Mycken läsning Artiklar med tema Färöarna

 

Rapport från balladresa till Färöarna och konferensen Og dansurin gongur... söndag 19 juli till fredag 24 juli 2015

Färöarnas universitet, Føroya Fróðskaparsetur, firade sina 50 år och H. N. Jacobsens Bókahandil sina 150 år med en gemensam internationell konferens, Og dansurin gongur...., Kvæðaráðstevna, om nordiska ballader eller kvad och visor.

Samfundet Sverige-Färöarna hade 2014 en resa till Färöarna för att dansa till ballader i fastlagen. Nu anmälde sig sex av dem, som då dansat varje dag, och dessutom ytterligare en som arbetat med ballader i Växjö. Vi blev åtta som, med biljetter från resebyrån Islandia , for till konferens i Tórshavn.

 

Söndag 19 juli

Resan söndagen den 19 juli 2015 gick med flyg från Arlanda, via Kastrup till Vágar. Där landade vi i fint väder och chauffören, Páll Rubeksen, körde oss i ny bil direkt till Gásadalur, en bygd som låg mycket otillgänglig innan tunneln öppnades. Nu byggs där nya hus. Därifrån kunde vi se ön Mykines och förundras över hur folk kunnat dra upp båtarna från havet till Gásadalur. En liten ström blir till en stor fors när den faller utför branten.

Färden gick förbi Eiði, Risin och Kellingin och det högsta fjället Slættaratindur till bygden Gjógv. Namnet betyder klyfta och just den har gjort att det varit lite lättare att landa än i Gásadalur. Några lunnefåglar gladde oss, populationen har varit nästan utrotad efter förändringar i sjön, det har inte funnits tobis som föda åt dem. Við Gjógv finns hotellet Gjáargarður och där fick vi en riklig och god buffé. På väg söderut for vi förbi Funningur och Norðskáli. I Tórshavn bodde vi på Hotel Streym , Yviri við Strond.

 

Måndag 20 juli, utflykt och mottagning

Måndag 20 juli var det fortsatt lugnt väder och vi började med ett besök i Kirkjubö innan vi i bilen for mot Norderöarna. Vi for genom Klaksvík ut till bygden Kunoy med den lilla ån, skvaltkvarn och skolan nedanför den massiva rundade bergskanten.
Lite snö låg kvar, växtligheten var omkring en månad försenad av den kalla våren.

I Klaksvík åt vi lunch i Klindran innan vi besökte Rógvi í Bö som har fint hantverk. Två av hans vädurar kom med på vår fortsatta färd till Viðareiði på Viðoy. Därifrån såg vi i väster både nordspetsarna av Borðoy, Kunoy, Kalsoy och i öster Fugloy och Svínoy. I prästgården Ónagerði finns dansistovan som är känd genom Emil Krauses målning av en dansring 1904. Czeslaw Slania graverade den som frimärke.

I Norðragöta ligger det fina hembygdmuseet Blásastova i en grupp av äldre hus vid kyrkan från 1830-talet. En av de många liknande färöiska träkyrkorna från samma tid. Skulptören Hans Pauli Olsen har gjort ett minnesmärke av Trondur i Gata, en från Färingasagan berömd hövding från omkring år 1000. En husgrund brukar utpekas som platsen för hans bostad. Bygden Norðragöta är i övrigt ett välmående fiskarsamhälle.

 

Mottagning

På kvällen var det öppnande av balladkonferensen och det skedde i Gamli Bókahandil vid Vaglið i Tórshavn. Där hälsades alla välkomna av bokhandelns ledare, Malan Marnersdóttir, professor och medlem av styrelsen för den fond som driver bokhandeln. Borgmästaren Hedin Mortensen talade om den som kulturinstitution, ett nav i utvecklingen och lektor Erling Isholm berättade mera om handelns historia.

