Mycken läsning Artiklar med tema Färöarna

 

OKÄND

trots sin storlek -

 

Begreppet rigsfællesskabet (riksgemenskapen) omfattar Danmark, Färöarna och Grönland. Alla tre länderna i konungariket har drottning Margrethe II som statschef. Men visste du att konungariket Danmarks största okända verksamhet ligger på Färöarna.

 

Färöarna har inte olja, men de har lax. Eftersom en stor lax idag är mer värd än en tunna olja - och dessutom en förnybar resurs - är det ju inte så dåligt. Det speciella med situationen, är att få länder i världen är så dominerade av en enda verksamhet som tillfället är på Färöarna. Vi pratar om fiskodlaren Bakkafrost.

 

Historia

Fiskodling är ett relativt nytt fenomen på Färöarna, men har egentligen en lång historia. Odling av karp förekom i Kina ett par tusen år f.Kr. I Sverige har vi noteringar att vattenbruk bedrevs redan på 1500-talet i form av dammodling av karp.
Carl von Linné skrev på 1700-talet att fiskodlingen bedrevs som ett växelbruk: Dammar dämdes upp och fisk sattes i och odlades ett antal år, varefter dammarna tömdes och marken användes för odling av spannmål.

 

På Färöarna började de första försöken med laxodling i slutet på 60-talet. Under många år misslyckades det ena försöket efter det andra, men i mitten av 80-talet lyckades det. Det var lax från Sunndalsøra i Norge som klarade sig bäst. Första året det exporterades odlad lax från Färöarna var 1982, då det utskeppades 60 ton.
Bakkafrost grundades 1968 av bröderna Hans och Roland Jacobsen och har sedan dess växt genom expansion och uppköp av konkurrenter. Företaget gjorde sina första försök med fiskodling 1979.

 

Att Bakkafrost är relativt okända i både Danmark och Sverige beror bland annat på att verksamheten inte är börsnoterad där. Annorlunda är det i Norge där Bakkafrost är börsnoterad på Oslo Börs, där flera analytiker menar att aktien - trots de senaste årens kursstigningar - fortsatt är mycket intressant.

 

Vanligaste fisken att odla i Sverige är regnbågsöring. Men fiskodling är avsevärt mindre i Sverige än på Färöarna, och svenskar odlar bara cirka 12 000 ton matfisk om året. Det skall jämföras med Bakkafrost som 2015 producerade 50 565 ton, och Norges (som är den största laxproducenten i Europa) enorma 1 096 000 ton.

 

Bakkafrost

 

Tillverkningskedja och produkter

Bakkafrost har hela tillverkningskedjan internt i företaget vilket ger dem kontroll över hela produktionsprocessen. Laxens väg från ägg till tallrik börjar i en kläckningsanläggning där de tillbringar sina första 12 månader. När de har kläckts och vuxit till en storlek av 100 g är de redo att släppas ut i de kassar där de sedan växer till optimal storlek. Då laxen är drygt två år gammal är det dags för skörd och de flyttas med hjälp av båtar avsedda för fisktransport till ett slakteri, och sedan vidare till kunder eller vidareförädling. Laxen är slaktfärdig då den har en vikt mellan 4-7 kg. Färöarna bjuder på nästintill ideala förhållanden för laxodling jämfört med Norge som är den största laxproducenten i Europa.

 

Bakkafrost tillverkar lax i olika storlekar och former. Försäljningen består delvis av färsk, kyld, och fryst lax, färdigförpackade laxfiléer under eget varumärke samt laxfiléer som marknadsförs under andras varumärken. Vidareförädlad lax som förpackas och säljs till konsumenter i stormarknader kallas för VAP (value added products). VAP-produkter säljs på förutbestämda kontrakt och är alltså inte beroende av kortsiktiga fluktuationer i laxpriser. 2013 var Bakkafrosts försäljning av VAP till 44 %. Målet är att långsiktigt öka andelan VAP till ca 50 % av försäljningsvolymen.

 

Riktigt stora

Bakkafrost är ett laxodlingsföretag som har växt enormt de senaste åren. Det är Färöarnas största och står idag för mer än 70 % av Färöarnas laxproduktion. De är en av de laxtillverkarna i världen som har starkast kontroll över laxens hela produktionskedja internt. De har hand om laxen ifrån rom till fullvuxna, och förpackar sedan laxen för att skicka den till sina kunder. Slående med företaget är det ökade aktiepriset det senaste åren då aktien 2012 värderades till ca 40 NOK, vilket kan jämföras med dagens (mars 2016) aktiepris på över 300 NOK.

 

Bakkafrosts omsättning är över 2,7 miljard DKK (2015) och kommer uteslutande av lax producerad på Färöarna. Omsättningen står för 20 % av den färöiska BNP. Som jämförelse har Sveriges största bolag Volvo en omsättning motsvarande drygt 6 % av Sveriges BNP. Verksamhetens marknadsvärde på 12 miljarder svarar till gigantiska 80 % av BNP.
Bakkafrost med sina 800 anställda svarade för 47 % av Färöarnas export 2015.

