• 1

Tolv senaste artiklar

  • Island som tema i Nordisk Tidskrift

        I Nordisk Tidskrift 2015 häfte 4, finns fyra artiklar om ämnen som rör Island. Tidskriften är för många okänd, men den är en guldgruva för den som letar efter uppgifter om folk och händelser Norden. När du söker uppgifter om vad som Läs mer
  • Introduktion till det färöiska språket, en snabbkurs om sex studietimmar

      Språk-kurs Nu bjuder Samfundet Sverige-Färöarna igen in till en snabbkurs om sex studietimmar som vi kallar "Introduktion till det färöiska språket".   DATUM Studiecirkel lördagen den 12 mars 2016 med fortsättning söndagen den 13 mars 2016 (tider e.s.u.)   Läs mer
  • Ansök om boende på Villa Bergshyddan i Stockholm

      Nordiskt kultursamarbete   Stadens nordiska kultursamarbete med de fyra huvudstäderna Helsingfors, Köpenhamn, Oslo och Reykjavík har på senare år utökats även med de självstyrande områdenas huvudstäder, Mariehamn, Nuuk och Tórshavn. Kultursamarbetet innebär årliga möten mellan kulturnämnderna, kulturchefsmöten och övrigt informationsutbyte. Villa Bergshyddan som Läs mer
  • Färöiska kostvanor - en studie från 1954

      Färöiska kostvanor av fil. lic. Alfa Olsson (1914-1967), Göteborg   Inledning av Torbjörn Nyström Texten nedan är hämtad från RIG årgång 37, häfte nr. 3 från 1954. Rig är en svensk kulturhistorisk tvärvetenskaplig tidskrift inom humaniora med tonvikt på kulturhistoria, etnologi och andra Läs mer
  • Ræstur fiskur: air-dried fermented fish the Faroese way

      RÆSTUR FISKUR: air-dried fermented fish the Faroese way Ingvar Svanberg   Abstract Background Fish has played an important role in the diet of the population of the mid-Atlantic Faroe Islands. Dried and fermented fish in particular have been an essential storable protein source Läs mer
  • Frimärksåret 2015 på Färöarna

      Året bjöd på en hel del spännande motiv på de färöiska frimärksutgåvorna. Solförmörkelsen den 20 mars var en nyhet världen över, medan Jacobsens bokhandels 150-årsjubileum eller den färöiska flaggans 75-årsjubileum som internationellt erkänd flagga hade mer lokal betydelse, liksom invigningen av den nya Läs mer
  • Återseende med Färöarna efter trettiofem år.

      Vi hade lovat vår sonson en resa, min man och jag, och den skulle gå till Färöarna. Där hade vi varit på bröllopsresa för trettiofem år sedan, nu fyllde grabben 15 år och vi ville ge honom resan i present. Den 15/6 tog Läs mer
  • Nordiska scenkonstdagar 24-28 maj på Färöarna - DAGARNIR 2016

      NORDISK SCENKONST   Färöarna kommer att vara värd för de nordiska scenkonstdagarna nästa år. Evenemanget är 24-28 maj 2016 och går under namnet Nordic Performings Arts Days - DAGARNIR 2016. Fokus kommer att vara på interaktivitet. Network for the Nordic Performing Arts, NNPA, består Läs mer
  • Nordisk regatta med segelfartyg på Färöarna 2016

      Nordisk Kustkultur 2016   Dagarna 7 till 10 juli 2016 kommer festivalen Nordisk Kustkultur - Norðurlendsk Strandamentan, att hållas på Färöarna. Värdar är Vágs kommun och föreningen Färöiska Segelfartyg av trä - Føroysk Træseglskip. Ändamålet är att bevara och upplysa om värdet av kulturen som Läs mer
  • Hamnskifte i Stockholm med Kjartan Hansen

      Det var spännande att gå in i halvmörkret längst in i Kulturhusets botten i Stockholm för att se Hamskifti med den färöiske skådespelaren Kjartan Hansen. Scenens golv och vägg i Unga Klara var täckta med plast. Mitt på golvet stod en stol, två Läs mer
  • Kan man lära sig färöiska?

