Gásadalur frånn nordost. Vägen från tunneln till bebyggelsen. Den taggiga Tindhólmur vid fjorden i söder.

 

Boken Fågelfångarens son 2018 väcker en fråga om arv på Färöarna.

Gásadalur

Den färöiska bygden Gásadalur, med utsikt till Mykines, ligger på nordvästra delen av Vágar, ön som hyser Färöarnas flygplats. Enligt en sägen kommer namnet Gásadalur av Gæsa, kvinnan som en gång ägt jorden i den djupa, skålformade dalen med branter mot havet och med fågelberg på norrsidan.

Där bodde länge ett 60-tal invånare som levde av lantbruk och fångst. En stig ledde ur dalen upp över bergets 400 meter och ner till bygden Bøur. När regelbundna helikopterturer togs upp 1989 hade många flyttat bort, bara 16 personer bodde kvar, en av dem skolpojke.

Film med hopp

Under flera år hade arbetet med en vägtunnel pågått när den danska filmaren Ulla Boje Rasmussen 1990 gjorde dokumentären, 1700 meter fra fremtiden. Flera hoppades att tunneln skulle kunna rädda det lilla samhällets fortlevnad, samtidigt som andra hyste farhågor. Ett problem var att de flesta av jordägarna bodde långt borta. Kanske skulle en del bara vilja bygga sommarstugor på sin mark.

Filmens skildring av livet i bygden är så äkta. Bönderna berättar, sköter sina djur, tar oxar och baggar till svårtillgängliga betesplatser, samlar fåren, fångar fågel, slår vallen, går med post och tar emot helikoptern. Inmarkens gräsvall ser med sina små stycken ut som ett lapptäcke med smala remsor. På ett möte diskuteras det påbörjade skiftet för att samla ägorna till större enheter.

Tunneln öppnades först för bygdens folk 2003 och slutligen 2006 för allmän trafik. I Gásadalur bor 12 personer 2019. Turister kommer i bussar, begrundar dalen, fotograferar forsen som faller i havet och utsikten och vänder sedan åter genom tunneln.

En fransk kapten?

I Ulla Bojes film berättar en man om en anmoder, maka till en bonde som måste få en son för at inte mista sitt kronoarrende. De hade bara fått döttrar. Hustrun gick till Sørvágur, där en fransk skuta låg inne med skada på rodret. Hon träffade kaptenen eller tunnbindaren, någon av fin släkt, sades det, och kom hem med en vinkagge som finns bevarad. Därefter fick hon en son och därför har berättaren franskt blod i sina ådror, säger han.

Bokomslag Fågelfångarens son
Boken Fågelfångarens son tar utgångspunkt i historien från Gásadalur, men är annars en fri fantasi.

Fågelfångare i svensk bokform

En svensk filmare, Richard Hobert, har hösten 2018 givit ut en bok, Fågelfångarens son, Bokfabriken, Limhamn. Den utgår från historien från Gásadalur, men berättelsen är annars en fri fantasi, också i kulturhistoriskt hänseende. Bygdens namn uppges inte, men fågelfångaren skall sälja fåglar på marknaden i Bøur. I presentation av skriften sägs att handlingen utspelas i slutet av 1800-talet, då fårfarmaren och fågelfångaren Esmar enligt färöisk lag förlorar sitt markarrende, inte får det förlängt, om han inte inom ett år får en son. Detta stämmer inte med lagen, utan har väl tillkommit för dramatikens skull, men berör en intressant fråga om arv.

Jordäga

Jordäga är ett kulturhistoriskt spännande område. Gamla nordiska ägoförhållanden har länge avspeglats i den färöiska bygden. En bygd motsvarar närmast en by. Den har odlade inägor, inmark, och utmark. En andel av inmarken ger motsvarande andel i utmarken, betesrätt och del i tillhörande härligheter, som fågelfångst, säljakt, torvtäkt och rätt att samla tång och drivved. Det innebar under århundraden att den som inte ägde, eller förvaltade jord, inte hade några utkomstmöjligheter bortsett från att arbeta för andra.

Kanske var all odlingsbar jord från början odal, med en privat äganderätt som kunde ärvas. Óðal, odaljorden, delades mellan arvingar och det ledde med tiden till många små stycken i inmarken. I Gásadalur har den jorden nu 100 ägare.