Bokhandlarens våning finns bevarade med äldre inredning och många konstverk. Där serverades dricka och läcker plockmat, från verandan kunde folk gå ut i trädgården under lönnarna från 1860-talet. Det var en mycket fin inledning på konferensen eller Kvæðaráðstevnan.

 

Tisdag 21 juli

Vädret var ganska fuktigt och vi tog taxi till Nordens Hus, Norðurlandahúsið, där konferensen inleddes klockan halv nio i Høllin, Stora salen. Halgir Winther Poulsen, ordförande i den fond som driver H.N.Jacobsens bókahandil, hälsade de 95 deltagarna välkomna på bokhandelns vägnar. Universitetets rektor, Sigurd av Skarði, talade om dansen till kvad som nu kanske håller på att få mera liv. Han påpekade att den hör till det immateriella kulturarvet som också bör bevaras, enligt Unescokonventionen 2003. Både dansföreningar och samhälle är eniga om att dansen stärker sociala färdigheter och tillhör kulturen, därför finns den nu i skolan.

Den första av sju huvudföreläsningar hölls professor Eyðun Andreassen, Tórshavn. Sjurðar kvæði var rubriken och han beskrev hjälten Sjurður Sigmundarson och de fyra delarna, Regin smiður, Brynhildar táttur, Högnatáttur och Andrias táttur. Han nämnde J.H. Schrøter prästen gjorde de första uppteckningarna i Hvalba 1817-18. Sedan kom flera uppteckningar och Sjurðar kvæði trycktes redan 1822. Eyðun Andreassen undrade om det inte kan vara så att den lärde och språkkunnige Schrøter själv är författare till det komplicerade kvadet Regin smiður. En grund för den kunde vara hämtad ur den nordiska Völsungasagan.

Kaffepaus gavs både för- och eftermiddag och det behövdes eftersom det blev mycket att lyssna till. Två kortare föredrag hölls parallellt, det ena i Høllin det andra i Norðurstova. Det var ofta svårt att välja.

10.00 Hans Kuhn från Österrike: Varieties of variation in Faroese ballads. Han har undervisat i i skandinaviska språk och isländska i Australien. Hammershaimbs samling Færøiske Kvader var hans utgångspunkt.
eller Seán D.Vrieland: Relative Chronology of Sound Changes in Faroese: Evidence from Kvæði

11.00 Ellen K. Baskår: Visualization and conveyance of the ballad about King Herredag and King Gaud
eller Jóhannes G. Jónsson och Þórhallur Eyþórsson: The Faroese ballads and syntactic variation.

11.30 Författaren Hanus Kamban hade skrivit ett föredrag om Rúnsivalsstríð. Han jämförde kvadet med Karlamagnus søga och La Chanson de Roland. Han tog upp frågan om det inte kan betraktas som självständigt arbete och om texten har tolkats som en kamp mellan den rätta och den orätta tron.
eller Hjalmar Petersen: The Prhasal Clitic -sa in the satirical ballad Jákupsa skegg and elsewhere.

Eftermiddag
Efter en god lunch från husets gröna restaurang Smakka hölls den andra huvudföreläsningen. Peter Andersen, professor i Strasbourg, talade om: Origin of the Sjurðar Kvæði according to Rational Philology. Med så kallad rationell filologi kommer fram till att den tryckta utgåvan påverkar den muntliga traditionen. I stället för att ha traderats "i tusen år" kan Sjurðar Kvæði vara diktat i början av 1800-talet.
Handlingens historiska personer finns i Völsungasagan som en huvudkälla för kvadet fanns tryckt från 1700-talet liksom Niebelungensångerna.

14.30 Lucie Korecká: Óðin stoyttist í jörðina niður: Magic and Myth in the Faroese Ballads.
eller Marie Länne Persson som talade om: Balladens bilder som verktyg för memorering, berättande och variation. Hon har arbetat med folkmusik i Slaka och sade att sångaren fyller texten med egna känslor, gör personerna levande och förlägger gärna händelserna till en känd plats, ja även egen tid.

