Mycken läsning Artiklar med tema Färöarna

 

Om får och dyrbara jordar, om grindvalsbråk och olika märkliga vatten

Sensommar

Ólavsökan är förbi, útisetar, de som studerar utomlands har rest och skolorna började den 18 augusti. Dorete Bloch har sett de första flyttfåglarna från Island, rödhake, sädesärla och ängspiplärka passera Velbastaður, där jag bor hos henne. När jag går till Kirkjubøur klagar ljungpiparen över att sommaren är förbi.

Mark

Sommaren har varit den varmaste på 80 år säges det. Fortfarande är vädret vackert, mycken sol, stiltje och omkring 10 grader varmt hela veckan.

De gröna markerna skiftar över i gult. De inägor som nyligen slagits lyser starkt ljusgula. Bönderna försöker samla sina jordar så att de kan sköta vallen rationellt med maskin och hålla kobesättningar större än tidigare. Búnaðarstovan räknar med 30 mjölkbönder.

Den som äger jord har också rätt att låta får gå i utmarken hela året, i ett antal som är proportionellt med jordens storlek. Fårköttet är eftertraktat, moderfåren ger bara ett lamm om året eftersom marken är hårt betad. Det sedan gammalt maximala antal får som öarna kan bära är 70 000. När färöingarna i år är 48 219, de mer än 20 000 som bor i Danmark också vill ha en del skerpikjøt, torkat kött, blir det inte mycket per person.

Kungsjord till salu?

Vid reformationen mot mitten av 1500-talet togs kyrkans jordegendom över av kronan som kungsjord. Staten administrerar den som arrende. Eftersom det inte delas mellan arvingar utan ärvs av den förstfödde är kungsjordarna större än odalsjordarna, som i generationer delats mellan arvingar.

Jordäga är så eftertraktad att priserna på odalsjord är höga, men varierande. I veckan kom ett förslag att staten skulle privatisera kungsjorden, hälften av all odlad mark på öarna.

Det var nog bara början på en mycket lång diskussion, som rör jordäga som präglat livet i de färöiska bygderna i hundratals år. Blir det bönder som kan köpa det allmännas mark eller andra som bara tänker på lamm och inte bryr sig om inmarken?

Grindvalsfångst

En annan kulturellt viktig sed är jakt på grindvalar som kommer i flock, grind, och ibland går nära land. Enligt statistiken ses de oftast i juli- september, men kan också uppträda vid andra tider på året. Djuren kan vara 2,1- 6,5 m långa och väga upptill 3,5 ton. Det finns obruten och detaljerad statistik över utbytet ända sedan 1709 eftersom det varit noga att det fördelats enligt gammal lag. Kött och späck har varit ett oerhört viktigt tillskott till hushållen och kan också vara det idag. Zoologen Dorete Bloch har för sin avhandling gått igenom statistiken och funnit att färöingar tagit omkring 800 valar per år. Det är 0,1 % av ett bestånd som nu uppskattas till nästan 800 000 i Nordatlanten.

När en flock siktats försöker man driva den så att den landar på en strand, i någon av de 24 tillåtna vikarna. Sysselmannen är ansvarig för att lagen följs. Vid slakten sticks djuren med kniv i ryggmärgen, då upphör blodflödet till hjärnan. Valspjut får inte längre användas. Utbytet fördelas mellan dem som deltagit och alla bosatta i distriktet. Fångsten är inte kommersiell, men har betydelse inte minst i bygderna. En undersökning visar att valfångst stöds av 77%. Av hävd är grind, som i trånga tider hållit hungern borta, förbunden med starka känslor.

Protester

Hela sommaren har 70 unga utländska vegetarianer, klädda i svart, dekorerade med korslagda ljuster och herdestavar över dödskallar, patrullerat öarna, i Operation grindstop 2014. Bakom den står enfransk avdelning av Sea Shepherd, en militant organisation utanför Greenpeace, med trimaranen Brigitte Bardot, finansierad av henne, och snabba båtar av stål. Dagligen far några svarta herdar runt öarna, 1 300 km kust, andra står med kikare på olika platser. Deras uppgift är att skrämma bort grinden. Det lyckades häromdagen utan att sysselmannen givit tillstånd och rättsligt efterspel följer.

Årets första grind, 13 djur, kom i maj till Fuglafjørður. Nästa tillfälle var vid Hvalba på Suðuroy. Då fruktade polisen oroligheter och var på plats, men valflocken dök och försvann. Den 30 augusti togs en liten grind om ett tjugotal djur på Sandoy. Sanden var avspärrad, men sex svarta herdar tog sig in och arresterades.

De svarta herdarna borde vända sig emot djurtransporter och slakt i Europa och framförallt mot föroreningen av havet. Det verkligt hemska i grindvalsfångsten är att gifter från industriländerna återfinns i kött och späck.

Olika vatten

I den nya terminalen på flygplatsen i Vágar dominerar taxfreebutiken som är öppen både för dem som kommer och dem som far. Där finns nu många sorters öl från de två bryggerierna, Føroya bjór och Okkara. Det sägs att ölet smakar så gott just tack vare det färöiska vattnet. I veckan fick deras guldöl oväntad reklam på Island där ett bryggeri ville få bort det från hyllorna.

I terminalen, liksom i Rúsdrekkasøla Landsins, Rúsan, säljs också egna starka drycker med namn som akvaviterna Lívsins vatn, Eldvatn, Havið och nu också Baraldur, dvs enbär, turrt ginn. Destillering är förbjuden på Färöarna och därför skickar firman, Dism, vatten till Island där spriten tillverkas, úr føroyskum vatni.

Det har hävdas att Färöarna inte har grundvatten, enbart ytvatten som sipprar fram. Forsarna syns inte alltid, men när det regnat faller de många åarna vita.

I Kollafjørður borrades det i juli 200 m ner för jordvärme och plötsligt sprutade vatten upp, 26 grader varmt. Sedan gammalt är Varmakelda vid Fuglafjørður känd, men där sipprar bara 16-18 grader varmt vatten upp. Det är ju länge sedan vulkaner var aktiva på Färöarna och nu har forskarna något att fundera över.

Nanna

 

 

Bilder

                   

 

 

Du kan också se alla bilder i denna artikel i vårt bildgalleri här

 

 

 

 

  Frågor eller kommentarer på artikel ?
  Skriv här

 

Följ med vad som händer :
Skriv upp dig till Samfundets oregelbundna Nyhetsbrev här och GILLA oss på Facebook , så håller vi dig uppdaterad.

 

 

 

 

Senast publicerade artiklar

  • 1
  • 2
  • 3
  • 4
  • 5
  • 6
  • 7
  • 8
  • 9
  • 10
  • 11
  • 12
  • 13
  • 14
  • 15
  • 16
  • 17
  • 18
  • 19
  • 20
  • 21
  • 22
  • 23
  • 24
  • 25
  • 26
  • 27
  • 28
  • 29
  • 30
  • 31
  • 32

Vill du veta mer om Färöarna?

Föreningens medlemmar har stor kännedom om Färöarna. Vi delar gärna med oss av erfarenheter och kunskap. Fråga Samfundet Sverige-Färöarna här:

Inloggning författare, skribenter och administratorer.