Under medeltiden kom egendomar att förvärvas av kyrkan, av norsk adel och kronan. Efter reformationen kom kronan att äga nästan hälften av all färöisk jord och den kallas kongsjørð, kronojord, och arrenderas ut. Klagomål fanns på hur fogdar hanterade bönderna, men från 1600-talet har arrendet varit på livstid och om kronobonden, som kallas kongsbóndi, dog satt änkan kvar, därefter ärvde i första hand den äldste sonen. Det gäller, precis som fallet var med svenska fideikommiss, att hålla egendomen intakt för att bruket skall vara hållbart. I Gásadalur är och var bara en liten del av marken kronojord med bara två arrenden.

Kvinna ärver förtur till arrende?

Enligt jordbrukslagen 1937 gick rätten till ett arrende först till äldste sonen eller hans barn, sedan yngre son eller hans barn och därefter till äldsta dottern eller hennes barn sedan till yngre dotter eller hennes barn. När en ny arrendator skall ta över handlar det sedan 1989 främst om att han eller hon skall kunna bruka kronojorden på rätt sätt, sköta kreatur och får och helst även skapa ett ännu bättre lantbruk. Idag administreras arrendena av Búnaðarstovan, under Fiskeriministeriet.

Flera versioner av berättelsen

En av mina vänner såg på sin tid den omtalade kaggen i Gásadalur. Han fick också höra historien om bonden och hans hustru som var eniga om att söka få en son med hjälp utifrån. Ett skepp kom in på fjorden och de gick över berget till Bøur och såg ett franskt fartyg vid ankar. Bonden lånade en båt och rodde dit ut med hustrun. Han siktade ut den bästa mannen, det var visst kaptenen. Bonden var van att välja ut baggar. Så rodde han i land och hälsade på bekanta. Lite senare rodde han ut, hämtade sin hustru och kaggen med dubbel botten och två slags vin. De vandrade hem över berget, han med kaggen på ryggen. Nio månader senare födde hon en son.

En man berättade i november 2018 i färöisk radio, Meg minnist, att hans farfar kom från Gásadalur och bör ha varit barnbarnsbarn till Jóhannes av fransk ätt som var kronobonde vid mitten av 1800-talet. Dennes son fick namnet Frants och det lever vidare i släkten.

Berättelsen i boken Fågelfångarens son om hur ett par söker hjälp utifrån vilar på en verklig händelse. Utan tvekan var det mycket viktigt för en kronobonde att tänka sig att sonen skulle kunna föra arrendet vidare i släkten. Den oron är lätt att förstå. Den speciella tolkningen i boken av färöisk lag har väl tillkommit för att skärpa berättelsen. För övrigt kan den ses som en intressant och lättläst kärlekshistoria med flera vinklar. Filmen med samma namn kommer säkert att bjuda både på kärlek och vacker natur.


Fotnot

 Bokens stormås tycks vara en omskrivning av stormfågel (Fulmarus glacialis). Den spreds först under slutet av 1800-talet på Färöarna. (Kom 1865 till Vágoynna) Se också artikeln "Fåglar på Färöarna och på färöiska"

 Enligt några svenska lagar ärvde under medeltiden dotter lika stor lott som son. Enligt andra fick son två tredjedelar och dotter en tredjedel. I stadslagarna ärvde dotter lika mycket som son och från 1845 ärver kvinna i Sverige lika mycket som man.

 "Vestlige afkroge. Færøske filmiske fortælliger", filmer af Ulla Boje Rasmussen, 1700 meter fra fremtiden, 1990 og Tre blink mod vest, 1992, DVD Kong Gulerod film, 2014. De finns i en kassett med dansk och engelsk text samt illustrationer av bl a Jóan Pauli Joensen och Bárður Jakupsson.


 
Nanna Stefania Hermansson, Stockholm
 
Kommentarer eller frågor på artikeln? Skriv och berätta
Jordäga är ett kulturhistoriskt spännande område. Gamla nordiska ägoförhållanden har länge avspeglats i den färöiska bygden. Hur hanterar boken "Fågelfångarens son" Färöarnas historiska verklighet och stämmer den i kulturhistoriskt hänseende?
Hedersledamöterna Anna och Høgni i Nólsoy
06 nov 2023 Artiklar

  I början av 1960-talet kom den färöiske folkloristen Mortan Nolsöe (1924-1987) till Nólsoy för att...

Den iriska munken Dicuil berättelse om Färöarna
21 sep 2023 Artiklar

  Under senare åren har arkeologer påträffat bevis för att det har funnits bosättningar på Färöarna...

