Mycken läsning Artiklar med tema Färöarna

 

Finns det något skäl för trädgårdsintresserade skandinaver att styra kosan åt nordväst/väst och besöka det lilla nordiska, delvis självstyrande broder- och systerlandet Färöarna nordväst om Shetland? Ligger inte huvudstaden Tórshavn på samma breddgrad som Östersund, omgiven av obegripligt många miljoner kubikmeter kallt vatten? Jo, det gör den, men svaret blir ändå ett obetingat ja.

 

En renodlad botanist torde uppleva den färöiska floran som ganska artfattig, och de vedartade växterna utgörs huvudsakligen av bärris. Inga stora träd avtecknar sig mot fjällsluttningarna och havshorisonten. Vandringar i Tórshavn [2] och andra tätorter bjuder dock på en hel del överraskningar.

 

torshamn tórshavn

 

De äldsta och största träden på Färöarna är nog de gamla lönnar som återfinns här och där i centrala Tórshavn. På 1920-talet planterades en rad olika trädslag (även barrväxter) i vad som då var stadens utkant. Anläggningen, som kallas Plantasjan, härjades svårt av en orkan på lilla julafton 1988: vindhastigheten uppmättes till 65 sekundmeter vid det tillfället och rotvältorna var många.

I juni 2012 har Plantasjan återigen börjat likna ett försvarligt arboretum. På fler platser i Tórshavn finns det också planteringar där växterna har antagit trädlika proportioner. Märkligt nog är det de träd som man tycker borde klara sig bäst som ser klenast och mest pinade ut: björk, lärk, oxel, rönn, pil och poppel. Större barrträd av släktena Abies, Picea och Pinus har gärna bruna partier, förmodligen på grund av salthalten i luften.

Det är när man sänker blicken något och betraktar småträd och buskar som överraskningarna radar upp sig. I nästan varje trädgård och offentlig plantering är fuchsia – på friland – ett stående inslag. Nedanför Färöarnas riksbibliotek växer en cirka 50 meter lång häck av vad som förmodligen är häckfuchsia, Fuchsia ’Riccartonii’ [3]. I skyddade hörn når fuchsiorna drygt två meters höjd och har decimetertjocka stammar!

 

 

En annan vanlig häckväxt på Färöarna är den nyzeeländska städsegröna hybriden Olearia × haastii, trädaster. Som häckväxt används också den järneksliknande Olearia macrodonta. Den mindre men distinkta Olearia nummularifolia syns också överallt, även i offentliga planteringar.

Från Nya Zeeland kommer också Brachyglottis (Senecio)-släktet. Vanligast i de färöiska trädgårdarna verkar hybriden ’Sunshine’ vara, även om arten B. monroi också skymtar här och där. Det nyzeeländska växtsläkte som i trängre skandinaviska trädgårdskretsar annars förknippas med Färöarna är Hebe; i Sverige brukar Zetas saluföra en klon av H. odora som bär den färöiska huvudstadens danska namn ’Thorshavn’.

Många andra arter och hybrider av Hebe-släktet syns i de färöiska trädgårdarna och offentliga planteringarna, också i krukor och upphöjda rabatter. Det är inte ovanligt att de når en dryg meters höjd och bredd. Och så blommar många av dem vackert veckan efter midsommar!

Det som gör den färöiska hortikulturen så intressant är alltså alla växtslag från södra halvklotet. Men det är inte bara växter från Australasien man ser; även Sydamerika representeras av exempelvis Berberis darwinii (eller om det är kloner av hybriden × lologensis), förutom Fuchsia. Den städsegröna, småbladiga sydbok man ser lite varstans i form av ett litet flerstammigt träd torde vara Nothofagus betuloides från sydligaste Chile och Argentina.

Många svenska trädgårdsägare hade nog stora förhoppningar om den sydamerikanska prästkragsbusken, Chiliotrichum diffusum, när den lanserades på bred front i vårt land för några år sedan. De senaste två tre vintrarna har nog decimerat bestånden av den ganska kraftigt. I Tórshavn förekommer på många ställen välutvecklade exemplar av denna distinkta städsegröna buske med sina närmast grå blad och vita blommor.

Överallt i den färöiska huvudstaden, nästan som en karaktärsväxt, syns också vid månadsskiftet juni–juli den gulblommande, lövfällande, sydamerikanska bollbuddlejan Buddleja globosa (eller om det möjligen är någon klon av globosa-hybriden × weyeriana). Men den verkliga överraskningen är ändå den rödblommande, städsegröna busken Telopea truncata från Tasmanien.

En färöing jag talade med uppgav att han hade köpt sitt exemplar av denna halvexotiska buske från Skottland, men han var långtifrån ensam om att ha den i sin trädgård. Därför torde det vara så att det är några ovanligt insiktsfulla och experimentlystna botaniker och plantskolister som förser de flesta av de färöiska trädgårdarna med alla dessa spännande växter från södra halvklotet. Att döma av grov- och storleken på dem måste de i så fall ha hållit på länge med sin förmedlingsverksamhet.

Andra städsegröna växtsläkten som skymtar fram i trädgårdarna är Ilex, Osmanthus, Photinia och Pittosporum, och buxbom och rododendron förstås. Med undantag av den ovannämnda buddlejan – och fuchsiorna givetvis – förefaller det lövfällande växtsortimentet vara det ordinära skandinaviska; gullregnet blommade som bäst när vi var där. Klematis och kaprifol verkar trivas utmärkt i detta vindarnas land. Däremot är rosor ett sorgebarn: tillväxten börjar sent och de hinner aldrig blomma med någon reda, kanske med undantag av vresrosorna.

För de örtartade växternas vidkommande kan noteras att tulpanerna blommade vackert i slutet av juni! I en offentlig plantering syntes en kraftig matta av (någon klon av) den härligt blåblommande Lithodora diffusa (som väl egentligen är en buske botaniskt sett). Ingen annanstans i nordiska trädgårdar har jag sett så frodiga och välväxta exemplar av rosenrot, Rhodiola rosea [4].

De krampaktiga svenska försöken att skapa medelhavsträdgårdar i vårt olämpliga klimat blir något patetiska när man ser hur de färöiska trädgårdsägarna använder förnuft och kunskaper och bara plockar russinen ur kakan, som i detta fall råkar vara hela södra halvklotet! Temperaturen på Färöarna överstiger sällan +15° på sommaren, å andra sidan är köldperioderna på vintern så kortvariga att tjäle i princip aldrig hinner uppstå. I ett sådant maritimt klimat trivs alltså dessa för oss skandinaver mer eller mindre exotiska växter.

 

 

 

 

 

  Frågor eller kommentarer på artikel ?
  Skriv här

 

Följ med vad som händer :
Skriv upp dig till Samfundets oregelbundna Nyhetsbrev här och GILLA oss på Facebook , så håller vi dig uppdaterad.

 

 

 

 

Senast publicerade artiklar

  • 1
  • 2
  • 3
  • 4
  • 5
  • 6
  • 7
  • 8
  • 9
  • 10
  • 11
  • 12
  • 13
  • 14
  • 15
  • 16
  • 17
  • 18
  • 19
  • 20
  • 21
  • 22
  • 23
  • 24
  • 25
  • 26
  • 27
  • 28
  • 29
  • 30
  • 31

Vill du veta mer om Färöarna?

Föreningens medlemmar har stor kännedom om Färöarna. Vi delar gärna med oss av erfarenheter och kunskap. Fråga Samfundet Sverige-Färöarna här:

Inloggning författare, skribenter och administratorer.