15.00 Carmen Vioreanu från Bukarest universitet: Texten i färöiska ballader med mytologiska motiv från Eddasångerna: dess performativa karaktär. Hon menade att mytologiskt stoff ur sagatraditionen bevarats i färöiska ballader, bland annat i Regin smiður. Målet var underhållning och att bevara för framtiden.
Samtidigt talade Liv Kreken Kvalnes: Publicering av Norske millomaldarballadar.

Kvällen inleddes med att Marie Länne Persson sjöng och spelade på den stora scenen.
Maija Karhinen-Ilo från Helsingfors framförde Harpans kraft med balladen om den underbara harpan,, med musik, dans och sång.
Klaksvíkar dansifelag med Jónleif Johannesen och helt unga försångare dansade till Sigurdskvadet, Stolt Signhild, Ormurin langi, Den nya brudvisan och några visor från barndansen.
Kvällen avslutades med hårdrockbandet Týr med tre elgitarrer och slagverk som fick hela huset att vibrera. De har under 2000-talet ägnar sig åt de gamla kvaden i en ny och mycket populär form. (Regin smiður, Ormen långe)

 

Onsdag 22 juli

Onsdagen inleddes med den tredje huvudföreläsningen: Louis-Georges Tin, professor, Paris: The End of the Heroic Ballads and the Beginning of Heterosexual Culture. Han sade att i den tidigmedeltida kulturen var det männen som framträdde i ett homosocialt samhälle och vänskap mellan dem var mycket viktig, inte sexualitet. Den nämns först i 12- och 1300-talens ballader. I början av 1200-talet sker ett skifte till en heterosexuell kultur med hjältar och hjältinnor som vi sedan dess känner till i Europa. Själv kom han från Madagaskar och arbetar för ökad tolerans i samhället.

10.00 Solveig H. Olsen: Og dansurin gongur...
eller Bjarne Steintún, studerande i Bergen: The case system of Hildina Ballad. Han berättade om prästen George Low som kom till Foula 1774 och skrev ner Hildina balladen i 35 verser, bönen Fader vår och en liten ordlista på språket norn som inte längre var levande. Bjarne Steintún finner likheter med färöiska och tror att balladen är äldre än 1700.

10.30 Martina Huhtamäki, Satu Grünthal & Dragana Cvetanovic: "Frá bygd til bý" by Swangah Dangah - a contemporary Faroese ballad. Swangah är en färöisk hip-hopgrupp (med namn efter en stadsdel i Tórshavn) som rappar om den egna bygden och staden. Texten är tydligt påverkad av balladtraditionen och nationalromantisk poesi. Den är dock varken lång eller berättande utan tar upp aktuella problem.

11.00 Maija Karhinen-Ilo, som forskar för doktorgrad vid Sibeliusakademien: Performing the ballads in modern times - Artistic research as a Complement Method in Ballad Research. Hon använder sitt egen framställning av Den underbara harpan för att undersöka själva framförandet, ett nytt sätt att arbeta med berättande genom musik.
Rasa Baranuskiene: The provenance of the 'Hurling of the head' motif in the Norn ballad Hildinavisen

11.30 Poul Vestergaard, som studerar vid Färöarnas universitet: Fuglen-kornet-fisken. Lokkatáttur - myte, struktur og funktion. Innehållet i balladen är mytiskt och färöiskt men struktur och funktion indoeuropeisk. Människorna anropar tre gudar för att rädda deras son från jätten. Det sker genom tre element, luft, jord och vatten. Funktionen är soteriologisk, dvs från läran om frälsning.
Parallellt talade Védís Ragnheiðardóttir: The Icelandic Ballad of Logi Thórðarson, its sources and analogues

Efter lunch höll Velle Espeland, ledare av Norskt Visearkiv den fjärde huvudföreläsningen: What people wanted to sing, what the collector/folkevisesamleren wanted to collect. Han nämnde Moltke Moe, Knut Liestöl, och att Norske folkvisor som gavs ut 1920-24 var godkänd av kyrkoministeriet. Beteckningen ballad kom på 1970-talet då arbetet med The Types of the Scandinavian Medieval Ballad (TMB) pågick och som Bengt R. Jonsson, Svale Solheim och Eva Danielsson stod för, utgiven 1978, skapade begränsningar. Allt kom inte med, men det gällde att organisera det enorma materialet.
Tommy Olofsson lyfte då fram skämtvisorna som finns i det material som George Stephens samlat i Sverige.

