Mycken läsning Artiklar med tema Färöarna

 

Den 17 februari 2011 beslöt Färöarnas landstyre att bevilja 20 miljoner kr till ett nytt kulturhus i Saltsilon på Drelnes i Trongisvágur. Tidigare hade danska Folketinget beviljat 18 miljoner och Mærskfonden 20 miljoner till projektet SALT som går ut på att restaurera den enorma byggnaden till en konsertsal för all slags musik.

 

Tvøroyri

Inne i den djupa Trongisvágsfjorden på Suðuroy ligger Trongisvágur. Bygden ingår i kommunen Tvøroyri som ligger på fjordens norra sida. Upphavet till handelsplatsen Tvøroyri var Kungliga monopolhandelns första filial på 1830-talet, Etablissement Tveraa. Öster om ån, Tvørá, uppfördes en handelsbod med en liten träbrygga, packhus eller lagerbyggnad och ett hus för kunder som måste övernatta. Ytterligare ett packhus restes 1845. Bostadshusen lades väster om ån. När handeln 1856 blev fri köptes byggnaderna av den danske handelsmannen T.F. Thomsen som ägde fraktfartyg. Hans son tog över, bosatte sig på platsen och firman finns med samma namn kvar i familjen.

En annan handlande var Jóhan Mortensen, som var från Øravík vid samma fjord. Han hade arbetat för monopolhandeln och kom senare att bygga handelshus med packhus och träbrygga öster om de andra. Handelsföretaget ägde fartyget Smiril stenfalk) som även tog passagerare mellan öarna. Det blev den första färjan i reguljärtrafik.

 

Fiske

Handeln köpte fisk för export från öppna roddbåtar, den saltades och torkades som klippfisk på hällar ovanför handelshusen. I början av 1870-talet köptes de första segelskutorna eller kuttrarna, sluppir, för djuphavsfiske. Hälften av den färöiska fiskeflottan utgick på 1890-talet just från den naturliga hamnen i Trongisvágsfjorden och fick sina förnödenheter därifrån. En av firma Thomsens skutor var Westward Ho, från 1895, som nu seglar från Tórshavn med gäster.
När naturforskaren Axel Klinckowström i juni 1910 besökte Carl Mortensen såg och beskrev han Tvøroyri som ett litet trevligt, framåtsträvande fiskeläge på några hundra invånare med kyrka, skola och sysselmanskontor. Han gästade med sin son det nya hotellet och såg stränderna lysa vita av fisk.

Nya fiskevatten togs i bruk vid Grönland på 1920-talet, torsken saltades ombord på kuttrarna. Saltfisken bereddes sedan både utomhus och i torkhus. År 1938 räknades 10 trålare till den färöiska fiskeflottan utöver 156 däckade fartyg, lika många som vid seklets början. Exporten från Färöarna var saltfisk och klippfisk, främst till Spanien, Portugal, Italien och Grekland. En bråkdel såldes till Sverige. Inbördeskriget i Spanien och dåligt fiske skapade dock ekonomiska problem och exporten föll helt bort under andra världskriget.

 

Saltsilon på Drelnes

På sydsidan av fjorden på Drelnes fanns en liten kaj för kolbrytningen som återupptagits på 1930-talet. En linbana fraktade ner kol från berget ovanför. På Drelnes togs 1938 en nybyggd silo i bruk och den kunde rymma 10 000 ton salt. Det var A/S North Atlantic Salt Co, ett franskt-färöiskt företag som hämtade salt från Ibiza.

Under andra världskriget, då britterna ockuperat Färöarna, fälldes tyska bomber inte bara på fartyg utan också på en del byggnader. Saltsilon, liksom kollagret, bombades den 9 oktober 1941 och det berättas att en saltpelare steg upp mot himlen. Silon blev återuppbyggd och fungerade i många år ännu. Den övertogs av P/F Saltsølan á Drelnesi 1963, kajen byggdes ut, tankar tillkom för olja och bensin, en fiskmjölsfabrik placerades där 1965 och även en handelsbod.