      Kan man lära sig färöiska? Jo, men inte på en helg. Trots det har Samfundet Sverige-Färöarna anordnat en liten helgkurs för nybörjare.   Första kursen Den första gången hölls den som studiecirkel 25-26 april 2015 i samarbete med Studieförbundet Vuxenskolan i förbundets lokaler Läs mer
  • Översättaren Inge Knutsson har gått bort

      Översättaren Inge Knutsson (1948-2015) i Knislinge har gått bort. Samfundet Sverige-Färöarna minns honom med stor tacksamhet. Inge Knutsson har träget översatt nordisk litteratur till svenska och var också en av dem som fängslats av Färöarna och tog språket till sig. Det har betytt Läs mer
  • 1
  • 2
  • 3
  • 4
  • 5
  • 6
  • 7
  • 8
  • 9
  • 10
  • 11
  • 12
  • 13
  • 14
  • 15
  • 16
  • 17
  • 18
  • 19

Mest läst senaste veckan

  • Om Fårbrevet - Seyðabrævið

      Fårbrevet Seyðabrævið   Hakon með guðs miskun noregs hærtuge son magnus konungs hins koronaða. senðir ollum monnum j færæyium. þeim sæm þetta bræf sea eða hæyra. Queðiu Guðs ok sina. {tip FOTNOT *1:: Nutida färöiska:Hákon við Guðs misskunn Noregs hertugi, sonur Magnus kongs Läs mer
  • 1

Reflexioner: Stickning på Färöarna

 

Kära läsare

Der var så roligt att i höstas se en ung kvinna sitta på flygbussen från Tórshavn och sticka medan hon lyssnade till musik. Fingrarna rörde sig på karakteristiskt vis och garnet löpte över höger hand.

På samfundets årsmöte den 27 april 2007 talade Osva Olsen om Stickning på Färöarna förr och nu. Osva kommer från Vestmanna, är etnolog från Uppsala och arbetar på Skansen.

Osva förklarade att också i svensk tvåändstickning löper garnet över höger hand, men annars har skolan sedan länge lärt ut stickning med garnet över vänster hand. Den norske folklivsforskaren Eilerdt Sundt (1817-1875) beräknade i Norge hastigheten på det ena och det andra sättet och rekommenderade att garnet löper över vänster, berättade Osva. Det slog aldrig igenom på Färöarna, men väl i Danmark och Sverige.

 

Rörlighet

Huvudintrycket av hennes föredrag var annars den stora rörligheten i stickmodet genom tiderna. Försäljning av stickade plagg var en betydande inkomstkälla i karga områden som Halland, Jylland, Färöarna och Island där dock fåren kunde beta. Kontakterna fanns över havet och mönster spreds på tryck. Mycket av mönsterskatten är gemensam, även om vissa utgåvor har marknadsförts som typiska för ett område.

 

Historia

De äldsta beläggen för färöisk stickning finns i norska rättshandlingar från senare delen av 1500-talet. Den kungliga monopolhandeln köpte in strumpor till soldaterna och det var den viktigaste exportvaran från Färöarna och från de andra karga områdena under 1600- och 1700-talen. Handeln gick över Köpenhamn och vid Grönlands Plads i packhuset från 1767, som nu är Nordatlantens Brygge. Där samlade Det almindelige Handelskompagnie varorna. Kompaniet handlade med Färöarna, Grönland, Island och Finnmarken. Osva hänvisade till Nicolina Jensen Beder som forskat i textilhistoria och som menar att därifrån stammar förväxlingen att de färöiska tröjorna marknadsfördes som isländska också på senare år.

 

Artonhundratalet

Tröjor blev under 1800-talet en allt viktigare handelsvara som stod för hälften av utflyttningen från Färöarna vid tiden då monopolhandeln ersattes av frihandel, 1856.

När det havsgående fisket med slupp ökade i slutet av 1800-talet och männen var borta flera månader åt gången blev det svårt för dem som var hemma att hinna med att, utöver hushåll och lantbruk, sticka för avsalu. Osva nämnde att en fiskare behövde fem omgångar av stickade plagg med sig till en fisketur. Behovet för stickade plagg minskade ju inte i i det egna hushållet.