 

Deltagare balladkonferans 2015

 

Ballader i konsten

Efter en promenad till Føroya Listasavn, Färöarnas konstmuseum. hälsade chefen Nils Ohrt välkommen och Malan Marnersdóttir berättade om den tillfälliga utställningen av konst med balladmotiv öppen 17.6 till 30.8.2015. Den bygger särskilt på William Heinesens utsmyckningar till den nya Kommunuskólan 1956, men också Emil Krause, Janus Kamban, Astri Luihn och Edward Fuglø fanns representerade där.

Vid de stora bilderna från skolan talade Hedvig Westerlund-Kapnas: Svärdet, ringen och runbältet som symboler i balladtrilogin Sjurdarkvæðini. Hon behandlar ämnet inom studier vid universitetet. Så gavs tillfälle att se de fasta utställningarna.

Författaren och tidigare stadsarkitekten Gunnar Hoydal ledde en stadsvandring ut på Tinganes och Reynið. Solen sken och det var varmt, många satt ute på kajen Undir Bryggjubakka vid Vestaru vág tills det började skymma.

 

Torsdag 23 juli

Den sista dagen inleddes med den sjätte huvudföreläsningen, Olav Solberg, professor emeritus: "Draumkvedet" og Kloster-Lasse. De tidiga forskarna var upptagna av de medeltida dragen och Olav Solberg menar att den norska katolska balladen är från 13-1400-talen. Lars Nilsson, Kloster-Lasse (1538-1622), använde den i sitt arbete som motreformator i Stockholm.

10.30 Knút H. Eysturstein, Färöarna: Føroyskur dansur - at framføra tjóðina. Tanken att uppföra nationen i dansen får luft efter andra världskriget. Då bildades de första dansföreningarna, radion från 1957 blev en stark kulturfaktor. Dansen blir en fortsättning på de nationella strömningar som fanns i slutet av 1800-talet.
eller Marie Novotná: Role of the Body in Scandinavian Ballads

11.00 Edit Bugge, Bergens universitet So dansa me Daa i ring! Norskdomsrørsla og færøysk kvadtradisjon. Hon talade om Ormen lange om Olav Tryggvason och slaget vid Svolder av J.Chr. Djurhuus som översattes till norska 1885. Hulda Garborg var med till att konstruera norsk högkultur som också var en motkultur med folkviseleik som var uppbygglig i motsättning till pardans.
eller Sigrid Aksnes Stykket: Female roles and role transgressions in the Scandinavian Ballad

11.30 Gudlaug Nedrelid: Nedskalert Færøy-dans som norsk nasjonsbygging
Hon talade om folkviseleik eller færøydans i lärarutbildningen i början av 1900-talet och Klara Sembs resa till Färöarna 1911. När dans förbjöds i skolan 1941 gjordes ett intressant undantag för folkedans.
eller Tóta Árnadóttir: Flúgvandi Biðil - søga og samanhangur

Efter lunch följde den sjunde huvudföreläsningen av Andrea S. Opielka från Tyskland som skrivit sin doktorsavhandling vid Färöarnas universitet om färöiska danslekar: "At få teksten ind under foden"- udfordringer och chancer ved balladens tolkning i dansen. Försångaren, skiparin, berättar inte bara innehållet i balladen och måste se det framför sig utan leder också stämningen dansen. Hon intervjuade tio försångare om deras syn på inlärning och på dansens liv och presenterade deras meningar.

