• 1

Tolv senaste artiklar

  • Ballader och nordisk medeltid i bilder

    Ballader och nordisk medeltid i bilder

          Inledning Till ballader och visor dansar färöingar fortsatt med försångare i ring eller kedja. Dansen har rötter i medeltiden. Samfundet Sverige-Färöarna vill visa hur en del av dessa nordiska texter kan knytas till historiska händelser och sägner. I museer och främst Läs mer
  • Berättelse från Samfundets Färöresa med tonvikt på  kulturhistoria och språk 2016

    Berättelse från Samfundets Färöresa med tonvikt på kulturhistoria och språk 2016

          SPRÅK & HISTORIA - en reseberättelse.   Vi var 14 personer som den 15-20 september 2016 deltog i en resa till Färöarna, arrangerad av Samfundet Sverige-Färöarna och ledd av Nanna Hermansson.   Programmet innebar en rundresa på flera av öarna med många intressanta Läs mer
  • Efter två timmar når vi toppen

    Efter två timmar når vi toppen

          TVÅ TIMMAR av hård vandring.   Efter 2 timmar når vi toppen av berget. Eftermiddagsljuset lägger de kringliggande fjällen och vikarna i, ett nästan artificiellt, guldfärgat ljus men blå-lila skuggor.   Vinden från Nordatlanten blåser isande kallt när vi fumlande börjar Läs mer
  • Vackraste meningen på färöiska - tankar om ett riksdagsprotokoll

    Vackraste meningen på färöiska - tankar om ett riksdagsprotokoll

          SVART PÅ VITT i riksdagens protokoll.   Den 14 september 2016 är det exakt 70 år sedan Färöarna hade folkomröstning om frigörelse från Danmark. En folkomröstning som fortfarande skapar heta känslor hos färöingar.   Den vackraste meningen på färöiska sägs finnas Läs mer
  • Video och film på tema Färöarna

    Video och film på tema Färöarna

      VIDEO   Öar i Atlanten Öar i Atlanten är namnet på en svensk dokumentärfilm från 1951 om Färöarna, filmat med smalfilmskamera och producerad av Sten Nordensköld. Textbearbetning av Kjell Nordenskiöld och klippt filmen har Bengt G. Eriksson. Filmen är delad upp i fem delar. Läs mer
  • Bokutgivningen på Färöarna 2015

    Bokutgivningen på Färöarna 2015

          PÅ FÄRÖARNA är det aldrig långt till en bok.   För att få ett mått på hela den färöiska bokutgivningen, är ett besök på Føroya Landsbókasavn, Landsbiblioteket ett bra ställe att gå. De publicerar en årlig sammanställning, där man bl. a Läs mer
  • Färöisk flaggfadäs, dansk eller svensk?

    Färöisk flaggfadäs, dansk eller svensk?

          MERKIÐ - hur ser Färöarnas flagga egentligen ut?   Den färöiska flaggan formgavs av studenter i Köpenhamn. Den blev officiell först den 25 april 1940 och årligen högtidlighålls flaggdagen den 25 april.   Den 29 juli firas Ólavsökudagur i Tórshavn och den Läs mer
  • Finns det förkristna sakrala ortnamn på Färöarna?

    Finns det förkristna sakrala ortnamn på Färöarna?

          FINNS DET förkristna sakrala ortnamn på Färöarna?   ABSTRAKT : Kristendomens historia på Färöarna är omdiskuterad. Nyare undersökningar tyder på att Kristendomen kan ha dominerat på öarna redan under den vikingatida kolonisationsfasen. Frågan är om ortnamnen på något sätt kan belysa denna Läs mer
  • Utvald som världens vackraste sedel

    Utvald som världens vackraste sedel

      VÄRLDENS VACKRASTE sedel 2005 kom från Färöarna.     The International Bank Note Society- IBNS, grundades 1961 och har över 2 000 medlemmar i 90 länder. Denna internationella non-profit organisation vars medlemmar samlas kring intresset för sedlar, valde år 2005 den färöiska 1 Läs mer
  • Färöarnas nationalsång :  Du fagraste land mitt

    Färöarnas nationalsång : Du fagraste land mitt

      Inledning av Torbjörn Nyström Føroya Skúlabókagrunnur, “Färöarnas Läroboksfond” uppmärksammade 2006 att Färöarnas nationalsång hade 100 års jubileum. Det gjordes bland annat med skriften Tú alfagra land mítt – tjóðsangurin og søga hansara., “Du fagraste land mitt - nationalsången och dess historia”. Det var Turið Sigurðardóttir Läs mer
  • SÖKES: nya översättare färöiska och svenska

