Mycken läsning Artiklar med tema Färöarna

rigsfællesskabet

 

Riksgemenskapen och Färöarna - Rigsfællesskabet og Færøerne - var rubriken på det föredrag som Kirsten Malling Biering, Danmarks ambassadör, höll på årsmötet i Samfundet Sverige-Färöarna den 18 mars 2014. Hon kom in på några aktuella frågor och avlutade översikten med personliga kommentarer.

 

Kirsten Malling BieringKirsten Malling Biering inledde med att förklara att Färöarna tillhör det danska kungariket och är en integrerad del av det. Danmark, Färöarna och Grönland har ett gemensamt folketing, riksdag, med 179 medlemmar varav två från Färöarna och två från Grönland. Det är dansk myndighet som gäller, men en hel del politikområden är överlåtna.

 

Bakgrund

Bakgrunden är historisk, Färöarna var främst knutna till Bergen och följde 1380 med Norge in under den Danmark. Öarna blev kvar när Norge 1814 kom under svensk krona, som bekant. Under andra världskriget besatte brittiska trupper Färöarna och de hade egen förvaltning, avskurna från Danmark. Efter kriget, hösten 1945, hölls allmänna val med självständighet som den stora frågan. Efter förhandlingar kom man året efter fram till en kompromiss, Färöarna skall fortsatt vara en del av det danska riket, med eget språk, egen beskattning och egna lagar i egna angelägenheter.

Vid lagtingsvalet den 14 september 1946 var lösrivning den stora fråga som fick en knapp majoritet. Danmark ville inte acceptera det ensidiga beslutet om frigörelse och kungen upplöste lagtinget. Efter nyval i november 1946 fick de partier som gått in för fortsatt samband majoritet. Förhandlingar återupptogs och våren 1948 trädde en ny lag i kraft. 

Det var hjemmestyreloven, en lag som gör Färöarna till en självstyrande del av det danska riket, med ett eget språk och erkänd flagga, eget lagting och ett landsstýri, regering. Den danske amtmanden ersattes av en rigsombudsmand. 

Lagen om självstyre arbetar med tre stora grupper:

A
Områden som Köpenhamn och Tórshavn var eniga om, som att lagtinget stiftar lagar som rör egna angelägenheter, skatter och avgifter, förvaltning, institutioner och utbildning. Hälsovården och socialförvaltningen administreras på Färöarna och dit går en del av stödet från Danmark.
B
Områden där ett övertagande först måste förhandlas mellan myndigheterna som polis och rättsväsende, tillgång till råvaror som olja och gas.
C
Områden som är gemensamma som författning, utrikespolitik, försvarspolitik och ekonomisk politik.

Samtidigt med lagen 1948 fattades beslut om bidrag för att hjälpa Färöarna att bygga upp sitt välfärdssamhälle. För närvarande är stödet från Danmark, det så kallade blocktillskottet, 635 miljoner danska kronor, vilket motsvarar 13 000 per invånare.

Efter deklarationen i Fámien 2005 kan Färöarna, trots att de inte utgör en oavhängig stat, ingå avtal med internationella organisationer som gäller de politikområden som är överförda från Danmark.

 

Fiske

Färöarna har, som de andra självstyrande nordiska områdena Grönland och Åland, plats i Nordiska ministerrådet och Färöarna har genom Danmark två representanter i Nordiska rådet. Öarna är inte med i NATO och följde inte Danmark in i den Europeiska gemenskapen 1973 på grund av oro för att andra nationer skulle komma att bestämma över Färöarnas fiskevattnen. Färöarna har dock avtal med EU om fri handel.

Det var svårt för riksgemenskapen när Färöarna länge inte lyckats enas med strandländerna om kvoter för det pelagiska fisket av sill och makrill. EU:s sanktioner hindrar sedan i augusti 2013 Färöarna från att landa just sill och makrill i unionen, mot Danmarks vilja. Trots sina dubbla anknytningar och roller vill Danmark hjälpa Färöarna i den sak som de vill resa mot världshandelsorganisationen, WTO.

Den 12 mars 2014 lyckades för övrigt Färöarna, EU och Norge komma fram till femårigt avtal om makrillfångsterna. De andra länderna, Grönland, Island och Ryssland står utanför.

 

Opinion utomlands

Grindvalsfångsten är ett kulturelement som Danmark har svårt att hantera gentemot omvärlden. Det är färingarnas traditionella fångst ur ett stort bestånd utan att arten i Nordatlanten är hotad. I media finns en annan känslomässig bild och folk protesterar. En grindval dödas snabbare än danskt slaktdjur, men det vill ingen tänka på.   

 

Riksgemenskapen i framtiden

I valet till lagtinget 1998 fick republikanerna majoritet och då började konkreta förhandlingar i Köpenhamn. Det stupade på svårigheten för Färöarna att plötsligt stå helt utan ekonomiskt stöd från Danmark. De politiska partierna har inte kunnat enas. Från dansk sida fanns enighet om att inte stå i vägen för självständighet, samtidigt som man helst vill se Färöarna som en del av gemenskapen. Det finns en stark känsla för Färöarna och otroligt många personliga band till dem. Över 22 000 färöingar bor i Danmark, nära hälften av de 48 000 som finns på Färöarna.

 

Tipoldefar

Peter Alberg Holm (1823-1892) från Streymoy kom ung till Köpenhamn, blev student och studerade teologi. Han blev präst i Danmark och bildade familj där, men glömde inte sin hembygd och gav 1860 ut Skildringer og sagn fra Færøerne. Han hade sällan möjlighet att besöka Färöarna. Nu hade Kirsten Malling Biering, hans dottersons dotterdotter, tagit fram boken och funnit en kärleksförklaring till öarna och en lust att berätta om språk och natur för danskarna.

Kirsten Malling Bierings far reste en gång till Färöarna med uppdraget att se på förhållanden i skolan och han glömde det aldrig. Själv har hon varit där för länge sedan och sade att nu kände hon att det var dags att dit fara med familjen.

antecknat
Nanna Hermansson

 

 

 

Senast publicerade artiklar

  • 1
  • 2
  • 3
  • 4
  • 5
  • 6
  • 7
  • 8
  • 9
  • 10
  • 11
  • 12
  • 13
  • 14
  • 15
  • 16
  • 17
  • 18
  • 19
  • 20
  • 21
  • 22
  • 23
  • 24
  • 25
  • 26
  • 27
  • 28
  • 29
  • 30
  • 31
  • 32

Vill du veta mer om Färöarna?

Föreningens medlemmar har stor kännedom om Färöarna. Vi delar gärna med oss av erfarenheter och kunskap. Fråga Samfundet Sverige-Färöarna här:

Inloggning författare, skribenter och administratorer.