Blev öborna på Sandoy tillfrågade innan Färöarnas längsta tunnelbygge började ?

Förord av Torbjörn Nyström.

En dag i mitten av februari 2019 kom via hemsidan en förfrågan. Nej, det var faktiskt två. Den första om att köpa ordboken FÄRÖORD var enkelt avklarad. Den andra visade sig kräva en hel del arbete.

Avsändaren var universitetsstuderande som under våren skulle skriva sin uppsats. Hon hade tidigare besökt Färöarna och där hört olika åsikter om tunnelsbyggande, ett kostnadstungt arbete för ett litet land. Nu ville hon ta reda på hur dialogen mellan användarna, öborna och beslutsfattande politiker egentligen gick till. Därför behövde hon hjälp av Samfundet Sverige-Färöarna med att skapa kontakter till personer att intervjua.

Efter några veckor hade vi skapat kontakter till öbor, företagare och kommunpolitiker på Sandoy, samt relevanta personer i lagting och tunnelsbolag.

I Alva Liljestrand Foss artikel nedan kan du läsa resultatet av dessa intervjuer och hur medborgardialogen fungerat.

Medborgare och samhällsplanering

Att planera och besluta om vår omvärld är viktigt och samtidigt komplicerat. För att samhällsplanerare och politiker lättare ska kunna väga in medborgares perspektiv i planeringsfrågor används medborgardialog. Medborgardialog kan inkluderas i en planeringsprocess och innebär att medborgare kan yttra sina åsikter kring ett förslag, under ett så kallat samråd eller i en tidig dialog. Det kan bidra med att tillföra ny kunskap och bättre information, som kan stödja beslutsfattarna i att identifiera allmänna intressen. Därtill kan ett ökat demokratiskt inflytande ge större förståelse och respekt för motpartens ståndpunkter, något som i sin tur kan leda till ökat förtroende mellan förtroendevalda/tjänstemän och allmänheten.

Uppsatsbakgrund

Mitt intresse för medborgardialog utmynnade under våren 2019 i uppsats i geografi, som en del av mina universitetsstudier. Den samhällsplanering jag valde att lägga fokus på var bygget av undervattenstunneln till Sandoy. Uppsatsen är en kvalitativ uppsats med syftet att undersöka i vilken mån medborgarna på Sandoy inkluderats i planeringsprocessen och beslutsfattandet av Sandoyartunnilin. Genom att kartlägga vilka formella och informella möjligheter till dialog som funnits mellan medborgare på Sandoy och politiker respektive myndigheter kunde utmaningar och möjligheter som uppstod i samband med det omfattande infrastrukturprojektet i det mindre samhället på Sandoy uppmärksammas.

Geografisk bakgrund

Att Färöarna utgörs av 18 öar skapar speciella förhållanden för transport. För att ta sig mellan öarna finns broar, färjor, helikoptrar och undervattenstunnlar. Totalt finns det 19 tunnlar, eller berghol som de heter på färöiska. År 1973 byggdes den första fasta förbindelsen mellan två öar, Eysturoy och Streymoy och år 2001 byggdes den första undervattenstunneln, Vágatunnilin. År 2006 tillkom den andra undervattenstunneln, Norðoyatunnilin. Tunnlarna gör så att 87 procent av färingarna är sammankopplade med bilväg och visionen om ett tätare sammanbundet Färöarna är på väg att realiseras.

Om Sandoy och Sandoyartunnilin

Sandoy är en ö belägen söder om Streymoy och är uppdelad i fyra kommuner. Totalt är cirka 1 200 människor bosatta på ön (Hagstova, Føroya, 2018). Ön har upplevt en avfolkning under en tid. Att få tillstånd en undervattenstunnel som kan ersätta bilfärjan Teitur är en dröm som funnits sedan början av 2000-talet och dessutom varit något som lokalpolitiker kämpat för att få till stånd. 2014 kom beslutet i det färöiska parlamentet om att låta Eysturoyartunnilin medfinansiera undervattenstunneln till Sandoy. Arbetet med att spränga tunneln påbörjades i maj 2019, efter att sprängningsarbetet med Eysturoyartunnilin blev färdigt, och Sandoyartunnilin beräknas vara färdig till 2023. Sandoyartunnilin lämnar Streymoy vid färjeläget Gamlarætt och kommer upp i Traðardalur, mellan de två samhällena Skopun och Sandur (Estunlar, 2016).