14.30 Liv Kreken Kvalnes: Publisering av Norske mellomalderballader
eller Martin Strid: Kvädens särskilda egenskaper och funktioner - en mellanfolklig tillgång

 

Dans

Sláið Ring stod för en dansistova, en övning i balladdans inför kvällen. Malan Marnersdóttir sammanfattade elegant konferensen genom att lyfta fram Sjurðar kvæði som ett huvudtema, med förhållande mellan könen, forskning i språkliga drag, i uppteckningar, balladens framförande, ungdomens intresse och modern användning.
Ballader belystes från många håll.
Hon tackade främst de deltagande och alla som arbetat med konferensen. Hon ledde själv förberedelserna tillsammans med Eyðun Andreassen, Erling Isholm, Sanna Klein och Tina K. Jakobsen, som dragit det tunga lasset och hållit i kontakterna. Medarrangörer utöver H.N.Jacobsens bókahandil var Auður Hauksdóttir, Háskóli Íslands, Sigrid A. Stykket, Høgskolen i Telemark och Nanna Hermansson, Samfundet Sverige-Färöarna.

Utöver universitet och bokhandel hade stöd till konferensen lämnats av Nordiska kulturfonden, Tórshavns kommun, Färöarnas kulturfond, Färöarnas kulturministerium, Nordens hus och Letterstedtska föreningen.

Og dansurin gongur...International Ballad Conference, är titel på konferensprogrammet med sammanfattningar av de 31 föredragen, Tórshavn 2015.

 

Finalen

På kvällen var det dukat till festmiddag i Norðurlandahúsið med stor buffé i hallen. Där serverades allt gott från havet från Hafnia, med gott vin eller vatten, kaffe eller te och efterrätt. Några korta tacktal hölls och deltagare roade oss med sång och musik. Sedan var det den öppna årliga dansnatten Sláið Ring, dansföreningarnas förbund. Det var ganska många i ringen och dansen gick bra i Klingran.

Strax före elva begav sig några "raske drenge" iväg eftersom det kommit "grindaboð". Det var en flock grindvalar som siktats på fjorden och drevs in mot Sandagerði. Vädret var gott och där samlades folk. I Klingran dansades Grindavísan, med omkvädet: "Grind at dræbe det er vor lyst."

Fredag 24 juli

Det var en vacker morgon då valarna styckades på kajen och fångstmännen hämtade sina andelar. Sex ur gruppen lämnade Tórshavn med flygbussen 12.40 till Vágar för att flyga klockan 14. 55 till Kastrup och sedan vidare med ankomst till Arlanda klockan 21.45.

Deltagare i Samfundets gruppresa: Jörgen Backelin, Tommy Olofsson, Gunnar Turesson, Erik Walberg, Ingrid Nyman, Nils Walberg, Gunnel Wallén och Nanna Hermansson.

 

TEXT
Nanna Hermansson

 

BILDER
Klicka på bild för att öppna bildgalleri.

 

 

 

 

  Frågor eller kommentarer på artikel ?
  Skriv här

 

Följ med vad som händer :
Skriv upp dig till Samfundets oregelbundna Nyhetsbrev här och GILLA oss på Facebook , så håller vi dig uppdaterad.

 

 

 

 

Senast publicerade artiklar

  • 1
  • 2
  • 3
  • 4
  • 5
  • 6
  • 7
  • 8
  • 9
  • 10
  • 11
  • 12
  • 13
  • 14
  • 15
  • 16
  • 17
  • 18
  • 19
  • 20
  • 21
  • 22
  • 23
  • 24
  • 25
  • 26
  • 27
  • 28
  • 29
  • 30
  • 31

Vill du veta mer om Färöarna?

Föreningens medlemmar har stor kännedom om Färöarna. Vi delar gärna med oss av erfarenheter och kunskap. Fråga Samfundet Sverige-Färöarna här:

Inloggning författare, skribenter och administratorer.