Mycken läsning Artiklar med tema Färöarna

 

 

 

Hur det började

och lite om Samfundets verksamhet genom många år.

 

Hundra år efter Birgitta Hylins födelse gjorde bibliotekarien Erhard Jacobsen en utställning på Føroya landsbókasavn juli 2015, om initiativtagaren till Samfundet Sverige-Färöarna och föreningens verksamhet.

 

År 1973 tog Birgitta Hylin (1915-1998) steget att tillsammans med några vänner grunda Samfundet Sverige-Färöarna. För henne var det ett kall att sprida kunskap om Färöarna i Sverige, som ett försök att främja kontakterna mellan folken i de båda länderna.

Föreningen har till ändamål att:

  • i Sverige sprida kännedom om färöisk natur och kultur, språk, litteratur, konst, musik, folkseder, historia, samhälls- och näringsliv
  • främja personliga kontakter
  • stimulera kulturellt utbyte mellan länderna

Samfundet grundades den 14 november 1973 och i den första styrelsen satt Birgitta Hylin, Erik Stark, Gunnar Åkerblom, Lotta Andersson och Björn Hagström.

Det första formella årsmötet hölls i februari 1974, och redan samma år utsåg föreningen tre hedersmedlemmar: Ejnar Fors Bergström, Sten Nordensköld och Laura Stridsberg.

Ejnar Fors Bergström (1892-1976) besökte Färöarna första gången 1930. Han kom tillbaka till Färöarna efter kriget med bokgåvan, som Sveriges riksdag skänkte Lagtinget (Føroya løgting), när självstyreslagen trätt i kraft 1948. Enligt den var nu Färöarna et selvstyrende folkesamfund i det danske rige.
Bergström besökte åter Färöarna i slutet av 60-talet, och de två senare gångerna skildrade han i artiklar i Uppsala Nya Tidning (Ejnar Fors Bergström: Färöiskt tvärsnitt. Återseende med Färöarna efter 20 och 40 år. Uppsala, 1969. Serprent). Han skrev senare artiklar i Uppsala Nya Tidning om modern färöisk litteratur (Färöisk kulturinsats. Uppsala, 1973. Serprent). Han skrev också boken Den färöiska boken. En nordisk kulturinsats (Stockholm, 1974) till den färöiska bokutställningen på Kungliga Biblioteket i Stockholm 1974.

Sten Nordensköld (1889-1987) var filmproducent, bland annat känd för filmen Farornas ö (1930, 74 min.), som är en dokumentärfilm om hur den vanlige färöingen levde och livnärde sig vid den tiden. Filmen är inspelad under sommaren 1929, mestadels på Skúvoy och Stóra Dímun.
Sten Nordensköld översatte Fríðrik Bláhamars bok Ein vandaferð till svenska (En vådlig färd. Stockholm, Samfundet Sverige-Färöarna, 1982). Birgitta Hylin skrev ett tillägg till denna utgåva: Några fakta om förhållandena i Färöarna kring andra världskriget.

Laura Stridsberg (1884-1976) var bibliotekarie på Nordiska museet i Stockholm. Hon lärde sig och lärde ut färöisk dans i Folkvisedanslaget under den tid då nationalromantiken värderades högt bland kultureliten.

 

Medlemstalet ökade snabbt

Redan 1974 var medlemstalet 110, och medlemstalet växte fort till 300-400 medlemmar, men har minskat igen under senare år. Medlemmar fanns i hela Sverige, men också i Finland och Färöarna. Samfundet Sverige-Färöarna var och är alltjämt en verksam förening. Mycket kraft har lagts på att upplysa om Färöarna i Sverige genom utställningar, föreläsningar och annan upplysningsverksamhet. Föreningen hade under flera år på 80-talet en färöisk monter på den stora Bok- och Biblioteksmässan i Göteborg. Detta var på initiativ av dåvarande ordförande Lena Sewall, som är bibliotekarie och författare.

Medlemmarna fick regelbundet medlemsblad med mycket upplysningar om Färöarna och om färöingar, som utmärkt sig i kulturlivet. Föreningen hade kvøldsetur och filmkvällar, fick besök från Färöarna och ordnade kulturresor till Färöarna för medlemmarna.