Metod

För att undersöka förekomsten av medborgardialog, formell som informell, intervjuades 12 personer under en vecka i april 2019. Personer som intervjuades bodde eller arbetade på Sandoy, personer som hade politiska uppdrag på Sandoy eller i Lagtinget, VD:n för det statliga tunnelbolaget Estunlar, avdelningschefen för infrastruktur på det färöiska trafikverket Landsverk samt en samhällsplanerare på universitetet Fróðskaparsetur Føroya. Att välja ut respondenterna till respektive grupp har till stor del skett tillsammans med föreningen Samfundet Sverige-Färöarna. Språket under intervjuerna skedde till största del på något som på Färöarna benämns som ”blandinaviska” och det var en förutsättning för att genomföra studien.

Under fältarbetet bodde jag hos en väns morföräldrar i Tórshavn. Jag åkte till Sandoy tre gånger under den veckan och fick inblick i hur korta avstånd det var mellan människorna, liksom hur behjälpliga och vänliga de var. Första dagen blev jag upplockad vid färjan av en kommunpolitiker jag skulle intervjua. Strax blev varse att två av de kommunpolitiker jag skulle intervjua hade talat med varandra och ordnat så att jag kunde intervjua dem samtidigt. Under bilfärden ringde denne kommunpolitiker även samtal till en privatperson på Sandoy som jag skulle intervjua, för att höra om denne var hemma. Sedan fick jag skjuts även dit. På vägen tillbaka till färjan visste t.o.m. busschauffören om att jag var på ön och att jag skulle hämtas ända borta i Dalur för att åka till Skopun.

Resultat

Studien visade att medborgarna på Sandoy knapphändigt inkluderats i planeringsprocessen och beslutsfattandet för Sandoyartunnilin. Istället för att idka medborgardialog har den representativa demokratin ansetts tillräcklig för att företräda medborgarnas intressen. Borgarmöten, eller forum, är en vanlig metod för att öka medborgardeltagande. Det har förekommit flera sådana möten, men dessa har haft en enkelriktad kommunikation, där agendan satts av tjänstemän. Det innebär att avsikten har varit att informera allmänheten och inte att diskutera förslag eller ta in synpunkter. Det enda lagstadgade kravet på medborgarinkludering har kommunerna vid framtagningen av kommunens översiktsplan.

Ett borgarmöte initierades dock av en medborgare på Sandoy och skulle handla om på vilka sätt Sandoyartunnilin kan komma att påverka de samhällsvärden som Sandöborna uppskattar idag och vilka nya som skulle kunna tillkomma till följd av tunneln. Detta initiativ möttes av motstånd och stöttades inte av kommunpolitiker, vilket i slutändan ledde till att det inte blev av.

Informella möjligheter till dialog som skett på offentliga platser, likt bilfärjan Teitur, och sociala medier har varit viktiga för vidare förmedling av information.

Orsaker till bristande medborgardialog

Eventuella orsaker till att medborgardialogen präglats av enkelriktad kommunikation är att Sandoyartunnilin är en del av det största infrastrukturprojektet någonsin på Färöarna (Estunlar, 2016). Det är dessutom ett projekt som behöver ta hänsyn till geologiska förutsättningar och där säkerhet är en viktig aspekt. Kombinationen av dessa anledningar kan göra att de beslutsfattande politikerna månar om projektets tidseffektivitet när de inte tillåter dubbelriktad kommunikation. Att värdesätta tidseffektiviteten högre än medborgardialogen riskerar, enligt Nordstrand (2014), att bidra till försvagande av lokal demokrati och att tilliten mellan medborgare och förtroendevalda minskar. Utöver det går en miste om ökad förståelse för de praktiska funktionerna för en plats, vilket kan få stora konsekvenser för de vars liv påverkas av de planerade förändringarna. I de fallen verkar de informella kommunikationsvägarna som stöttepelare, där det faktum att till exempel den nuvarande talmannen (løgtingsformaður, riksdagens ordförande) är från Sandoy gör att lokalbefolkningen snabbt kan komma i kontakt med en person högt upp i beslutskretsarna. En nackdel med detta är såklart att en är beroende av kontakter och att dåliga relationer till en viss person kan försvåra för en att göra sin röst hörd.

