Mycken läsning Artiklar med tema Färöarna

 

Om man som jag samlar på svenska doktorsavhandlingar som har det färöiska språket som huvudämne, får man inte vara otålig. Så vitt jag känner till finns det nu fem sådana.

 

Den första kom redan för nästan 140 år sedan (Ambrosius 1876). Därefter, efter ett nästan sekellångt uppehåll, kom tre i tät följd; Hagström 1967, Clausén 1978 och Sandqvist 1980. Dessa tre senare har sedan länge sin givna plats i min samling. Björn Hagström är troligen den svensk som ägnat det färöiska språket mest uppmärksamhet. Förutom doktorsavhandlingen kan man via Hagström 1991, en samlingsvolym med åtta texter, tillägna sig mycket av det han skrev om det färöiska språket och litteraturen. Björn Hagström var även aktiv i förberedelsearbetet inför den färöisk-svenska ordbok (Lindberg&Hylin 1984) som Samfundet Sverige-Färöarna gav ut. Ulla Clauséns avhandling fick jag mig tillsänd efter att brevledes ha frågat henne var jag kunde tänkas hitta den på något bibliotek. När det gäller Carin Sandqvists avhandling, var den ett resultat av ett projekt vid Lunds universitet med rubriken Färöisk syntax. Under det tidiga 1980-talet studerade jag vid Lunds Tekniska Högskola, och varje skoldag passerade jag ett hus på Sölvegatan 8 med en imponerande metallskylt på husgaveln med texten FÄRÖISK SYNTAX. Det kändes stort och märkvärdigt med ett helt hus där det studerades färöiska dagarna i ända… Existensen av Ambrosius avhandling blev jag nyligen varse genom en referens i Þráinsson m.fl. 2004. Via Kungliga bibliotekets digitaliseringstjänst har jag nu tillgång till den.

Ambrosius avhandling är sällan citerad i senare arbeten, medan trion Hagström-Clausén- Sandqvist nästan alltid finns med numera som referenser i vetenskapliga arbeten som berör det färöiska språket. Denna forskning sker, förutom på Färöarna, främst på Island samt i Norge och Storbritannien, om jag tolkar referenslistor korrekt.

Nu, sommaren 2015, kommer ytterligare en avhandling; Malmsten 2015. Disputationen är den 5 september 2015 i Uppsala. Det har alltså gått 35 år sedan det senast lades fram en doktorsavhandling om det färöiska språket vid ett svenskt universitet.

Solveig Malmsten undersöker i sin avhandling bruket av dativ i studentexamensuppsatser från gymnasiet i Hoydal från åren 1940-49, 1965-1975 och 1990-1999. Syftet är bl. a. att se om det visar sig några skillnader i bruket av dativ mellan de olika tidsperioderna. Den första perioden kännetecknas av att det är de allra första årgångarna där färöiska används som undervisnings- och examineringsspråk. Den andra perioden omfattar en tid med förhärskande språkpurism och också ”språkstriden i Hoydal” 1974-75 som infaller under denna periods senare del. Period nummer tre har som kännetecken bl. a. en ökad individualism och en ökad globalisering. Bland slutsatserna i avhandlingen konstateras, att bruket av dativ inte har minskat på ett sätt som kunde förväntas, men att det snarare handlar om att dativbruket har blivit en stilmarkör.

Redan Ambrosius funderade år 1876 kring dativens framtid. Såhär lyder det sammanfattande avsnittet i hans avhandling:

Kasta vi nu en blick tillbaka, finna vi, att, om ock Färöiskan från en mera syntetisk karakter gått framåt i analytisk rigtning, den dock har qvar det mesta af sin forntida utstyrsel. Väl betecknas förhållandena oftare än i Isländskan med preposition, väl har ackusativen gjort betydliga inkräktningar från genitiven och äfven från dativen, som ock gjort några ströftåg in på ackusativens gamla område, men dativen har qvar sin för de skandinaviska fornspråken så egendomliga instrumentala betydelse. De norska såväl som de svenska och danska dialekterna hafva till det mesta förlorat de gamla formerna, endast i Nyisländskan och, såvidt dess literatur är vittnesgill, i Färöiskan lefva de ännu ett i allmänhet taget friskt lif. Och dessa forntidsminnen hafva Färingarne bevarat, fastän ända från midten af sextonde århundradet Danskan varit deras skriftspråk, och fastän alltsedan denna tid från den lärda skolan i Thorshavn en inflytelse utgått, som hotar att i en framtid förvandla Färöiskan till en dansk dialekt.

 

 

Referenser

Ambrosius, Nore, 1876,
Undersökningar om ordfogningen i färöiskan: Afhandling, som jemte teser i latinska språket med tillstånd af Högvördiga Domkapitlet i Göteborg till offentlig granskning framställes af Nore Ambrosius, filosofie doktor, måndagen den 3 april 1876, kl. 10 f.m. Diss. Lund. 40 sidor, varav 32 sidor utgör själva avhandlingen.
Clausén, Ulla, 1978,
Nyord i färöiskan: Ett bidrag till belysning av språksituationen på Färöarna. (Acta Universitatis Stockholmiensis, Stockholm Studies in Scandinavian Philology: New Series 14), Diss. Stockholm. 178 sidor.
Hagström, Björn, 1967,
Ändelsevokalerna i färöiskan: En fonetisk-fonologisk studie. (Acta Universitatis Stockholmiensis, Stockholm Studies in Scandinavian Philology: New Series 6), Diss. Stockholm. 276 sidor.
Hagström, Björn, 1991:
Átta greinir um føroyskt mál: útgivnar til Björn Hagströms 70-ára føðingardag tann 29 januar 1991. Tórshavn.
Hansen, Kirsti Dee, 2003,
Brugen af maskulinum i færøsk, Göteborg.
Lindberg, Ebba och Hylin, Birgitta, 1984,
FÄRÖORD: Lítil føroysk-svensk orðabók, Samfundet Sverige-Färöarna, Stockholm.
Malmsten, Solveig, 2015,
Dativ i modern färöiska: En fallstudie i grammatisk förändring. (Skrifter utgivna av Institutionen för nordiska språk vid Uppsala universitet 93). Diss. Uppsala. 404 sidor.
Sandqvist, Carin, 1980:
Studier över meningsbyggnaden i färöiskt skriftspråk. (Lundastudier i nordisk språkvetenskap A32). Diss. Lund. 231 sidor.
Þráinsson, Höskuldur m.fl., 2004:
Faroese: An Overview and Reference Grammar. Tórshavn.

 

 

 

 

  Frågor eller kommentarer på artikel ?
  Skriv här

 

Följ med vad som händer :
Skriv upp dig till Samfundets oregelbundna Nyhetsbrev här och GILLA oss på Facebook , så håller vi dig uppdaterad.

 

 

 

 

Senast publicerade artiklar

  • 1
  • 2
  • 3
  • 4
  • 5
  • 6
  • 7
  • 8
  • 9
  • 10
  • 11
  • 12
  • 13
  • 14
  • 15
  • 16
  • 17
  • 18
  • 19
  • 20
  • 21
  • 22
  • 23
  • 24
  • 25
  • 26
  • 27
  • 28
  • 29
  • 30
  • 31
  • 32

Vill du veta mer om Färöarna?

Föreningens medlemmar har stor kännedom om Färöarna. Vi delar gärna med oss av erfarenheter och kunskap. Fråga Samfundet Sverige-Färöarna här:

Inloggning författare, skribenter och administratorer.