Med båt till Färöarna i mars?
13 apr 2022 Artiklar

  Lite tveksamma till en sjöresa i mars bokade min man och jag hösten 2021 en kort tur till Färöarna med...

Corona i Färöarna – en dagsrapport från 20 februari 2022
27 feb 2022 Artiklar

Färöarnas isolerade läge i Nordatlanten hjälpte föga när pandemin slog till i början av 2020. Detta är en enkel...

Sören Hallgren till minne
23 feb 2022 Artiklar

Fotograf Sören Hallgren, en stor vän av Västnorden har gått bort, saknad av många och inte minst av Samfundet...

Andrea Árting, en stor personlighet
16 jan 2022 Artiklar

En av den färöiska arbetarrörelsens frontfigurer under 40 år. Andrea Árting föddes den 23 december 1891 i Tórshavn....

Frimärksåret 2021 på Färöarna
14 dec 2021 Artiklar

Återigen har ett frimärksår blivit komplett på Färöarna, det 47:e året i ordning sedan premiären 1975. Sammanlagt har...

Min vän frimärksgravören Czeslaw Slania
29 nov 2021 Artiklar

Den 22 oktober 2021 var det hundra år sedan frimärksgravören Czeslaw Slania föddes. Jag, som formgivit en del förlagor...

Fångsten av atlantisk vitsiding i Skálafjørður 2021
19 sep 2021 Artiklar

Det har givetvis inte undgått någon som är intresserad av Färöarna att söndagen den 12 september 2021 drevs en...

Gunnar Hoydal - Nordenvän, författare och arkitekt
30 apr 2021 Artiklar

Den färöiske författaren, poeten och arkitekten Gunnar Hoydal var född 12 september 1941 i Köpenhamn och dog 15 mars...

Färöarna-Sverige, tidiga föredrag, kontakter och sammanträffanden. Hans Biskupsstøð, Vendela Lundmark, Ester Åkesson och Aina Cederblom
15 feb 2021 Artiklar

En av de få svenskar som i början av 1900-talet tog sig till Färöarna var läraren Ester Åkesson. Färöarna....

Frimärksåret på Färöarna 2020
26 nov 2020 Artiklar

Den samlade frimärksutgivningen på Färöarna 2020 visar på många intressanta aspekter av livet; historia, natur,...

Åsa Nyman – svensk etnolog som forskade om färöisk berättarkultur och folkliv
15 jul 2020 Artiklar

När jag höstterminen 1973 började läsa etnologi i Uppsala gjorde föreläsarna inte något större intryck på mig. Det...

Kapten Poul Nolsøe, britter i Göteborg och brittiska seglatser
15 maj 2020 Artiklar

För länge sedan fick jag av landsarkivarien Páll J. Nolsøe första bandet av hans stora Føroya Siglingarsøga, 1963. Då...

Anders Persson publicerar resedagbok från Färöarna 1969
07 mar 2020 Artiklar

  Sommaren 1969 for två unga studenter, Anders Persson och Lars Bern, från Uppsala till Färöarna. De...

När Fårbrevet överlämnades till Färöarna
06 feb 2020 Artiklar

Vid en högtidlig ceremoni i Tórshavn den 28 augusti 1990 lämnade dåvarande kulturministern Bengt Göransson över en...

Vänskap för livet
30 sep 2019 Artiklar

Jag och min vän Björn Sörensen knackade på, på hotell Nord i Viðareiði. Året var 1983 och vi hade tänkt tillbringa vår...

Blev öborna på Sandoy tillfrågade innan Färöarnas längsta tunnelbygge började ?
11 aug 2019 Artiklar

  Förord av Torbjörn Nyström. En dag i mitten av februari 2019 kom via hemsidan en förfrågan. Nej, det...

Gunnar Åkerblom, en av föreningens grundare, har gått bort
10 aug 2019 Artiklar

  Civiljägmästaren Gunnar Åkerblom 1925-2019 i Järvsö har gått bort. Samfundet Sverige-Färöarna minns honom...

Fågelfångarens son – en nära på sann berättelse
13 apr 2019 Artiklar

  Först manus - sedan bok Richard Hobert berättar för artikelförfattaren Hasse Christiansen bl.a. om...

Stormåsen flyger- Fågelfångarens son
26 mar 2019 Artiklar

  Boken Fågelfångarens son 2018 väcker en fråga om arv på Färöarna. Gásadalur Den färöiska bygden...