    SÖKES: nya översättare färöiska och svenska

      ÖVERSÄTTARE SÖKES. At umseta ella týða?     Nordens minsta språk skall få en allmän, digital svensk ordlista. Samfundet arbetar för att redan nästa år publicera en början på en svensk-färöisk ordlista och söker nu översättare.   Det är föreningen Svensk-färöisk ordbok som Läs mer
  • Villa Bergshyddan och färöisk arkitektur

    Villa Bergshyddan och färöisk arkitektur

      FÄRÖISK ARKITEKTUR - föredrag i Villa Bergshyddan.     En vacker kväll i Stockholm berättade arkitekten Árni Winther om sitt arbete för nära tjugo samfundsmedlemmar. Han var tillsammans med sin hustru och medarbetare, hortonomen Sigga Rasmussen, stadens gäst i Villa Bergshyddan.   Villa Bergshyddan Läs mer
  • 1
  • 2
  • 3
  • 4
  • 5
  • 6
  • 7
  • 8
  • 9
  • 10
  • 11
  • 12
  • 13
  • 14
  • 15
  • 16
  • 17
  • 18
  • 19
  • 20

Mest läst senaste veckan

  • Att skrämma bort valar

      Att skrämma bort valar   Vi förknippar gärna Färöarna med grindval och grindvalsjakt (Joensen 1983). Mindre känt är att på Suðuroy jagas varje år också någon enstaka näbbval eller døglingur. Även en rad storvalar har emellertid, åtminstone tidigare, årsvist besökt ögruppen (Dánjalsson 1927; Läs mer
  • 1

Reflexioner: Stickning på Färöarna

 

Kära läsare

Der var så roligt att i höstas se en ung kvinna sitta på flygbussen från Tórshavn och sticka medan hon lyssnade till musik. Fingrarna rörde sig på karakteristiskt vis och garnet löpte över höger hand.

På samfundets årsmöte den 27 april 2007 talade Osva Olsen om Stickning på Färöarna förr och nu. Osva kommer från Vestmanna, är etnolog från Uppsala och arbetar på Skansen.

Osva förklarade att också i svensk tvåändstickning löper garnet över höger hand, men annars har skolan sedan länge lärt ut stickning med garnet över vänster hand. Den norske folklivsforskaren Eilerdt Sundt (1817-1875) beräknade i Norge hastigheten på det ena och det andra sättet och rekommenderade att garnet löper över vänster, berättade Osva. Det slog aldrig igenom på Färöarna, men väl i Danmark och Sverige.

 

Rörlighet

Huvudintrycket av hennes föredrag var annars den stora rörligheten i stickmodet genom tiderna. Försäljning av stickade plagg var en betydande inkomstkälla i karga områden som Halland, Jylland, Färöarna och Island där dock fåren kunde beta. Kontakterna fanns över havet och mönster spreds på tryck. Mycket av mönsterskatten är gemensam, även om vissa utgåvor har marknadsförts som typiska för ett område.

 

Historia

De äldsta beläggen för färöisk stickning finns i norska rättshandlingar från senare delen av 1500-talet. Den kungliga monopolhandeln köpte in strumpor till soldaterna och det var den viktigaste exportvaran från Färöarna och från de andra karga områdena under 1600- och 1700-talen. Handeln gick över Köpenhamn och vid Grönlands Plads i packhuset från 1767, som nu är Nordatlantens Brygge. Där samlade Det almindelige Handelskompagnie varorna. Kompaniet handlade med Färöarna, Grönland, Island och Finnmarken. Osva hänvisade till Nicolina Jensen Beder som forskat i textilhistoria och som menar att därifrån stammar förväxlingen att de färöiska tröjorna marknadsfördes som isländska också på senare år.

 

Artonhundratalet

Tröjor blev under 1800-talet en allt viktigare handelsvara som stod för hälften av utflyttningen från Färöarna vid tiden då monopolhandeln ersattes av frihandel, 1856.