Idag är det Smyril, färjan från 2005, som tre gånger om dagen på två och en halv timme går till Tórshavn från hamnen från 1988 som kallas Krambatangi handelsbodstången). Skulle det finnas olja i färöiska vatten planeras oljehamnen där.

Silon har stått oanvänd sedan 1980-talet och delar av anläggningen, som tillhör Tvøroyri kommun, är borta. Byggnaden har farit illa och diskussionen har i flera år handlat om vad som skulle göras med den. Arkitekten Albert Isfeld i Tórshavn har på kommunens hemsida beskrivit hur han som ung på scoututflykt, kom gående och blev helt betagen av den fantastiska bågformen, buren av stora parabelformade betongkonstruktioner. Han säger att ritningarna till byggnaden är franska och silon är av en typ som användes på 1920- och 1930-talen i Italien och särskilt i Frankrike.

Också andra har sett möjligheter i det enorma rummet med yta på 1100 kvadratmeter, 45 x 25 meter. I maj 2010 hölls en konsert med många artister och 1 200 åhörare inne i Saltsilon till förmån för bevaringsprojektet SALT. De bokstäverna lyste förr från taket. Nu tycks de spännande planerna på att omforma silon till ett kultur- och konserthus kunna bli verkliga och Ólavur Rasmussen, ordförande i fonden Saltsilogrunnurin, hoppas att huset kan stå klart om några år. Då kan Färöarna bjuda in internationella musiker till en riktig konsertsal.

 

Segelloftet på Tvøroyri

T.F. Thomsens gamla handelsbyggnader i Tvøroyri har för några år sedan renoverats med hjälp från Føroya fornminnissavn. Det gamla bageriet och Segelloftet drivs sedan 2008 som kulturhus. Handelsboden från 1836 har blivit museum och kafé och ett ungdomshus finns också i Pakkhús nr 4 hos T.F. Thomsen. Det är fantastiskt att tänka sig att fjorden, där en gång handel och fisk varit allt, också kan blomstra med kultur.

 

 

KÄLLOR
• Klinckowström, A., Bland vulkaner och fågelberg. Reseminnen från Island och Färöarna, Stockholm 1911
• Madsen, Heini, Færøernes hvornår skete det, Gistrup 1999
• Mitens, Edward, Fiskivinna og fiskaútflutningur, i Føroyar II, 1958
• Nolsöe, Páll J., Føroya siglingarsøga II, 1856-1940, Tórshavn 1962
• Trap, J.P.,Danmark, Færøerne, bind XIII, København 1968

LÄNKAR
www.tfthomsen.com
www.sudurras.fo

LÄS MER
För ytterligare läsning om Suðuroy och Tvøroyri se Ove Granums artiklar:
Malerinnen Kerstin von Post
Koldriften i Hvalba gjennom flere århundrer

BILDER

  • saltsilo_Drelnes_1_700pxsaltsilo_Drelnes_1_700px
  • saltsilo_Drelnes_2_700pxsaltsilo_Drelnes_2_700px
  • saltsilo_Drelnes_4_1600x1200pxsaltsilo_Drelnes_4_1600x1200px
  • saltsilo_teckning_perspektiv_700pxsaltsilo_teckning_perspektiv_700px

 

 

 

 

  Frågor eller kommentarer på artikel ?
  Skriv här

 

Följ med vad som händer :
Skriv upp dig till Samfundets oregelbundna Nyhetsbrev här och GILLA oss på Facebook , så håller vi dig uppdaterad.

 

 

 

 

Senast publicerade artiklar

  • 1
  • 2
  • 3
  • 4
  • 5
  • 6
  • 7
  • 8
  • 9
  • 10
  • 11
  • 12
  • 13
  • 14
  • 15
  • 16
  • 17
  • 18
  • 19
  • 20
  • 21
  • 22
  • 23
  • 24
  • 25
  • 26
  • 27
  • 28
  • 29
  • 30
  • 31

Vill du veta mer om Färöarna?

Föreningens medlemmar har stor kännedom om Färöarna. Vi delar gärna med oss av erfarenheter och kunskap. Fråga Samfundet Sverige-Färöarna här:

Inloggning författare, skribenter och administratorer.