Mycken läsning Artiklar med tema Färöarna

 

Ortnamnen är ofta det första man möter i kontakten med ett främmande land. De flesta medlemmarna i Samfundet Sverige-Färöarna har säkert hört de färöiska önamnen eller i varje fall sett dem på kartan. Men vad betyder önamnen, vad har de för språkform, och hur uttalas de?

 

Fåröarna

Att Føroyar betyder ”Fåröarna” betvivlar ingen numera. I fornspråket hette fár (får) fær i flertal, och ögruppen hette Færeyjar, som på färöiska har blivit Føroyar, uttalat [förjar]. De som har argumenterat för andra tolkningar har som skäl anfört, att ”får” är ett östnordiskt ord (svenska och danska), medan det i västnordiska språk heter sauður (isländska), seyður färöiska) och saud (norska).
Ordet ”får” var emellertid inte okänt på västnordiskt område på medeltiden. Det förekommer – om än sparsamt – både i isländska och norska källor, och i Historia Norvegia från 1200-talet kallas ögruppen Insulæ Ovium, d v s fornspråkets Færeyjar har tolkats som ”Fåröarna”.

 

Lättolkade namn

De flesta av de färöiska önamnen är lättolkade. Streymoy betyder naturligtvis "Strömön", Eysturoy ”Österön” och Suðuroy ”Söderön”. Förlederna i namnen Svínoy, Fugloy och Sandoy är de färöiska formerna av ”svin”, ”fågel” och ”sand”. Förlederna i Kalsoy och Kunoy är orden kallur, ”karl”, och kuna en biform till kona, ”kvinna”. Dessa öar anses ha fått sina namn efter formen, den ena lång och smal, Kalsoy, den andra kortare och bredare, Kunoy.

bild karta FäröarnaVágar [vå:ar] (tecknet : efter vokal anger att denna är lång) även Vágoy, har namn efter de tre ”vågarna” Sørvágur, Miðvágur och Sandavágur (”våg” betyder havsvik i västnordiska språk). Förleden i Viðoy är viður, den färöiska formen av ”ved”. Namnet är troligen sekundärt till Viðvík, en bred havsvik, känd för sitt myckna drivtimmer.

 

Natur och djur i namnen

Av de övriga åtta önamnen är i varje fall Skúvoy och Borðoy lättolkade. Förlederna är skúgvur (rovfågeln ”labb”) resp. borða med betydelsen ”hög, flat fjällformation vid kusten”. Jämför Borðan på Nólsoys södra udde med det från Tórshavn synliga fyrtornet (William Heinesens Tårnet ved verdens ende). Koltur har namn efter formen. Önamnet betyder ungefär ”fjäll med rund topp”. Hestur betyder helt enkelt ”häst”, namnet givet efter formen på en hästrygg. Namnet Nólsoy har tolkats på olika sätt. Som stöd för att förleden skulle vara ett nor med betydelsen ”smal landtunga” kan anföras, att förleden har skrivits så i en 1400-talshandskrift. Denna tolkning stämmer också sakligt. Namnet Dímun [dojmon] – Stóra och Lítla D. – gör ett främmande intryck, och namnet är inte heller nordiskt. Det är ett keltiskt ord med betydelsen ”två toppar” och har flera paralleller på nordatlantiskt område.

 

Olika tolkningar av namnet Mykines

Återstår Mykines [mi:tjine:s]. Den vanliga uppfattningen är att förleden är ett fornnordiskt myki/mykr, färöiskt mykja, ”dynga, kreatursspillning”. Paralleller till det färöiska namnet finns både på Island och i Norge, där vi möter bl a namnen Mökenes, Mökjanes och Mykjedal. Den sakliga bakgrunden tycks vara, att de nämnda platserna är särskilt bördiga. Christian Matras har föreslagit tolkningen ”det frodige næs” för den färöiska ön, och Jakob Jakobsen skriver: ”Skulde önavnet sigte til guano?” Ett djärvt förslag har framlagta av Ulf Zachariasen. Han menar att önamnet varken har med mykja eller nes att göra utan är bildat av keltiska ordstammar. Som en svaghet i den traditionella tolkningen anför han bl a, att ingen annan färöisk ö har fått namn av ett på ön befintligt näs. Här står alltså två helt skilda uppfattningar mot varandra, och Mykines kan således sägas gäcka språkforskaren i lika hög grad som ön förvillade färingarna i den av Hammershaimb återgivna sägnen om Mykines, en flytande ö som trädde fram ur dimman och fästes då en man från Sørvágur kastade upp tarvsmykja (spillning efter en tjur) på ön.