När det havsgående fisket med slupp ökade i slutet av 1800-talet och männen var borta flera månader åt gången blev det svårt för dem som var hemma att hinna med att, utöver hushåll och lantbruk, sticka för avsalu. Osva nämnde att en fiskare behövde fem omgångar av stickade plagg med sig till en fisketur. Behovet för stickade plagg minskade ju inte i i det egna hushållet.

Med det första spinneriet på Färöarna i början av 1900-talet underlättades ullarbetet. Det krävdes dock att ullen var tvättad, var färg för sig, och sorterad innan den skickades till spinning. De grova täckhåren måste skiljas från finullen, nappas, för den som ville ha ett mjukt garn. De grova täckhåren kunde spinnas på slända till en stark tråd som användes till att kanta knapphål eller till en väv. Spinnrocken, en så kallad långrock som hade införts från Skottland omkring 1700, fanns i alla hus och det var männen som spann på den. 

 

Boken om färöisk stickning

Under 1800-talet var tröjorna oftast mönsterstickade. Osva betonade att de blev både vackrare och starkare än de enfärgade. På det tidiga 1900-talets fotografier bär de färöiska männen enfärgade mörka tröjor och mönsterstickningen var i avtagande. Skräddare H. M. Debes började samla in äldre mönster och prov visades på en industriutställning i Köpenhamn 1929. Drottning Alexandrine intresserade sig för dem och uppmärksamheten bidrog till att 125 mönster publiceras i Bindibókin 1932. Den fick ett stort inflytande och nya utgåvor kom 1949, 1969 och 1986. Osva nämnde att under andra världskriget när de engelska soldaterna köpte stickade tröjor betydde det ett uppsving för stickning till avsalu.

 

Minnesbilder

På 1960-talet minns jag de äldre männen i småmönstrade i tröjor av finull i ullens bruna färger. När det blev för varmt inne i köket gick de bara ut en stund. Över tröjan bar de gärna en blå jacka av jeanstyg. För direkt utomhusarbete användes de grövre skeppströjorna som ofta var helt ljusa eller grå med mörkare mönster. Kvinnorna satt vanligtvis med stickningar, på rundstickor, och skeppströjorna såldes de i handeln för små summor. Då fanns också spinneriet i Göta som lät sticka tröjor både för hand och i maskin. Timpengen har varit låg för arbete med ull och ylle, men i bygderna fanns inte många andra möjligheter till lönat arbete. Nu är det ofta en farmor eller mormor som förser barnbarnen med stickade underkläder, tröjor, sockor, vantar och mössor.

Syntetmaterial har sedan 1970-talet ersatt mycket av yllet, inte bara på Färöarna. Det har på 1980-1990-talet inte funnits något världsmarknadspris på ull och den färöiska ullen bränns. Samtidigt har yllet blivit en exklusiv vara. Osva påpekade att när det bara är fårköttet som är eftersökt blir följden att det i fåraveln inte tas hänsyn till ullkvaliteten och den har försämrats.

 

Hemslöjdsförening

Dansk Kunstflid-foreningFrån början av 1900-talet erbjöd Dansk Kunstflid-forening både färöiska och isländska kvinnor att få slöjdundervisning i Köpenhamn. Det fanns interesse för att få fram bättre produkter. Klagomål framfördes på kvaliteten på de stickade och vävda produkterna och hemslöjdsföreningen bildades 1927. Föreningen skulle både utveckla arbetet och hjälpa till med försäljningen, en första butik öppnades 1930. Nu är hemslöjdens butik i Tórshavn stängd, precis som på många orter i Sverige, men det finns flera färöiska hemslöjdsföreningar.

Osva menade att det känns orättfärdigt med kritik av kvalitén som framförts genom tiderna, när det egentligen handlat om tidsbrist hos de stickande.

 

Mode

Plagg följer mode och har varierande betydelse. Skipstroyggjur, som såldes som islandströjor i Sverige, bars för att signalera progressivitet. Efter den ekonomiska krisen på Färöarna i början av 1990-talet blev den mörkbruna tröjan med silverknappar på axeln ett partipolitiskt uttryck för självständighet.

Nu är det åter modernt att sticka och naturnära produkter får en allt större marknad. Unga färöiska formgivare som till exempel Sniálvsdóttir, har tagit upp äldre mönster, men givit plaggen ny form. De är gärna löst stickade och arbetet får inte ta för lång tid. Veckopressen är full att fiffiga stickbeskrivningar, gärna på små föremål. Osva nämnde inte Kaffe Fasset, som från Amerika sedan en del år inspirerat till vilda stickade mönster, men hon betonade att veckopressen så länge den funnits varit läst och spritt idéer också på Färöarna.