Med det första spinneriet på Färöarna i början av 1900-talet underlättades ullarbetet. Det krävdes dock att ullen var tvättad, var färg för sig, och sorterad innan den skickades till spinning. De grova täckhåren måste skiljas från finullen, nappas, för den som ville ha ett mjukt garn. De grova täckhåren kunde spinnas på slända till en stark tråd som användes till att kanta knapphål eller till en väv. Spinnrocken, en så kallad långrock som hade införts från Skottland omkring 1700, fanns i alla hus och det var männen som spann på den. 

 

Boken om färöisk stickning

Under 1800-talet var tröjorna oftast mönsterstickade. Osva betonade att de blev både vackrare och starkare än de enfärgade. På det tidiga 1900-talets fotografier bär de färöiska männen enfärgade mörka tröjor och mönsterstickningen var i avtagande. Skräddare H. M. Debes började samla in äldre mönster och prov visades på en industriutställning i Köpenhamn 1929. Drottning Alexandrine intresserade sig för dem och uppmärksamheten bidrog till att 125 mönster publiceras i Bindibókin 1932. Den fick ett stort inflytande och nya utgåvor kom 1949, 1969 och 1986. Osva nämnde att under andra världskriget när de engelska soldaterna köpte stickade tröjor betydde det ett uppsving för stickning till avsalu.

 

Minnesbilder

På 1960-talet minns jag de äldre männen i småmönstrade i tröjor av finull i ullens bruna färger. När det blev för varmt inne i köket gick de bara ut en stund. Över tröjan bar de gärna en blå jacka av jeanstyg. För direkt utomhusarbete användes de grövre skeppströjorna som ofta var helt ljusa eller grå med mörkare mönster. Kvinnorna satt vanligtvis med stickningar, på rundstickor, och skeppströjorna såldes de i handeln för små summor. Då fanns också spinneriet i Göta som lät sticka tröjor både för hand och i maskin. Timpengen har varit låg för arbete med ull och ylle, men i bygderna fanns inte många andra möjligheter till lönat arbete. Nu är det ofta en farmor eller mormor som förser barnbarnen med stickade underkläder, tröjor, sockor, vantar och mössor.

Syntetmaterial har sedan 1970-talet ersatt mycket av yllet, inte bara på Färöarna. Det har på 1980-1990-talet inte funnits något världsmarknadspris på ull och den färöiska ullen bränns. Samtidigt har yllet blivit en exklusiv vara. Osva påpekade att när det bara är fårköttet som är eftersökt blir följden att det i fåraveln inte tas hänsyn till ullkvaliteten och den har försämrats.

 

Hemslöjdsförening

Dansk Kunstflid-foreningFrån början av 1900-talet erbjöd Dansk Kunstflid-forening både färöiska och isländska kvinnor att få slöjdundervisning i Köpenhamn. Det fanns interesse för att få fram bättre produkter. Klagomål framfördes på kvaliteten på de stickade och vävda produkterna och hemslöjdsföreningen bildades 1927. Föreningen skulle både utveckla arbetet och hjälpa till med försäljningen, en första butik öppnades 1930. Nu är hemslöjdens butik i Tórshavn stängd, precis som på många orter i Sverige, men det finns flera färöiska hemslöjdsföreningar.

Osva menade att det känns orättfärdigt med kritik av kvalitén som framförts genom tiderna, när det egentligen handlat om tidsbrist hos de stickande.

 

Mode

Plagg följer mode och har varierande betydelse. Skipstroyggjur, som såldes som islandströjor i Sverige, bars för att signalera progressivitet. Efter den ekonomiska krisen på Färöarna i början av 1990-talet blev den mörkbruna tröjan med silverknappar på axeln ett partipolitiskt uttryck för självständighet.

Nu är det åter modernt att sticka och naturnära produkter får en allt större marknad. Unga färöiska formgivare som till exempel Sniálvsdóttir, har tagit upp äldre mönster, men givit plaggen ny form. De är gärna löst stickade och arbetet får inte ta för lång tid. Veckopressen är full att fiffiga stickbeskrivningar, gärna på små föremål. Osva nämnde inte Kaffe Fasset, som från Amerika sedan en del år inspirerat till vilda stickade mönster, men hon betonade att veckopressen så länge den funnits varit läst och spritt idéer också på Färöarna.