 

Böjningsformer

De namnformer på de färöiska öarna som har givits ovan är de som man finner på kartan, namnen lösgjorda från språkliga sammanhang, nominativformen. Oftast förekommer dock önamnen föregångna av preposition, til ”till”, í ”på” eller úr ”från”.
Ordet för ”ö” är oyggj [åddj] utom i sammansättningar, där vi har den kortare formen oy, som kan utläsas [åj], t ex Kunoy [ko:nåj]. Dativformen (efter í och úr) är densamma som grundformen. Det heter således í Kunoy [oj ko:ni], í Fugloy [oj foggli] etc. ; oy försvagas således till ett öppet i-ljud i naturligt tal. Likaså í Svínoy, í Nólsoy, í Skúvoy/Skúgvoy (alltid uttalat [oj skiggvi]), í Suðuroy [oj so:ri]. Men språkbruket är mer komplicerat än så. Övriga önamn på -oy står i dagligt tal nämligen i regel i bestämd form. Det heter sålunda í Streymoynni [oj strejmåjdni], í Eysturoynni, í Borðoynni, í Kalsoynni, í Viðoynni, í Sandoynni. Återstående önamn har efter í och úr formerna í Vágum [oj våavon], í Hesti, í Koltri, í Mykinesi, í Dímun.

 

Efter prepositionen till

Så har vi namnformerna efter til. Denna preposition styr genitiv framför pronomina och ortnamn, annars vanligen ackusativ. Genitivformen av oyggj är oyggjar, men i obetonad ställning oyar, som efterled uttalat [ijar] eller [jar]. Det heter då til Fugloyar [til fogglijar], til Svínoyar, til Nólsoyar, til Skúvoyar [til skivjar] men [oj skiggvi], til Sandoyar men í Sandoynni!. Bestämd form efter til – som i detta fall styr ackusativ! – har följande: til Streymoynna, til Eysturoynna, til Borðoynna, til Viðoynna; oynna uttalat [åjdna]. Övriga önamn efter til: til Kolturs, til Hests, til Mykines, til Dímunar, til Vágar [vå:ar].

 

Karakteristiskt för färöiskt språkbruk

Översikten som här har gjorts av de färöiska önamnen visar ett karakteristiskt drag i färöiskt språkbruk: formvariationen och oförutsägbarheten. Vi har bl a sett, att ordet för ”ö”, oyggj kan ha formerna oy, oyggjar, oyar, oynni, oynna, alltefter kasus, bestämd eller obestämd form, fristående eller som efterled. Och uttalet skiftar ännu mer. Vi har t ex läsuttalet [sku:våj] för Skúvoy, men vi säger [oj skiggvi] och [til skivjar], och ett läsuttal [nölsåj] för Nólsoy motsvaras av ett dagligt uttal [nölsi] efter í.

 

TEXT
Björn Hagström, 2003

 

 

 

 

  Frågor eller kommentarer på artikel ?
  Skriv här

 

Följ med vad som händer :
Skriv upp dig till Samfundets oregelbundna Nyhetsbrev här och GILLA oss på Facebook , så håller vi dig uppdaterad.

 

 

 

 

Senast publicerade artiklar

  • 1
  • 2
  • 3
  • 4
  • 5
  • 6
  • 7
  • 8
  • 9
  • 10
  • 11
  • 12
  • 13
  • 14
  • 15
  • 16
  • 17
  • 18
  • 19
  • 20
  • 21
  • 22
  • 23
  • 24
  • 25
  • 26
  • 27
  • 28
  • 29
  • 30
  • 31

Vill du veta mer om Färöarna?

Föreningens medlemmar har stor kännedom om Färöarna. Vi delar gärna med oss av erfarenheter och kunskap. Fråga Samfundet Sverige-Färöarna här:

Inloggning författare, skribenter och administratorer.