Mycken läsning Artiklar med tema Färöarna

 

 

 

Illustrerad

språksituation i Norden.

 

Som gymnasiebibliotekarie brukar jag ibland vara ute i klasserna och undervisa om språk i Norden. Det gör jag inte bara för att jag själv tycker det är väldigt roligt, utan också för att det ingår ett moment i svenskundervisningen om ”språkförhållanden i Sverige och övriga Norden”.

 

När jag förberedde lektionsmaterial inför detta moment lyckades jag dock inte hitta några figurer som kunde illustrera språksituationen på ett bra sätt. Till exempel finns det inga uppgifter om språk i den annars utmärka databasen Nordic Statistics eller i de tidigare årgångarna av Nordisk statistisk årsbok. Därför bestämde jag mig för att på egen hand göra en Florence Nightingale-insats (då inte i betydelsen ’rädda liv’ utan bara ’sammanställa färgglada och pedagogiska cirkeldiagram’). I det här blogginlägget tänkte jag presentera de olika diagram jag satt samman om språken i Norden, dels för en intresserad allmänhet, dels för andra som undervisar i ämnet (använd gärna materialet nedan men vänligen ange källan). Lite extra fokus kommer att ligga på färöiska, just i och med att det här är Samfundet Sverige-Färöarnas hemsida.

Färöarna är också tillsammans med Finland och Åland en av de klarast lysande stjärnorna på den nordiska statistikhimmeln. Där förs noggrann offentlig statistik om invånarnas modersmål. För Sveriges del kompenseras den blinda fläck som språk utgör för SCB av Mikael Parkvalls eminenta bok Sveriges språk i siffror (2015). Där presenterar författaren olika vetenskapliga metoder för att bearbeta det mångfacetterade källmaterial som ändå föreligger och kommer med kvalificerade gissningar om vilka språk som talas i landet och hur många modersmålstalare det finns för respektive språk.

 

NORDEN

Med dessa källor skulle man kunna presentera en sammantagen bild över språksituationen i Norden med cirkeldiagrammet nedan:

 

Modersmål i Norden
Modersmål i Norden

 

Man kan börja med att konstatera att det talas över 200 olika språk i Norden. De fyra största av dem utgör modersmål för ungefär 85 % av Nordens ca 27 miljoner invånare: svenska, danska, finska och norska. Långt ner på femteplats kommer isländska med sina drygt 300 000 modersmålstalare, troligtvis följt av arabiska. Cirkeldiagrammet bygger på säkra uppgifter från Statistikcentralen (2015), Ålands statistik- och utredningsbyrå (2016) och Hagstova Føroya (2014) samt på goda uppskattningar ur Sveriges språk i Siffror (2015), varifrån uppgifter om det totala antalet talare av danska, norska och isländska också är hämtade.

 

FÄRÖARNA

Färöiskan, med 69 000 talare enligt Ethnologue , borde vara kring det tjugonde största modersmålet i Norden. Denna kanske lite blygsamma placering avslöjar dock inte vilken språkpolitisk styrka färöiskan ändå har lokalt som det överlägset vanligaste modersmålet på Färöarna. Uppgifter från Hagstova Føroya skulle kunna presenteras som i diagrammet nedan där de vanligaste språken är färöiska, danska, isländska, engelska och filippinska (svenska kommer på en trettondeplats med 45 modersmålstalare):

 

Modersmål på Färöarna
Modersmål på Färöarna

 

När jag presenterar färöiska språket ute i klasserna brukar jag bland annat låta eleverna lyssna på en del ur 1800-talskvädet Ormurin langi, både Týrs version och i en lite mer klassisk tappning . Dessutom brukar de få försöka tyda detta klotter från en skolbänk i ett gymnasium i Tórshavn:

 

Hundalív at vera her í skúlanum

 

Hundalív at vera her í skúlanum (ungefär ’fördjävligt att vara här i skolan’) stämmer givetvis inte – det är ju hur gött som helst att vara i skolan. Att Annika er best är däremot riktigt.

