oss här.

 
 

 

 

 

Recension- Introduktion till det färöiska språket -

 

  Tack så mycket för den utmärkta studiecirkeln i färöiska.

Jag är imponerad av hur välarrangerad den var.

Jag är också imponerad av arrangörernas goda kunskaper, och jag tycker kursinnehållet var bra.

Eftersom jag är en obotlig teknokrat hade jag gärna hört mer om grammatik. Den tid som skulle gått åt till det, kunde i så fall tas från genomgång av skönlitteratur.
Jag misstänker att de flesta föredrar mer skönlitteratur och mindre grammatik, så för majoritetens skull är nog upplägget bäst som det är.

Med vänlig hälsning                
Stefan Häger       

 
skriv artikel


Har du en berättelse, anekdot eller artikel om Färöarna, du vill dela med andra intresserade? Kontakta Samfundet om du funderar på att skriva.

Vi hjälper gärna till med allt det praktiska avseende text, teknik och illustrationer.

nyhetsbrev


Skriv upp dig här och få vårt nyhetsbrev med information om nya artiklar, evenemang mm.

Aktivera javascript för att skicka detta formulär

bilder


Dela med dig av dina bilder. Vi tar emot teckningar, illustrationer, fotografier och presenterar dem här på webbplatsen.

Vi hjälper till med teknik om det behövs. Kanske har du också en historia eller berättelse som hör till dina bilder.

Vill du veta mer om Färöarna?

Föreningens medlemmar har stor kännedom om Färöarna. Vi delar gärna med oss av erfarenheter och kunskap. Fråga Samfundet Sverige-Färöarna här:

  Logga in

Inloggning för medlemmar.
Inte registrerad ?
Klicka på "Skapa inloggning" nedan.