Bland färöingar, som besökte föreningens möten, kan bland andra nämnas lagtingsmannen Demmus Hentze, som 1974 berättade om aktuella förhållanden på Färöarna. Tórmóður Dahl, industrikonsulent, som 1976 och 1981 höll föreläsningar om näringsliv, industri och miljöfrågor, Ingrið Sondum, lärare, berättade 1977 om undervisningssituationen, Óli Jacobsen, ordförande i Fiskimannafelagnum (Fiskarnas fackförening) redogjorde för situationen i fiskeindustrin 1980, och Sjúrður Poulsen från Skúvoy skildrade hur fågelfångst i fågelbergen går till.
Jens Pauli Heinesen kom 1982 och höll föreläsningen ”Boken, litteraturen och författaren” i samarbete med Sveriges Författarförbund, och 1984 fick medlemmarna höra Gunnar Hoydal berätta om Tórshavn, världens minsta huvudstad. Oskar Hermansson och Bárður Jákupsson kom ofta på besök under 80-talet och berättade bland annat om färöisk konst, kultur och teater. I mars månad 1990 var Bárður Jákupsson med vid årsmötet och talade om William Heinesen som konstnär. William Heinesen hade fyllt 90 år den 15 januari detta år.

Annars var huvudämnena vid medlemsmötena färöisk dans, grindadráp, folkkultur, seder och natur. Höjdpunkter för föreningen var när en dansförening på resa kom på besök och dansade färöisk dans för medlemmarna.

 

Förlagsverksamhet

Föreningen har även ägnat sig åt bokutgivning.

Nämnas kan utgåvorna: berättelsen En vådlig färd (1982) av Fríðrik Bláhamar, nyutgåva av Färöarna. Bland valfångare och folkvisedansare (1911/1983) av Ester Åkesson, ordboken Färöord (1984) sammanställd av Ebba Lindberg och Birgitta Hylin. Jeffrei Henriksen vägledde och korrekturläste. Novellsamlingen Röster från Färöarna (1985), som Birgitta Hylin och andra hade översatt. Fotoboken Streymoy & Eysturoy (1990) med bilder tagna av fotograferna Hans Christiansen och Björn Sörensen, och med text av Jens Pauli Heinesen. Denna fotobok var också en hyllning till Birgitta Hylin, som då fyllde 75 år. Färöarna förr (1994), som är en utgåva av två berättelser om resor till Färöarna på 1800-talet. Litteraturlista, 5.utg., som Lena Sewall sammanställde och Fyra sägner från Färöarna (2001), översatta av Birgitta Hylin.

Det var också vanligt, att medlemmarna vid jultid fick en bokgåva av föreningen.

Samfundet Sverige-Färöarna har alltid haft gott samarbete med andra nordiska vänföreningar. Till exempel har föreningen i några år givit ut årsboken Gardar tillsammans med Samfundet Sverige-Island i Lund-Malmö.

Birgitta Hylin var ordförande 1973-1983. P. G. Braf tog över efter henne, och sedan har Lena Sewall, Hans Christiansen, Gunnel Wallén och senast Nanna Hermansson, vald 2003, varit ordförande.

 

Konsulat och turistinformation

Det är inte för mycket sagt, att Samfundet Sverige-Färöarna i alla fall de första åren med Birgitta Hylin i spetsen fungerade som konsulat och turistinformation för Färöarna i Sverige. Dit vände sig folk, som ville ha upplysningar om Färöarna.

I föreningens 20-årsjubileumsbok Färöarna i sikte med undertiteln: En bok om en förening, förlorad till ett land fyllt av värme, kraft och mänsklighet (Stockholm, Samfundet Sverige-Färöarna, 1993) redogörs för föreningens verksamhet under de 20 första åren.

Här upplyses om att redan 1981 sände Samfundet Sverige-Färöarna, efter en hänvändelse från vänföreningen Tjaldur i Hälsingland i Sverige, en anhållan till undervisningsministern om att Seyðabrævið, Fårbrevet, skulle överlämnas till Färöarna. Detta skedde också, när Kongsbókin med Seyðabrævið den 29 augusti 1990 överlämnades till Färöarna, och detta gladde medlemmarna i Samfundet. I februari samma år var medlemmarna bjudna till Kungliga biblioteket i Stockholm för att få se Seyðabrævið, som nu skulle lämnas till det färöiska folket.

Av övrig verksamhet, som föreningen tog initiativ till, kan nämnas utställningen på hösten 1979 Fågelfångst på Färöarna på Nordiska museet i Stockholm, som Arne Nørrevang och Barður Jákupsson organiserade. I samband med denna utställning anordnade Samfundet under september-oktober en föreläsningsserie med sex föreläsningar i olika ämnen om färöiska angelägenheter: fågelfångst, fiskerinäring, fårhållning, jordbruk, dans och språk samt bebyggelse.