 

SVERIGE

Åter till cirkeldiagrammen så skulle en illustration av språkförhållandena i Sverige kunna presenteras såsom nedan, där svenska utgör modersmål för över 80 % av befolkningen. De nationella minoritetsspråken (finska, jiddisch, meänkieli, romani och samiska) samt svenskt teckenspråk talas av lite drygt 2 %, medan resten har övriga modersmål (de flesta av dessa talar svenska som andra- eller tredjespråk):

 

Modersmål i Sverige

 

Kollar man närmare på de röda och gröna fälten ovan skulle fördelningen bland dem som inte har svenska som modersmål i Sverige kunna illustreras så här (fortfarande utifrån uppgifter i Sveriges språk i siffror, s. 225–226):

 

Övriga modersmål i Sverige
Övriga modersmål i Sverige

 

Flest modersmålstalare bland de språken har då finska, arabiska, serbokroatiska, kurdiska, polska, spanska, persiska, tyska, danska, norska och engelska. Färöiska kvalar inte ens inte på 150-i-topp på den här listan, utan utelämnas helt i boken då det uppskattas ha färre än 200 modersmålstalare i Sverige.

Tyvärr är det svårt att ge någon mycket precisare uppskattning än så utifrån den offentliga statistik som finns. Exempelvis har SCB inga uppgifter om hur många av Sveriges invånare som är födda på Färöarna, vilket ju annars skulle kunna gett en fingervisning om hur många som talar färöiska. (Bara självständiga stater registreras som födelseland hos SCB, alltså Danmark för personer från Färöarna). En uppgift som däremot finns är antalet i Sverige som får rösta i färöiska lagtingsval. Rösträtten gäller för personer som på grund av studier tillfälligt bor utanför Färöarna, vilket för närvarande (13 november 2017) är sju personer enligt uppgift från Heilsu- og innlendismálaráðið. Antar man att alla dessa har färöiska som modersmål (jämför med det andra diagrammet ovan) skulle det något otillfredsställande svaret om antalet i Sverige som har färöiska som modersmål bli "förmodligen någonstans mellan 7 och 199 personer".

Siffrorna som diagrammet bygger på är över två år gamla och en av Parkvalls prognoser var att bland annat arabiska skulle öka kraftigt framöver, medan finska skulle minska kraftigt. Därför är det mycket möjligt att arabiska redan gått om finska som det näst vanligaste modersmålet i Sverige. Om arabiska nu ska räknas som ett språk vill säga; bland lingvister är det omdiskuterat då de olika varieteterna av arabiska skiljer sig så pass mycket åt att en talare från exempelvis Marrakech knappast skulle förstå en från Muskat. Samma brasklapp gäller också för kurdiska. På motsatt sätt räknas serbokroatiska ofta som fyra olika språk (bosniska, kroatiska, montenegrinska och serbiska), varav knappast något skulle kvala in på topptiolistan om man lyckades dela upp dem så också i statistiken.

 

FINLAND

Ytterligare ett diagram, motsvarande det blårödgröna ovan, men nu gällande Finland och baserat på siffror från Statistikcentralen från 2015:

 

Modersmål i Finland

 

Här visas att finska är modersmål för 4 865 628 finländare (88,7 % av befolkningen), medan svenska är modersmål för 290 161 (5,3 %). Övriga modersmål, däribland de erkända minoritetsspråken samiska, karelska och romani, talas av sammanlagt 6 %.

 

ÅLAND

Motsvarande cirkeldiagram för det självstyrande landskapet Åland (baserat på uppgifter från Ålands statistik- och utredningsbyrå från 2016) skulle se ut så här:

 

Modersmål på Åland

 

På Åland har alltså 25 597 personer svenska som modersmål (87,6 %), medan 1 365 har finska (4,7 %) och 2 252 har något annat språk (7,7 %).

Dessa tre blårödgröna diagram kan ligga till grund för många intressanta språkpolitiska diskussioner, bland annat om svenskans status som ett av de två nationalspråken i Finland jämfört med finskans status som nationellt minoritetsspråk i Sverige.

Nu säger ju givetvis inte antalet modersmålstalare allt om språkförhållanden i ett visst område. Lagstiftning, utbildningsväsende, kultur- och medieutbud, representation i gatubilden, historia, andraspråkskunskaper med mera bör också tas i beaktande. Till exempel uppger närmare hälften av alla finländare att de kan hålla ett samtal på svenska (44 % enligt Special Eurobarometer 386 från 2012, s. 21). Andelen som har så goda kunskaper i finska som andraspråk i Sverige är knappast mer än en procent.

 

DOMINERANDE SKOLSPRÅK

Inte heller den smala tårtbiten för engelska i det färgglada diagrammet ovan avslöjar vilken stark ställning det språket i själva verket har i Sverige. Engelska är det enda språk förutom svenska som behärskas av majoriteten av invånarna i landet. I diagrammet nedan visas andelen av Sveriges befolkning som talar engelska som modersmål, som andraspråk respektive inte alls:

 

Engelska i Sverige

 

Motsvarande diagram för de övriga skolspråken tyska, franska och spanska skulle se ut så här:

 

Tyska, franska och spanska i Sverige
Tyska, franska och spanska i Sverige

 

Tyska talas av var fjärde person i Sverige (ca 2,5 miljoner), franska av ca 900 000 personer och spanska av ca 480 000. Siffrorna återges i Sveriges språk i siffror och bygger på uppgifter från Special Eurobarometer 386 (2012).