En omtyckt tradition, att särkilda mönster som hört till vissa hus för att det skulle var lättare att identifiera den som förolyckats, punkterade Osva som en myt. Den lever också i andra områden som på Aranöarna där de började sticka enfärgade, mönstrade tröjor på 1930-talet.

Det var så roligt att lyssna till Osva som med bred kunskap kunde svara på frågor. Varför stickar inte männen? Jo, när resultatet var en produkt till avsalu, då stickade också de. I andra trakter som i Anderna och i Turkiet, stickar männen fortfarande.

Osva visade både rejäla underkläder för män, mjuka små barnplagg och en sjal, av den typ som nu är karakteristiskt färöisk, som hon tagit med sig. Det fanns så mycket att berätta att det inte gavs tid åt att komma in på frågan om den färöiska dräkten.

Den färöiska ullen är inte längre guld värd. Endast en liten del går till spinnerierna och blandas med importerad ull. Ullen kan inte nappas på maskin men jag har hört förslaget att den skulle skickas till Kina för att få handarbetet gjort. Själv hoppas jag att det blir gjort på något vis så att ylleplaggens fantastiska egenskaper tas tillvara, både för barn och vuxna. Inte har jag funnit något syntetmaterial som värmer och andas lika väl i både väta och kyla.

 

Forskning

Osva har skrivit om stickning som en del i ett större projekt, Traditión och modernitetur, men det är ännu inte publicerat. Fróðskaparsetur Føroya och Islands universitets humanistiska fakultet anordnar 26-28 juni 2007 en sjätte Frændafundur eller öppen konferens där ett tema blir stickning och formgivning. Där kommer Osva Olsen att föreläsa, jämförelser kommer att göras med Island och det blir spännande.

Den isländska tröjan av löst spunnen ull med mönster som en stor krage används nu för att marknadsföra Island. Den inspirerades av den grönländska pärlkragen genom schweiziska mönsterböcker och blev populär på 1970-talet. Nu har den blivit traditionell och dessutom åter modern bland de unga. Till detta fogade Osva kommentaren att också den grönländska pärlkragen har utvecklats från en liten kant kring halsen till at nå ut över skuldrorna. Så kan kulturkontakterna ta sig uttryck.

 

TEXT
Nanna Hermansson, maj 2007

 

LÄNKAR
Sniálvsdóttir - internationellt brand med handstickade färöiska modekläder

 

 

 

  Frågor eller kommentarer på artikel ?
  Skriv här

 

Följ med vad som händer :
Skriv upp dig till Samfundets oregelbundna Nyhetsbrev här och GILLA oss på Facebook , så håller vi dig uppdaterad.

 

 

 

 

Recension- Introduktion till det färöiska språket -

 

  Tack så mycket för den utmärkta studiecirkeln i färöiska.

Jag är imponerad av hur välarrangerad den var.

Jag är också imponerad av arrangörernas goda kunskaper, och jag tycker kursinnehållet var bra.

Eftersom jag är en obotlig teknokrat hade jag gärna hört mer om grammatik. Den tid som skulle gått åt till det, kunde i så fall tas från genomgång av skönlitteratur.
Jag misstänker att de flesta föredrar mer skönlitteratur och mindre grammatik, så för majoritetens skull är nog upplägget bäst som det är.

Med vänlig hälsning                
Stefan Häger       

 
skriv artikel


Har du en berättelse, anekdot eller artikel om Färöarna, du vill dela med andra intresserade? Kontakta Samfundet om du funderar på att skriva.

Vi hjälper gärna till med allt det praktiska avseende text, teknik och illustrationer.

bilder


Dela med dig av dina bilder. Vi tar emot teckningar, illustrationer, fotografier och presenterar dem här på webbplatsen.

Vi hjälper till med teknik om det behövs. Kanske har du också en historia eller berättelse som hör till dina bilder.

nyhetsbrev


Skriv upp dig här och få vårt nyhetsbrev med information om artiklar, evenemang och annat intressant.

Vill du veta mer om Färöarna?

Föreningens medlemmar har stor kännedom om Färöarna. Vi delar gärna med oss av erfarenheter och kunskap. Fråga Samfundet Sverige-Färöarna här:

Inloggning författare, skribenter och administratorer.