 

Globalt är Norge en riktig storspelare inom odlad lax och Norges statsminister Erna Solberg har sagt: "Laxen är Norges IKEA". Bakkafrost har senaste året tagit marknadsandelar från norrmännen bland annat pga de ryska importrestriktionerna av matvaror från Norge, EU och Nordamerika.
Men även i andra delar av världen har marknadsandelarna ökat. En bidragande orsak till det är att färöingarna inte använder gifter i sina laxodlingar. Ett exempel är att Bakkafrost istället använder marinbiologi i form av en lus-ätande fisk, för att bekämpa sjukdomen laxlus. På Färöarna värnar fiskproducenterna om miljö, medvetna om att en frisk natur är en förutsättning för bärkraftig produktion även för kommande generationer.

 

Bakkafrost fiskodling

 

Självförsörjande

Men Bakkafrost är också en mer effektiv producent än motsvarande konkurrenter i Norge, bland annat för att de själv producerar fiskmjöl och fiskolja. Med dessa ingredienser kan Bakkafrost själv tillverka och därmed kontrollera den viktigaste och dyraste aspekten av odling av högkvalitets lax - nämligen fiskfoder. Därmed är de inte avhängiga av underleverantörers svängande priser och kvalité. Bakkafrost har på så sätt förmått att skapa större förtjänst på varje producerat kilo lax än alla andra laxproducenter.

För att hela tiden ha tillgång till ny lax att odla, är Bakkafrost också helt självförsörjande med rom och laxyngel. Företaget har sex äggkläckningsanläggningar i isolerade områden på Färöarna, alla med tillgång till oklanderligt rent vatten som är en absolut förutsättning.

 

Högt utbyte

Efterfrågan av mat till människor kommer att fortsätta i takt med växande befolkning och ökat välstånd. Därför kommer också efterfrågan på högkvalitetsprodukter som lax att växa ännu snabbare.

Att odla fisk är ett bärkraftigt och miljöriktigt sätt att utnyttja resurser, eftersom 100 kg foder ger mellan 65-90 kg fiskkött. Motsvarande siffra för kyckling är cirka 25–30 kg kött, och för gris endast cirka 15 kg kött.
Är det detta som investorerna satsar på när de sätter sina pengar i aktier från Bakkafrost?

 

Miljö

En uppmjukning av det ryska handelsembargot för norsk lax kan temporärt ge bekymmer för Bakkafrost. Men på miljöområdet står Bakkafrost starkt. Både starkare och bättre förberedda än sina norska konkurrenter menar de. Den färöiska laxen inte plågad av sjukdomar i samma utsträckning som den norska och innehåller därför inte antibiotika.

Bakkafrosts satsning på miljöområdet är en investering i framtiden, och exempelvis är odlingen i Gøtuvík nu ASC - Aquaculture Stewardship Counsil - godkänd. ASC-standarden är framarbetad i samarbete med Världsnaturfonden WWF .

Regnet som i stora mängder faller på Färöarna och ger rinnande, rent vatten, är också att räkna som en viktig miljöfaktor. Både till äggkläckningsanläggningarna och till odlingarna. Vattnet från åarna rinner ut i fjordarna och blandas med Golfströmmens tempererade vatten och hjälper till att hålla fjordarna rena och friska. Dessa miljöfaktorer spelar en betydande roll till varför Bakkafrost har så stor framgång med laxodling.

 

Mycket tyder därför att den positiva utvecklingen av färöisk lax kommer att fortsätta. Men du skall alltså till börsen i Oslo om du vill skaffa dig en andel i konungariket Danmarks största okända verksamhet.

 

TEXT
Torbjörn Nyström

KÄLLA

 

 

 

 

  Frågor eller kommentarer på artikel ?
  Skriv här

 

Följ med vad som händer :
Skriv upp dig till Samfundets oregelbundna Nyhetsbrev här och GILLA oss på Facebook , så håller vi dig uppdaterad.

 

 

 

 

Senast publicerade artiklar

  • 1
  • 2
  • 3
  • 4
  • 5
  • 6
  • 7
  • 8
  • 9
  • 10
  • 11
  • 12
  • 13
  • 14
  • 15
  • 16
  • 17
  • 18
  • 19
  • 20
  • 21
  • 22
  • 23
  • 24
  • 25
  • 26
  • 27
  • 28
  • 29
  • 30
  • 31

Vill du veta mer om Färöarna?

Föreningens medlemmar har stor kännedom om Färöarna. Vi delar gärna med oss av erfarenheter och kunskap. Fråga Samfundet Sverige-Färöarna här:

Inloggning författare, skribenter och administratorer.