På motsvarande sätt har danska språket en mycket starkare ställning på Färöarna än vad de lite drygt 3 % modersmålstalarna i diagrammet näst överst antyder. I och med att Färöarna inte är med i EU ingick inte de i Eurobarometer-undersökningen, så ett precis motsvarande diagram går inte att göra, men att danskan alltjämt spelar en viktig roll på ögruppen råder det inget tvivel om. Till exempel börjar färöiska skolbarn studera danska i tredjeklass, två år innan de börjar med engelska. I sin artikel Dansk på Færøerne og færødansk (2012) jämför Karoline Kühl danskans ställning på Färöarna med engelskans ställning i Danmark (som väl borde vara ungefär som engelskans ställning i Sverige). I Lars-Olof Delsings och Katarina Lundins studie Håller språket ihop Norden? (2005) var färöingarna också de enda som kunde ett annat skandinaviskt språk (danska) bättre än vad de kunde engelska. De färöiska ungdomarna i deras undersökning fick till och med bättre resultat på proven i danska än gymnasieeleverna i Köpenhamn!

 

SAMISKA

Slutligen ett diagram om Nordeuropas urspråk, de samiska språken. Enligt Ethnologue (återgiven på engelska Wikipedia ) finns det nio samiska språk som fortfarande har modersmålstalare i livet. Sammanlagt ska dessa språk talas av lite drygt 23 000 personer. Parkvall uppger ca 15 000–20 000 modersmålstalare, varav ungefär en fjärdedel i Sverige (Sveriges språk i siffror, s. 92). Hur dessa fördelar sig mellan de olika språken visas i cirkeln nedan (gjord utifrån Ethnologues siffror):

 

Samiska språk

 

Nordsamiska är det klart största och mest livskraftiga av de samiska språken med ca 20 000 talare. Därefter kommer lulesamiska med ca 1 500. Sydsamiska, skoltsamiska, enaresamiska och kildinsamiska (varav bara det första talas inom Sveriges gränser) har några hundra talare var. Umesamiska, pitesamiska och tersamiska med en handfull talare vardera syns knappt på diagrammet. Tyvärr är risken överhängande att i alla fall de tre under det här århundradet går samma öde till mötes som de numera utdöda språken akkalasamiska, kajanasamiska och kemisamiska.

Jag hoppas att folk kan ha nytta och nöje av den här sammanställningen på olika sätt och som sagt är det fritt fram att använda materialet i undervisningssyfte.

 

TEXT
Joakim Lilljegren
Fil.mag. i nordiska språk och bibliotekarie.
KÄLLOR
- Sveriges språk i siffror Parkvall, Mikael, Språkrådet och bokförlaget Morfem, 2016
- Statistikcentralen 2015
- Ålands statistik- och utredningsbyrå 2016
- Hagstova Føroya 2014
- Ethnologue 2015
- Special Eurobarometer 386 2012, s. 21
- Dansk på Færøerne og færødansk Kühl, Karoline 2012
- Håller språket ihop Norden? Delsing, Lars-Olof och Lundin, Katarina, studie 2005
- Sami languages Wikipedia

 

 

 

  Gillar du det vi gör ?
 

 

 

 

 

 

 

 

  Frågor eller kommentarer på artikel ?
  Skriv här

 

Följ med vad som händer :
Skriv upp dig till Samfundets oregelbundna Nyhetsbrev här och GILLA oss på Facebook , så håller vi dig uppdaterad.

 

 

 

 

Senast publicerade artiklar

  • 1
  • 2
  • 3
  • 4
  • 5
  • 6
  • 7
  • 8
  • 9
  • 10
  • 11
  • 12
  • 13
  • 14
  • 15
  • 16
  • 17
  • 18
  • 19
  • 20
  • 21
  • 22
  • 23
  • 24
  • 25
  • 26
  • 27
  • 28
  • 29
  • 30
  • 31
  • 32

Vill du veta mer om Färöarna?

Föreningens medlemmar har stor kännedom om Färöarna. Vi delar gärna med oss av erfarenheter och kunskap. Fråga Samfundet Sverige-Färöarna här:

Inloggning författare, skribenter och administratorer.