I juni 1981 var 25 svenska lärare på kurs på Färöarna för att lära sig om färöiska förhållanden. Birgitta Hylin var kursledare, och Föreningen Norden, Samfundet Sverige-Färöarna och Nordens Folkhögskola Biskops Arnö organiserade. Kursen hölls i Øravík och Klaksvík i slutet av juni. Undervisningen omfattade litteratur, ekonomi, skola, näringsliv, industri och sjukvård. Man gjorde även studiebesök, och lärarna fick också prova på färöisk dans. Birgitta Hylin undervisade i språk och etnologi.
Måndagen den 29 juni höll Birgitta Östlund, rektor på Biskops Arnö, en föreläsning i Ósáskúlanum om samefolkens ställning i Norden. Birgitta Hylin sjöng visor och spelade gitarr.

Samfundet Sverige-Färöarna var med vid arrangemanget ”Färöarna på Skansen” den 1-4 september 1988. Bárður Jákupsson var med och planerade. Under de fyra dagarna pågick många olika utställningar och begivenheter, bland mycket annat båtbygge och arbete med ull, runt om på Skansen. Färöarnas Landstyre, Färöarnas Turistråd och Nordens Hus på Färöarna gav stöd och ett 30-tal medlemmar från Samfundet deltog.

 

Verksamhetsberättelse 2014

Av Samfundets verksamhetsberättelse för 2014 framgår det, att föreningen nu har 114 betalande medlemmar, och att det är 23 fler än året före. Hedersmedlemmar är Bárður Jákupsson, Gunnar Åkerblom, Jeffrei Henriksen, Poul Gilvad, Anna Juul och Høgni Thomsen. Medlemsavgiften är 150 kr, och föreningen får ett årligt bidrag från Föreningen Norden.
I februari i fjol höll Kjell Havring ett föredrag om simhallen på Hestur. Kjell var 1977 själv med som volontär genom IAL, Internationella arbetslag, och byggde simhallen. Vid årsmötet den 18 mars talade Danmarks ambassadör Kirsten Malling Biering om ”Rigsfællesskabet og Færøerne”.

Samfundet erbjöds medlemmarna en ”dansresa” till Färöarna, 26 februari-3 mars 2014. Femton personer var med på resan, som arrangerades i samarbete med Folkvisedanslaget.

Ordförande i Samfundet Sverige-Färöarna, Nanna Hermansson, satt i arrangörskommittén för den internationella balladkonferensen i Tórshavn 20-24 juli 2015. H. N. Jacobsens Bókahandil och Fróðskaparsetur Føroya arrangerade. Samfundets resa dit hade åtta deltagare.

 

Arkiv

Samfundet Sverige-Färöarnas arkiv lämnades i februari 2011 till Riksarkivet, där forskare har fri tillgång till materialet.
I det samlade materialet, som är katalogiserat och ordnat, finns protokollpärmar, korrespondens, egen utgivning och medlemsbladet Tíðindablaðið från 1989 till 2010.

 

Hemsida

Samfundet Sverige-Färöarna har sedan 2010 hemsidan www.samfundet-sverige-faroarna.se med allehanda upplysningar om Färöarna och om föreningen.
Samfundet Sverige-Färöarna finns också på Facebook .

 

 

TEXT
Gunnel Wallén
Fritt översatt efter Erhard Jacobsen, Føroya Landsbókasavn.

BILDER
Klicka på en bild för att öppna galleri.

 

 

 

  Gillar du det vi gör ?
 

 

 

 

 

 

 

 

  Frågor eller kommentarer på artikel ?
  Skriv här

 

Följ med vad som händer :
Skriv upp dig till Samfundets oregelbundna Nyhetsbrev här och GILLA oss på Facebook , så håller vi dig uppdaterad.

 

 

 

 

Senast publicerade artiklar

  • 1
  • 2
  • 3
  • 4
  • 5
  • 6
  • 7
  • 8
  • 9
  • 10
  • 11
  • 12
  • 13
  • 14
  • 15
  • 16
  • 17
  • 18
  • 19
  • 20
  • 21
  • 22
  • 23
  • 24
  • 25
  • 26
  • 27
  • 28
  • 29
  • 30
  • 31

Vill du veta mer om Färöarna?

Föreningens medlemmar har stor kännedom om Färöarna. Vi delar gärna med oss av erfarenheter och kunskap. Fråga Samfundet Sverige-Färöarna här:

Inloggning författare, skribenter och administratorer.