Tróndur Patursson, en sjöfarande konstnär, 75 år
13 mar 2019 Artiklar

  Samfundet Sverige-Färöarna gratulerar. Tróndur Patursson föddes den 1 mars 1944, en kvart efter brodern...

I ett färöiskt visthus
28 jan 2019 Artiklar

  På de karga, vindpiskade och isolerade öarna i Nordatlanten har färöingar i mer än tusen år kunnat trygga...

Lunnefångst på Färöarna
21 jan 2019 Artiklar

  Två vackert handgraverade frimärken som illustrerar traditionell lunnefångst gavs ut 2018. Gravören är...

Färöarnas frimärksutgivning 2018
30 dec 2018 Artiklar

  Årets frimärksutgivning koncentrerades till tre tillfällen samt ett ytterligare för de årliga...

Skuggbilder på svenska
19 okt 2018 Artiklar

  Många små milstolpar Nyligen har Ingun Christensens färöiska novellsamling Skuggamyndir kommit ut i min...

Skuggbilder – en anmälan
19 okt 2018 Artiklar

  Jag har blivit ombedd att skriva ner några tankar kring den svenska översättningen av novellsamlingen...

Färöisk dans i Dalarna
07 aug 2018 Artiklar

  NORDLEK är en stor folkdans- och spelmansstämma som anordnas var tredje år omväxlande i de nordiska...

Engelska kanoner på Färöarna
06 apr 2018 Artiklar

  Skansen åter besatt av engelsmän Till minne av andra världskriget har myndigheterna på Färöarna bevarat tre...

Äventyraren och visionären Sigert Patursson
28 mar 2018 Artiklar

  Vem var den bereste färöingen som i slutet på 1800-talet reste tur och retur till Sibirien ? I...

Snö, färöisk dans och slå tunna - En reseledares vecka på Färöarna 2018
08 mar 2018 Artiklar

Den traditionella tiden för ballad- eller kvaddansen på Färöarna börjar under julen och når sin kulmen i fastlagen....

Intryck från resa till Färöarna februari 2018
03 mar 2018 Artiklar

Färöarna om vintern En icke-balladnörd reser till Färöarna tillsammans med balladintresserad make – det låter som det...

Kráka – en kärleksförklaring
28 feb 2018 Artiklar

Det var kärlek vid första ögonkastet. Ja, jag vet. Det är en sjukt jobbig klyscha, men jag hittar inga andra ord för...

Frimärksåret 2017 på Färöarna
08 feb 2018 Artiklar

Den färöiska frimärksutgivningen 2017 fördelades på fyra utgivningstillfällen, två på våren och två på hösten. 27...

Under havsbotten investeras miljarder i Färöarnas största tunnelprojekt någonsin
27 jan 2018 Artiklar

Ungefär mitt emellan Danmark och Island ligger ögruppen Färöarna som består av 18 öar med en sammanlagd yta mindre än...

Nordisk språkstatistik- Illustrerad språksituation i Norden
03 dec 2017 Artiklar

Som gymnasiebibliotekarie brukar jag ibland vara ute i klasserna och undervisa om språk i Norden. Det gör jag inte...

Hållbar turism - en framtidsfråga för Färöarna
29 nov 2017 Artiklar

  För att utnyttja turismens kraft som en katalysator för positiv förändring, har FN utsett 2017 till det...

Att översätta från färöiska
11 nov 2017 Artiklar

  Under det senaste året har jag på spårvagnen till och från jobbet knåpat med att översätta en färöisk...

Om vikten av att försöka köpa svart bets en söndag
21 aug 2017 Artiklar

Från Färöarna till loppmarknad på Hötorget Från den tid då människor träffades på marknader och torg för att sälja...

Är det farligt att resa till Färöarna?
07 aug 2017 Artiklar

  Möt naturen med kunskap, omdöme och försiktighet Inte långt från idylliska och mycket populära byn...

På besök i världens navel
28 sep 2012 Artiklar

  Ingenstans är Norden en så påtaglig realitet som i Tórshavn Första kvällen i Tórshavn, efter...

Samfundet Sverige-Färöarna

Samfundet Sverige-Färöarna
c/o Bengtsson
Siargatan 11 5 tr
SE-118 27 STOCKHOLM
Sverige

+46  7 30 49 69 56
post@samfundet-sverige-faroarna.se

Sorry, this website uses features that your browser doesn’t support. Upgrade to a newer version of Firefox, Chrome, Safari, or Edge and you’ll be all set.