En annan orsak till att medborgardialogen varit enkelriktad i sin kommunikation är avsaknaden av en formaliserad dubbelriktad medborgardialog, eller rättare sagt att traditionen av det närmsta en kommer en dubbelriktad medborgardialog på Färöarna utförs av en myndighet, Landsverk. Informella vägar för kommunikation har troligtvis kompenserat för avståndet och sett till att ett eventuellt missnöje mot projektets utformning stävjats.

Ytterligare en orsak till medborgardialogens enkelriktning kan vara rädslan för konflikt. I ett litet samhälle är det lätt att veta vem som tycker vad i en fråga och då kan det lätt skapa dålig stämning i vardagen. Ifall vissa anser att en grupp människor får bestämma för mycket om hur den gemensamma framtiden ska se ut, men inte vågar säga ifrån av rädsla för samhällets sammanhållning, blir det en annan problematik istället. Synen på tunnlar som något erhållet gott framgår av Hokwerdas (2015) studie. Att undvika konflikt skulle också kunna vara en orsak till att försöket till att upprätta en diskussion, som problematiserar Sandoyartunnilins framtida påverkan på livet på Sandoy, inte stöttades av kommunpolitikerna.

Slutsats

I takt med ökad befolkningstillväxt kommer utmaningen att hålla avståndet kort mellan medborgare, politiker och myndigheter att öka. En möjlig konsekvens av detta skulle vara bristande lokal demokrati samt minskad tilltro till de folkvalda politikerna, vilket skapar grogrund för populism och splittring i samhället. För att stävja denna utveckling, och främja en dialog i frågor rörande samhällsplanering och det framtida Färöarna, behöver traditionen om en god kännedom av, och respekt för, det lokala perspektivet hos politiker och myndigheter bevaras.

Genom att utarbeta en formaliserad medborgardialog som kan användas på hela Färöarna och genom att i högre utsträckning än tidigare applicera generativ planeringsteori kan den dubbelriktade kommunikationen öka. Förslagsvis bör detta utarbetas hos Landsverk, som sedan i samband med arbeten runtom i landet, kan sprida och fortsätta en medskapad utveckling, av en formaliserad medborgardialog. Den formaliserade medborgardialogen behöver och ska inte ersätta den informella dialogen som finns, utan den utgör ett komplement till den representativa demokratins tillkortakommanden. Den informella medborgardialog som finns grundas på relationer och utan relationer mellan människor växer det fram ett samhälle som få skulle må bra i.

BILDER
Klicka på en bild för att starta bildgalleri.

REFERENSLISTA

• Hagstova Føroya (June 2018). Faroe Islands in figures 2018. http://www.hagstova.fo/en (Hämtad 19-04-03)
• Eystur- og Sandoyartunnilin (2016). https://www.estunlar.fo/en/ (Hämtad 19-03-26)
• Hokwerda, Renno (2017). Tunnel visionary - The social effects and impacts of sub-sea tunnels on the Faroe Islands. University of Groningen.
• Nordstrand, Lina (2014). Medborgardialog – till vilket pris? Kungliga tekniska högskolan. http://www.diva-portal.se/smash/get/diva2:736550/fulltext01.pdf (Hämtad 19-03-27)
• Figur 1: Karta över Färöarnas transportnätverk. Källa: Landsverk THE WAY FORWARD ANNUAL REPORT 2016–2017 http://www.landsverk.fo/en-gb/about-us/annual-reports (Hämtad 2019-04-25)
• Figur 2: Karta över Sandoy. Källa: Wikipedia (2019) (https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=334535 (Hämtad 19-05-22)