En omtyckt tradition, att särkilda mönster som hört till vissa hus för att det skulle var lättare att identifiera den som förolyckats, punkterade Osva som en myt. Den lever också i andra områden som på Aranöarna där de började sticka enfärgade, mönstrade tröjor på 1930-talet.

Det var så roligt att lyssna till Osva som med bred kunskap kunde svara på frågor. Varför stickar inte männen? Jo, när resultatet var en produkt till avsalu, då stickade också de. I andra trakter som i Anderna och i Turkiet, stickar männen fortfarande.

Osva visade både rejäla underkläder för män, mjuka små barnplagg och en sjal, av den typ som nu är karakteristiskt färöisk, som hon tagit med sig. Det fanns så mycket att berätta att det inte gavs tid åt att komma in på frågan om den färöiska dräkten.

Den färöiska ullen är inte längre guld värd. Endast en liten del går till spinnerierna och blandas med importerad ull. Ullen kan inte nappas på maskin men jag har hört förslaget att den skulle skickas till Kina för att få handarbetet gjort. Själv hoppas jag att det blir gjort på något vis så att ylleplaggens fantastiska egenskaper tas tillvara, både för barn och vuxna. Inte har jag funnit något syntetmaterial som värmer och andas lika väl i både väta och kyla.

 

Forskning

Osva har skrivit om stickning som en del i ett större projekt, Traditión och modernitetur, men det är ännu inte publicerat. Fróðskaparsetur Føroya och Islands universitets humanistiska fakultet anordnar 26-28 juni 2007 en sjätte Frændafundur eller öppen konferens där ett tema blir stickning och formgivning. Där kommer Osva Olsen att föreläsa, jämförelser kommer att göras med Island och det blir spännande.

Den isländska tröjan av löst spunnen ull med mönster som en stor krage används nu för att marknadsföra Island. Den inspirerades av den grönländska pärlkragen genom schweiziska mönsterböcker och blev populär på 1970-talet. Nu har den blivit traditionell och dessutom åter modern bland de unga. Till detta fogade Osva kommentaren att också den grönländska pärlkragen har utvecklats från en liten kant kring halsen till at nå ut över skuldrorna. Så kan kulturkontakterna ta sig uttryck.

 

TEXT
Nanna Hermansson, maj 2007

 

LÄNKAR
Sniálvsdóttir - internationellt brand med handstickade färöiska modekläder

 

    Frågor på artikel ?

  Skriv här

 

 

 

Recension- Introduktion till det färöiska språket -

 

  Tack så mycket för den utmärkta studiecirkeln i färöiska.

Jag är imponerad av hur välarrangerad den var.

Jag är också imponerad av arrangörernas goda kunskaper, och jag tycker kursinnehållet var bra.

Eftersom jag är en obotlig teknokrat hade jag gärna hört mer om grammatik. Den tid som skulle gått åt till det, kunde i så fall tas från genomgång av skönlitteratur.
Jag misstänker att de flesta föredrar mer skönlitteratur och mindre grammatik, så för majoritetens skull är nog upplägget bäst som det är.

Med vänlig hälsning                
Stefan Häger       

 
skriv artikel


Har du en berättelse, anekdot eller artikel om Färöarna, du vill dela med andra intresserade? Kontakta Samfundet om du funderar på att skriva.

Vi hjälper gärna till med allt det praktiska avseende text, teknik och illustrationer.

bilder


Dela med dig av dina bilder. Vi tar emot teckningar, illustrationer, fotografier och presenterar dem här på webbplatsen.

Vi hjälper till med teknik om det behövs. Kanske har du också en historia eller berättelse som hör till dina bilder.

nyhetsbrev


Skriv upp dig här och få vårt nyhetsbrev med information om artiklar, evenemang och annat intressant.

Vill du veta mer om Färöarna?

Föreningens medlemmar har stor kännedom om Färöarna. Vi delar gärna med oss av erfarenheter och kunskap. Fråga Samfundet Sverige-Färöarna här:

Inloggning författare, skribenter och administratorer.